På Internet kan man få utlistat de olika nobelpristagarna. En av de många ställen som ger den här servicen är: www.almaz.com
Antar Svenska Akademien på sin hemsida ger en minst lika god möjlighet — Nederst — Grass, Pinter, Pamuk — Peter Handke
De författare jag läst. De författare som
glatt mig och som jag beundrar. Det skulle stå
frågetecken (?) här, förstås.
Försöker i kronologisk ordning:
Peter Handke
Nobelföreläsning december 2019
pdf svenska
Pamuk om Pinter
Enligt DN 15 okt 2006 har Orhan Pamuk uttryckt sig så här nyligen:
Låt oss därför fråga oss hur
förnuftigt det är att svartmåla kulturer och
religioner, att obarmhärtigt bomba sönder
länder i demokratins eller yttrandefrihetens namn.
[. . . ] Detta våldsamma, grymma krig är
Amerikas och västs stora skam.
Författare som Harold Pinter och Arthur Miller, är
den västliga världens stolthet.
Harold Pinter: Konst, sanning och politik
Harold Pinter again: Why Bush is Insane
“Capitalism has destroyed our belief in any effective power but that of self interest backed by force.”
George Bernard Shaw quotes (Irish literary Critic, Playwright and Essayist.
1925 Nobel Prize for Literature, 1856-1950)
Harold Pinter: Konst, sanning och politik
Tänker på Väinö Linna, Martin Andersen-Nexø, o. a. som inte varit föreslagna: Brecht, Maksim Gorkij, Strindberg, Ivar Lo-Johansson, Upton Sinclair, Lion Feuchtwanger, Ismaïl Kadaré, Mesa Selimovic, Miodrag Bulatovic, Aleksandar Tisma, osv
Räknad som klassisk blir den författare, som likt Johan Ludvig Runeberg, Verner von Heidenstam eller Gustaf Fröding någon gång blivit travesterad av Alfred Vestlund. Läs om Alfred Vestlund - epigonen i nr 4 av Målföret, ett medlemsblad för ett ñÿt gille borttog 7 okt 1999 rek. om Saramago.
DN har avslöjat fräck lobbyverksamhet från det officiella Portugals sida för att få en stark portugisisk kandidat. Nu vill jag ha en brasiliansk nobelpristagare, som skriver på det vackra portugisiska språket.
100 år av ensamhet
Den kolumbianske nobelpristagaren (1982) gjorde succé
vid nobelfesten i Stockholms stadshus. Givetvis höll han
sitt tal på spanska. (Talet kan läsas på
Nobelstiftelsens hemsida). Ännu mer succéartad
blev dock tillställningen senare vid Gabriel Garcia
Marques egen fest, luciadagen anno 1982. Han hade med sig
en hel charterlast med musikanter och folkdansare (60 pers).
Han dansade la kombia (en dans med rötter
i Afrika) med sin hustru i Spegelsalen på Grand Hotel
med inbjudna stockholmare och kolombianer. Det var en fest
för latinos det!
Nåja, inte bara deras fest - den colombianska kulturen
har starka influenser förutom från den
ursprungliga indianbefolkningen från den iberiska
halvön genom de spanska erövrarna och från
Afrika genom slavimporten. Kulturmix från tre olika
kontinenter!
Jag har det bandat!
Kasta loss från grammatik och rättskrivningsregler!
Garcia Marques uttalar sig gärna och ofta om olika företeelser. Förra året (1997), vid en internationell konferens om spanskan i Zacatecas (Mexiko) sade han:
"Låt rättstavningen gå i graven eller ge den åtminstone pension", vidare
"Förenkla grammatiken innan den gör oss alla förenklade".
Gemene man behöver inte hålla sig till ortografiska regler och akademikerna skulle inte få sätta ut regler för språkets utveckling. Författarna har rättstavning som ett verktyg men för vanligt folk borde det ej vara tvång. Själv skulle Gabriel Garcia Marques aldrig klara en test i rättskrivning, erkände han, nobelpristagaren i litteratur. Det sagda gällde givetvis spanska språket. Den spanska räven röt & rev etc....
Eftersom man tänkt sig förbättra och fräscha upp tyska språket genom att exempelvis spola användningen av dubbelesstecknet, ß så borde vi kanske överväga vad vi skulle kunna överge. Kanske bokstaven å? Det kunde väl heta Ekström från Lindås men kanske en kvalitativ förbättring vore: Ekstrouml;m fraring;n Lindås ; man undrar förståß då om man ska ringa hem genast eller vad det är fråga om.
Ett tips önskaß om hur man (på weben) skule kuna åstadkoma rätt stavning åt Ivo Andric. Den sista bokstaven ska vara c-akut eller cakut men fins inte medtaget i printable Latin-1 Character codes. Kanske fins det ändå något sät? - Det fins ju kyriliska alfabetet, förståss.
Med hjälp av min kunskap som änu ej är slutskapad ska vi nog få till det. Jag åberopar Sven-Eric Liedman (DN i dag 4 aug 98) om kunskapens makt och vanmakt. Det visar sig vara svårt när man vet mer än man visste för ett år sedan, etc. Det finns olikheter i serbo-kroatiska språket: en kroatisk variant den s.k. ije-kaviska uttalsgruppen med latinska alfabetet, sen den e-kaviska varianten där alfabetet är det kyrilliska. Nobelpristagaren från 1961, Ivo Andric har här inte stavats helt korrekt, tror jag! Likaså titeln på en av dennes kortnoveller: Die Brücke über die Zepa - fel tecken på flodens begynnelsebokstav - det skulle vara en caron ovanpå. Eller hur?
Om Strindbergs originella sätt att stava vanliga svenska ord ser man exempel på Drottninggatan - kulturhuvudstad 98 med den utrullade taggtråden.
Denne författare föddes 1936 i Girokastër i Albanien. Kadarés land på Balkan har en historia, där främmande makters erövringar och ockupationer har avlöst avarandra. Albanerna har under århundranden utsatts för angrepp av Grekland, Rom och Bysans, bulgariska tsarer, serbiska kungar, huset Anjou i Italien, det osmanska riket och, under andra världskriget, av både Mussolinis och Hitlers trupper. Efter kriget hade länge såväl Sovjetunionen som Kina införlivat landet i sina intressesfärer.
Böcker av Ismaïl Kadaré finns översatta till svenska - fråga efter dem i bokhandeln och på biblioteket.
Det finns 2 volymer på min säljlista nr 1:
Jag tillåter mig rekommendera: Den döda arméns general, Krönika i sten, Bergens Homeros, Drömmarnas palats. Fler finns och har man läst en vill man läsa alla.
Av vad jag kan förstå skriver Ismaïl Kadaré omväxlande på albanska och på franska. Han är bosatt i Paris (om han inte återvänt - vilket varit aktuellt).
Bäst tyckte jag om Drömmarnas palats. Huvudpersonen Mark-Alem får anställning i det verk som har till uppgift att samla in, katalogisera och tolka invånarnas drömmar. Av statens verktyg är Drömpalatset det mest effektiva, det organ som staten använder för att komma i kontakt "med den mörka delen av undersåtarnas samvete". En av Mark-Alems anhöriga påpekar att institutionen skulle vara absurd i en logisk värld, men högst normal som vår värld ser ut. Det hela utvecklas till en skräckskildring av samma dignitet som Orwells 1984 eller Boyes Kallocain.
Källa: Jan-Ewert Strömbeck
Parentetiskt är att nämna att jag i går i Stockholm gick förbi ett hus som oerhört påminde om Drömmarnas Palats. Det ligger på Kammakargatan 15 och är ett helt kvarter stort och ser kusligt ut - speciellt med den mot Drottninggatan utrullade taggtråden. Måhända ett av otaliga jippon kulturhuvudstadsåret 1998.
Jag har själv en dyrgrip, nämligen boken Krönika i sten. På dess baksida står det: En bok för alla - Lågpris tack vare statsbidrag - Cirkapris 25:--
Det är förstås inte denna text som gör att boken känns värdefull för mig; det är dess innehåll.
Jag skulle vilja lägga ut hela boken på nätet så alla fick nöjet.....
En hyggligt bra presentation finns också på
baksidan:
Likt ett förhistoriskt djur kryper stenstaden ihop mot
de tvärbranta klipporna. Girokastër i södra
Albanien, en stad som har haft många herrar och vars
innevånare har fått lära sig att leva sitt
liv så gott det går ändå.
Nu är det åter krig och italienarna behärskar
staden. Med en liten pojkes ögon får läsaren
uppleva både det inre liv som är stadens eget och
de yttre realiteter som kriget tvingar på. I
Girokastër med sina muselmanska rötter lever
ännu traditionerna starka, stränga seder och en tro
på övernaturliga ting regerar människornas
liv. Från den nybyggda krigsflygplatsen lyfter
samtidigt bombflygplanen likt väldiga fåglar
varslande om nya tider. - - -
Ismaïl Kadaré (född 1936) räknas till Albaniens främsta författare. I boken Krönika i sten går han tillbaka till sin egen hemstad och sina upplevelser som liten pojke under andra världskriget. Det är en fin roman som i dämpad lyrisk ton ger oss ett levande stycke ur Albaniens långa och växlingsrika historia.
Tack Britt Arenander för en briljant översättning!
Upp — Hem — Huawei — Litteratur — Folkskolan | emigrationen
URL: http://ejnar.se/nobel.html Update: 2019 12 12
