threelines

Vårt Fosterland

Vårt fosterland

Ej med stora later och starka ord
skall du visa kärlek till hemmets jord,
Nej, med handen på plogen och med slagan på logen
och med tankens kraft vid ditt arbetsbord.

Fosterlandet blir vad du gör det till,
blir så ljust och fagert och rikt du vill.
Det är du, som bebor det, av din gärning beror det:
fosterlandet blir vad du tror och vill.

Ej är Sverige fattigt, ej mörkt, ej kallt.
Det var järn i jorden, när drivan smalt.
Och i sommarnattsljuset rodnar rågen vid suset
av den svenska furan, som hägnar allt.

Snöland, solland, lyssna, kring skär och strand
sorla tusen böljor, dem kölden band.
Tusen vaknande unga viljor verka och sjunga,
och det röjs, det plöjs i vårt fosterland.

Axel Lundegård

hor lin red

Denna underbart nationella sång! Om författaren Axel Lundegård och dennes skönlitterära insatser i övrigt vill jag berätta mer om en annan gång. Bl.a. hans inlägg "Det vittra decimalsystemet" i Afton-Tidningen den 9/6 1910, vilket behandlade tidssmaken, personkulten etc och skrevs i början av den litterära debatt, som sen kom att kallas Strindbergsfejden 1910-11.

hor lin red

Cyklister i Lissabon november 2009

en hund sprang

hor lin red

hor lin red

August Strindberg

Strindberg ville till landet, till Skåne, men avhölls av sina starka önskan att vara i närheten av boklådor och vinhandelsbodar. Gustaf skulle jag nu vilja glädja med följ. originalcitat (Strindbergs brev 10:e Juli 1911 till Nils Andersson) ur Strindbergs Brev Del XX, utgivna av Björn Meidal, Bonniers:

Om Du vill fresta mig söderut, så skulle det vara en gård med stor trädgård i - sjelfva Lund, mot full söder (södra Promenaden) Och den skall i nödfall bli min, så att jag kan leka botanisk trädgård med den och realisera alla mina planer i den vägen från 1870-talet (icke 80!)
Icke nyplanterad! Gammal, förfallen, men ett vexthus!
Det är möjligt, man skall göra sin vallfärd tillbaka, känna kontrasten af förr och nu, försona sig med det förflutna - men äfven aftåga, träda tillbaka och gå lefvande i grafven!

Tegnér kallade Stockholm "detta Sodom och Abdera". Må vara - men jag längtar härifrån! Icke till landet, ty jag måste ha menniskor, Boklåda, och Vinhandel!

Alltså: en gård i Lund med stor gammal trädgård, vexthus och sol.

Vänl.
August Strindberg

Originalet tillhör Bonniers
blomning 24 aug 2006

Om Strindberg skrev Peter Weiss:

Ich sehe nichts Krankes an ihm, wenn er nachts, halbnackt, am offenen Fenster steht und beim Schein von zwei Kerzen mit einem Kompass und seiner Induktionsmaschine die Elektrizität misst, mit der sein Körper bis zum Bersten geladen ist. Ein Kranker wagt nicht, in das Fieber, in die Fäulnis einzudringen. Ein Kranker ist gelähmt, wartet vielleicht noch auf die Wundertaten von Ärzten. Strindberg war sein eigener Arzt. Er machte sich selbst zum Gegenstand der Untersuchung, der Vivisektion. Er stellte sich dar auf seinem Vordringen im völlig Weglosen und öffnete Möglichkeiten für neue Ausdrucksformen. In einer Welt, die krank, vergrämt, und verfahren war, stand er selbst lebendig, gesund, mit weit offenen Sinnen.

© 1995 Björn Meidal och Svenska Institutet Sverigehuset.


U p p

220ee

hor lin red