i-rund

€jnars hemvist

170gul

Min hembygd

Liksom för de flesta andra har intresset för hembygden inte tidigare varit så värst stort. Men med åldern kommer tankarna på hur det var, hur det en gång kan ha varit. Ett är säkert: min hembygd var glesbygd. Men så hade det nog inte alltid varit.
Hur mycket spannmål maldes i vattenkvarnen som låg i närheten? Vattenhjulet var intakt ännu omkring 1940 minns jag. I bäcken lärde vi oss simma.
Andra frågor är exempelvis varför det finns så mycket slaggvarp i bygden.

Den sexklassiga folkskolan

Innan jag fyllt sju år började jag hos Hilma Elman i småskolan i Skäveryd. Skolvägen var omkring 7 km lång. En dag var det -41° Celsius. Då fick jag stanna hemma, den dan. Naturhinder står det i betygsboken.
År 1944 fortsatte jag i Alsjö skola och hade fröken Selma Nilsson som lärare. Jag gick där halva 3:e klass och 4 - 6:e klass. I övriga Sverige förekom visst 7-klassig folkskola, men så var icke fallet i norra Wissefjerda socken. Där kördes 6-klassigt. Motiveringen var antagligen: Det behövdes arbetskraft, framför allt i jord- och skogsbruket.

Tidigare hette sjön Kjessjön men den fick ett nytt namn: Kässjö. Det blev två bokstäver kortare men knappast lättare att uttala, eller vad tycker du? Socknen hette f.ö. Wissefjerda så sent som 1871. Det var väl onödigt att ändra på det namnet också!

Vilhelm Moberg skriver att måla betyder utmark. Hans teori är att för så där 2000 år sen så ökade befolkningen hastigt. Endast den äldste sonen kunde få ärva gården. Övriga barn måste dra till skogs eller på vikingatåg. De som drog till skogs etablerade där boplatser och ställen som tidigare ansetts olämpliga för boskapsskötsel och odling. Så uppstod byarna med namnen Alsjömåla Andersmåla, Brändemåla, Bussamåla, Bönemåla, Ellingamåla, Eremitemåla, Fornamåla, Gaijemåla, Grämnamåla, Gusemåla, Hällasjömåla, Ingelsmåla, Karamåla, Kimramåla, Kjesmåla, Knappsmåla, Lassamåla, Parismåla, Sidlandsmåla, Stekaremåla, Wargsmåla, etc.

Källa:
Min svenska historia, Från Oden till Engel­brekt (V. Moberg)


Om Kåraböket

som låg i två län!

Kalmar län kanske försvinner! Länsstyrelsen i Kalmar län kan läggas ner. I stället bildas storlänet Kalmar/Kronobergs län. Detta står i Barometern den 17 okt 2012.

Vissefjärda 446 med regionen Kåraböket

Härad: Södra Möre.

Före 1889 Södra Möre och Konga härad, Kronobergs län.

1889 överfördes sockendelen Kåraböket inkl Vissefjärda från Kronobergs län till Kalmar län,
1937 överfördes Grimmansmåla 1:6 från Algutsboda i Kronobergs län till Vissefjärda (nu Emmaboda) i Kalmar län.

1939 utbröts Emmaboda.

Före 1939 och efter 1962 eget pastorat, däremellan Vissefjärda och Emmaboda.

SEKRETESS 70 år.

Information från arkiv digital:

T.o.m. 1938: Eget pastorat.

1939-1961: Moderförsamling i pastoratet Vissefjärda och Emmaboda.

Fr.o.m. 1962: Eget pastorat.

Ur Vissefjärda församling utbröts 1939 Emmaboda församling.

Stift: Växjö (förut Kalmar)

Härad: T.o.m. 1888: Södra Möre härad (Kalmar län) (68 11/12 mtl) och Konga härad (Kronobergs län) (18 1/2 mtl: Kåraböket. Kåraböket bestod av Vissefjärda, Ellingsmåla, Lekaremåla, Öjasjömåla, Eremitemåla, Luföen, Sidlandsmåla, Hökmåla, Sutaremåla, Kroxmåla, Gutttamåla, Ebbamåla, Frostensmåla, Pellamåla, Foglasjö, Prämboda, Stångsmåla, Bläsemåla, Fornamåla, Buemåla, Skälstången, Törrestorp, Kabblanäs, Hofgård, Norra och Södra Målatorp samt Björketorp.) Fr.o.m. 1889: Södra Möre härad (Kalmar län)


DSC03135 - Kjesmålen
Barndomshemmet - augusti 2016


Back to Top


170gul

Upplysande

En liten bild på det vackra Stockholms Stadsbibliotek i morgonsol

Stockholms Stadsbibliotek - fint foto (proffsfoto)

Biblioteket  —  ett i alla bemärkelser bra bibliotek! I sjuttio år har det nu stått där, Stockholms Stadsbibliotek, Huvudbiblioteket. Byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Vackrast kanske i kvällssol från höjdpuckeln på Karlbergsvägen i nordväst. I postens brevbärarbroschyr var ett vackert foto taget från sydost över den då vattenfyllda dammen i Observatorielunden. Asplund har skapat helheten. Klottrare vill dock inte se skönheten utan förstöra och göra andra förargade. Det finns inget vatten i dammen men arrangemang för unga rullbrädesåkare som åker så det smäller över halva Vasastan. Trots allt, ett av de mest avplåtade objekten i vår huvudstad! De flesta fotograferna är arkitektstuderande, långväga ifrån.

170gul

Upp     Ned

170gul

Klassfoton

  • ht-1941
  • skaverydskola
  • Enbart gossar - Selma kanske ville ha det så?
  • Först småskolan i Skäveryd. Tror det är ht 1941 men är inte helt säker. Sen är det 'storskolan' i Skäveryd, dvs Palmblads skola. Gick där bara en termin, i tredjeklass, men det hanns tydligen med en fotografering, höstterminen 1943.
  • Sista kortet är från tredje klass vt 1944 i Alsjö skola.

På båda korten från Skäveryd blandas gossar och flickor. Men så var det inte i Alsjö skola där Selma Nilsson bestämde det mesta. Fler skolkort finns upplagda: folkskola 1941 samt Örebro 1958.

170gul

Upp     Ned

170gul

Vissefjärda socken gränsar i söder till Blekinge och i väster till Kronobergs län. Numera ligger alltihop i Kalmar län och kommunen heter Emmaboda, närmast bekant för Mulle och Masse samt Erik Hell som alla tre spelade i samma lag i division 2. Två som blev poliser i Peking (IFK Norrköping) och en som blev skådespelare.
Några författare att nämna från storkommunen är Elisabeth Bergstrand-Paulsen, Gertrud Lilja båda från Långasjö s:n. Torsten Ehrenmark skrev om Emmaboda en bok men mest känd är nog Moberg från Algutsboda s:n. Andra bekanta personer? Industrifolk som Stenbergarna och Åfors förstås. Arbetshemmet Ödevata, som 1943-1944 var ett 'annex' till Kalmars fängelse, spelade interner, asylsökande och eventuella krigsförbrytare, fotboll ... under påbjuden tystnad, På anstalten vid sjön Ödevaten satt kändisar ibland när inrättningen senare var till för att hjälpa (?) alkoholister. Försumliga fäder fanns där på det s. k. arbetshemmet, när jag var liten, bl.a. en avlägsen släkting. Därefter fyllde man på med flyktingar. Till slut blev det fiskecamping av anläggningen. Hoppas den är miljöcertifierad!
Barndomshemmet finns nu med på ett svart-vitt flygfoto samt på en fotofil med bl.a. den röda ladugården.

Ängsslåttern på Finnagärdet

När jag var mellan 7 och 10 år, det torde ha varit under andra världskriget var jag med om slåttern på Finnagärdet. Det var ett stort uppbåd av folk. Själv var jag för liten för att behöva delta i arbetet men tillräckligt gammal för att minnas dofterna av timotej och klöver och hur roligt det var se så mycket folk och hur grönt och vackert det var. Männen slog och kvinnorna räfsade naturligtvis. Det som är märkvärdigt är att det sen aldrig mer förekom en liknande slåtter och att Finnagärdet på kort tid förvandlades till skog. Jag skulle kunna ha drömt det hela och har ibland undrat om det verkligen var så att Alrik Jonsson uppbådade massor med folk för att på denna utäga skörda hö. Men det var sant och kanske kunde det förklaras med krigstiden, ransoneringen och beredskapsåtgärderna av de mest skilda slag. Och att Finnagärdet, en slåtteräng i Vissefjärda socken, existerat, det kan jag se av gamla kartor.

alla sidorna

170gul

och här finner vi en google karta över nuvarande hemvist

170gul

gula_blommor den 3 juli 2007

170gul

och här finner vi en google karta över nuvarande hemvist

170gul

ora hor line