Emir Kusturica
Såg i går filmen "Flammande byar" på Zita. Regin är
av Srdjan Dragojevic och så tillägnas filmen filmindustrin i
ett land som inte längre finns. Jag tyckte filmen var rätt
dålig. Det är bättre med filmer som Kusturicas eller andra
hårdhänta regissörer. De vågar mer. T.o.m. tror jag att de
gamla propagandafilmerna, som gjordes för att hylla
partisanerna håller högre klass. F.ö. iakttogs att filmerna "Lamerica"
och "Odyssevs öga" finns att köpa på kassett på
Zita. Den som är intresserad av folket i Albanien och på
Balkan över huvud bör nog se dessa båda filmer - jämte Emir
Kusturicas "I zigenarnas tid" samt
"Underground".
Emir Kusturica var en beundrare av Ivo Andric, Nobelpriset i litteratur, 1961.
Emir har byggt upp ett imponerande museiområde
i Visegrad,
miljön i boken 'Bron över Drina'.
Peter Handke:
I boken "Eine winterliche Reise zu den Flüssen Donau,
Save, Morawa und Drina" redogörs även för en del av den
orättfärdiga kritik som kom filmregissören Kusturica till del
efter filmen "Unterground"-
DN lördag den 2 aug 1997 om Kusturicas pågående filminspelning i Belgrad - med en härlig bild.... DN måndagen den 12 aug 2013: Kusturica gör film om Uruguays president, José Mujica.
José Mujica, Uruguays president har (haft) en egen hemsida:
http://www.pepetalcuales.com.uy/
Fäste mig vid att DN [12 aug 2013] ansåg José Mujica var
en kändis... (Wirklich??!!)
Man kan för all del läsa en hel del om personen på Wikipedias tyskspråkiga (och engelskspråkiga)
hemsida. Den som kan lite spanska kan ju besöka
José Mujicas egen hemsida ...
Måste erkänna jag blev överraskad. José Mujica (Namnet låter serbo-kroatiskt), som sen 2010 är
president i landet Uruguay.
Filmen vill jag gärna se — ejnar. . .
nederst
Walter Pöppel
Läsvärda källor har jag funnit vara: Alex N. Dragnich: Serbs and croats (märk kap 1-5 samt jämförelsen med Sweden 1941) Robert J. Donia and John Fine Jr: A tradition betrayed, vidare Walter Pöppel: "Dass die österreichische Regieriung ausgerechnet den Vidovdan für den triumphalen Einzug des österreichischen Thronfolgers 1914 in die bosnische Hauptstadt bestimmte, musste selbstverständlich in Bosnien und auch in Serbien als eine Provokation aufgefasst werden. Es war der 28.Juni 1389 als die Serben in den unglücklichen Schlacht auf dem Amselfeld für rund 500 Jahre ihre Freiheit verloren" (Pöppels böcker - utgivna på eget förlag: Författares Bokmaskin, 1988. T.ex. finns på Stockholms Stadsbibliotek Jugoslawisches Mosaik, Reiseerinnerungen aus fünf Jahrsehnten, ISBN 9173286605).
Ivo Andrîc
Av Ivo Andrîc kan förutom "A letter from 1920" (ett litet utdrag på tyska här) nämnas: "Die Brücke über die Zepa", (biflod till Drina - platsen för historien 20 km sydväst Srebrenica, 20 km nv Visegrad), Drei Erzählungen, Furche Bücherei Nr. 221. Vesirens elefant, Konsulerna m.fl. m. fl. -- inte att förglömma Bron över floden Drina,som gav Andrîc nobelpriset 1961.På svenska Gun Bergmans bok Jugoslavien (1971) Askild & Kärnekull med massor av litterära tips (Gun Bergman var f.ö. den som översatte Bron över Drina).
Andra litterära bekantskaper är Aleksandar Tisma från
Novi Sad, Miodrag Bulatovic Hjälten på åsnan om
den ital. ockup. 1943 av Montenegro (våldsamt rolig läsning),
Mesa Selimovic
Fästningen Gavrilo förlag (helt nyligen översatt till
svenska) 377 sidor,
"Dervischen och döden" är en kommande bok som f.n.
översätts, "liksom Trälarnas själ" Boken
"Ön" skrev någon om häromdan.
Hur skriver man namn som Bosic Guslaren med bokstaven s
havande ett litet dikestecken ovanpå? Det som avses är NÅGOT
SOM KALLAS FÖR "glyph" och en specifik
glyph som skulle kunna betecknas som scaron, eller latin
small letter s with caron. Varför finns tecknet à =
agrave è = egrave men inte de där konsonanterna cgrave och
även sgrave? kodning enligt CDATA ♣ ♥ mm —
Det finns visst 34.000 olika tecken bland alla jordens språk.
Men på Internet borde väl vi få ha med alla svenska (åäö)
alla franska, grekiska och jugoslaviska, eller hur? Tatoosh
Bill lär ha ordnat så vi ska kunna få se EURO
symbolen.ε? Hövligheten att stava en Nobelpristagare
i litteraturs namn helt korrekt. Ivo Andric är inte korrekt -
se den sista bokstaven och jämför med ett uppslagsverk.
En klassisk reseskildring är Black Lamb and Grey Falcon" skriven av Rebecca West runt 1938. En författare från Balkan som jag gillar är Ismail Kadare - hoppas han snart får Nobelpriset!
Strindbergs storhet
Den devota dyrkan av August Strindberg som man stundom kan iaktta är mig svårbegriplig. En del av hans beundrare erkänner att han var sjuk men ändå "titanen". Andra åter anser att det är världen som är sjuk, medan han själv stod levande, frisk och med vitt öppna sinnen.
När man studerar vad Strindberg skrev under sina sista år så anar man att det var ΓK som ville sprida myten om AS:s själsliga defekter. Nu börjar jag luta åt att det mera varit fråga om en förtalskampanj ...
Å andra sidan jämställdes Strindberg med den sjuke Hölderlin och Van Gogh av filosofen Karl Jaspers: Strindberg war geisteskrank. Citat ur "Der Wahnsinn par excellence" (Maurice Blanchot: Karl Jaspers Strindberg und van Gogh, Merve Verlag Berlin, 1998).
På Drottninggatan har man grävt mycket länge. Ivar-Lo Johansson skrev om grävglädjen i huvudstaden år 1920. Nu år 1998 har man grävt och stått i med bl.a. syftet att försänka och föreviga, vissa utvalda meningar, av författaren August Strindberg, som de senaste åren av sitt 63-åriga liv bodde på just Drottninggatan. Ett exempel som man förevigat på gånggatan:
Bibliotek borde brännas då och då, eljes blir bagaget för stort att släpa på. Så står det skrivet, en mer eller mindre permanent uppmaning (!) i gatans mitt utanför Drottninggatan 73C (juni 98) - men jag är ganska säker på att gatan kommer att grävas upp snart - för iläggning av de fiberoptiska kablar som de nu glömde lägga ner. Samma längs med Odengatan, förresten.
Strindbergcitatet härovan lär f.ö. vara från Götiska rummen.
April år 2003 är plundring och brandskattning av bibliotek i Bagdad en fruktansvärt trist verklighet.
Vill du läsa något av Strindberg? Röda rummet, en av August Strindbergs tidigare romaner finns på nätet - tack vare projekt Runeberg.
Den ålderdomliga stavningen av adverbet eljest är Strindbergs val av stavning; helt korrekt citerad i det avseendet. Ibland skrev han eljes (även andra - exempelvis John Landquist, Strindbergsspecialisten, blandade friskt på den tiden; men skulle de göra så i dag? ) ibland eljest; om någon skillnad i betydelse avsågs har jag ej förstått.
Ibland använde Strindberg gamla ord som trappnaskare
och hovslinkor. Dessa passar bra att använda även i
dag för rövslickare o.a. företeelser, så vanliga i
vardagsmiljön. Har vi återvänt lite grann till kung Oscars
tid?
För dagen vill jag tipsa om Ola Larsmos krönika i DN 4/8
1998. Mina erfarenheter säger mig att vi kommit dithän att
vidskepelse som modern age och servilitet o.a. uttryck för
missriktad lojalitet ger framgång. Däremot får den som är
solidarisk mot "brukarna", elever, klienter och
patienter finna sig i utebliven löneökning och förtäckta
(eller som i fallet Uppsala skriftliga) hot om uppsägning
eller avskedande. Ola Larsmo avslutar med: Renhårig
betyder att man är ärlig, och till exempel säger vad man
tänker. Och det där med "laglydig" är något som en
och annan makthavare bör fundera på.
Vad det
betyder.
Att August S. skrivit att bibliotek borde brännas är på något sätt uppseendeväckande. Det var innan de faschistiska bokbålen och före biblioteksbränderna i Sarajevo, Linköping och Bagdad och man får ha överseende med en författare som kanske skrev detta under en period i kris. (Alexandrinska biblioteket - under antiken världens största bibliotek - förstördes genom brand vid Ceasars strider i Alexandria år 47 B.C. och jag kan icke övertygas om att August S. tyckte det var bra gjort.) Det hade förstås varit bättre att utelämna citatet till glömskan och att nu officiellt försöka göra det evigt är omdömeslöst. Möjligen kan, den som orkar - ta reda på i vilket sammanhang meningen tillkom. Men gatan kommer snart att grävas upp igen.
På tal om Drottninggatan och citat i allmänhet så borde kanske någon gata, exempelvis Luntmakargatan, utsmyckas med bibelcitat. Jag föreslår start utanför "min" närmsta kyrka, Betlehemskyrkan (EFS), en kyrka startad 1840 av Samuel Owen, som på Kungsholmen lärde ut hur man göt broar och spisar i gjutjärn. Betlehemskyrkan har nu en service, benämnd dagens bibelord. Du ringer bara telefon nr (08) 441 85 27. I dag, 11 juni 98, var det något ur Johannes kap 15 som transumerades. Eftersom jag också tillåtit mig citat ur bibeln på mina webbsidor har jag hört kritiken att detta med att välja ut delar av text ur ett verk kan vara både en konst och förvanskning genom ett illasinnat urval. Av dessa skäl borde man inse att citeringskonsten är något så svårt, att man måste överväga, att hellre avstå därifrån, såvitt man inte vill ironisera eller förlöjliga den som skapat meningen. När jag var sjuk i mars 98 hittade jag något som var en viss tröst (att det ändå var bättre att vara i de levandes skara - om än en hund! - än att vara ett dött lejon) i bedrövelsen. Person i Linköping erinrade om en av psaltarpsalmerna (137) och det var tänkvärt på flera sätt. Viktigast att det bör vara datumstämpel på citaten. T.ex. "Den nya bibelöversättningen, 1999" eller stavning som i Strindberg "originalmanus år 1907".
