Nobelpristagare i litteratur

På Internet kan man få utlistat de olika nobelpristagarna. En av de många ställen som ger den här servicen är: www.almaz.com

alla sidorna

Antar Svenska Akademien på sin hemsida ger en minst lika god möjlighet       —       Ned       —       Grass, Pinter, Pamuk       —       Alice från Ontario

7.500

De författare jag läst. De författare som glatt mig och som jag beundrar. Det skulle stå frågetecken (?) här, förstås. Försöker i kronologisk ordning:

  alice

Seien wir froh,

dass wider Erwarten nicht ein mongolischer Lyriker aus seiner Jurte gezerrt worden ist.
Wer die Nobelpreise für Literatur und Frieden noch ernst nimmt, dem ist nicht mehr zu helfen.

Pamuk om Pinter

Enligt DN 15 okt 2006 har Orhan Pamuk uttryckt sig så här nyligen:

Låt oss därför fråga oss hur förnuftigt det är att svartmåla kulturer och religioner, att obarmhärtigt bomba sönder länder i demokratins eller yttrandefrihetens namn.
[. . . ]   Detta våldsamma, grymma krig är Amerikas och västs stora skam. Författare som Harold Pinter och Arthur Miller, är den västliga världens stolthet.

Harold Pinter: Konst, sanning och politik

Harold Pinter again: Why Bush is Insane

ora hor line

planterat japanspirean 12 okt 06     “Capitalism has destroyed our belief in any effective power but that of self interest backed by force.”

George Bernard Shaw quotes (Irish literary Critic, Playwright and Essayist.

1925 Nobel Prize for Literature, 1856-1950)

Harold Pinter: Konst, sanning och politik

ora hor line

Det skulle bli en vida längre förteckning över alla de som inte fått - men som varit föreslagna!

Tänker på Väinö Linna, Martin Andersen-Nexø, Brecht, Maksim Gorkij, Strindberg, Ivar Lo-Johansson, Upton Sinclair, Lion Feuchtwanger, Mesa Selimovic, Miodrag Bulatovic, Aleksandar Tisma, m.fl. Men av alla svenskar anser jag att Ivar Lo-Johansson är den som är bäst.

Räknad som klassisk blir den författare, som likt Johan Ludvig Runeberg, Verner von Heidenstam eller Gustaf Fröding någon gång blivit travesterad av Alfred Vestlund. Läs om Alfred Vestlund - epigonen i nr 4 av Målföret, ett medlemsblad för ett ñÿt gille borttog 7 okt 1999 rek. om Saramago.

DN har avslöjat fräck lobbyverksamhet från det officiella Portugals sida för att få en stark portugisisk kandidat. Nu vill jag ha en brasiliansk nobelpristagare, som skriver på det vackra portugisiska språket.

ora hor line

UppNedhemhem 8en bokhandel på 40-talettid

ora hor line

Garcia Marques

100 år av ensamhet


Den kolumbianske nobelpristagaren (1982) gjorde succé vid nobelfesten i Stockholms stadshus. Givetvis höll han sitt tal på spanska. (Talet kan läsas på Nobelstiftelsens hemsida). Ännu mer succéartad blev dock tillställningen senare vid Gabriel Garcia Marques egen fest, luciadagen anno 1982. Han hade med sig en hel charterlast med musikanter och folkdansare (60 pers). Han dansade la kombia (en dans med rötter i Afrika) med sin hustru i Spegelsalen på Grand Hotel med inbjudna stockholmare och kolombianer. Det var en fest för latinos det!
Nåja, inte bara deras fest - den colombianska kulturen har starka influenser förutom från den ursprungliga indianbefolkningen från den iberiska halvön genom de spanska erövrarna och från Afrika genom slavimporten. Kulturmix från tre olika kontinenter!

Jag har det bandat!


Kasta loss från grammatik och rättskrivningsregler!


Garcia Marques uttalar sig gärna och ofta om olika företeelser. Förra året (1997), vid en internationell konferens om spanskan i Zacatecas (Mexiko) sade han:

"Låt rättstavningen gå i graven eller ge den åtminstone pension", vidare

"Förenkla grammatiken innan den gör oss alla förenklade".

Gemene man behöver inte hålla sig till ortografiska regler och akademikerna skulle inte få sätta ut regler för språkets utveckling. Författarna har rättstavning som ett verktyg men för vanligt folk borde det ej vara tvång. Själv skulle Gabriel Garcia Marques aldrig klara en test i rättskrivning, erkände han, nobelpristagaren i litteratur. Det sagda gällde givetvis spanska språket. Den spanska räven röt & rev etc....

Eftersom man tänkt sig förbättra och fräscha upp tyska språket genom att exempelvis spola användningen av dubbelesstecknet, ß så borde vi kanske överväga vad vi skulle kunna överge. Kanske bokstaven å? Det kunde väl heta Ekström från Lindås men kanske en kvalitativ förbättring vore: Ekstrouml;m fraring;n Lindås ; man undrar förståß då om man ska ringa hem genast eller vad det är fråga om.

Ett tips önskaß om hur man (på weben) skule kuna åstadkoma rätt stavning åt Ivo Andric. Den sista bokstaven ska vara c-akut eller cakut men fins inte medtaget i printable Latin-1 Character codes. Kanske fins det ändå något sät? - Det fins ju kyriliska alfabetet, förståss.

Med hjälp av min kunskap som änu ej är slutskapad ska vi nog få till det. Jag åberopar Sven-Eric Liedman (DN i dag 4 aug 98) om kunskapens makt och vanmakt. Det visar sig vara svårt när man vet mer än man visste för ett år sedan, etc. Det finns olikheter i serbo-kroatiska språket: en kroatisk variant den s.k. ije-kaviska uttalsgruppen med latinska alfabetet, sen den e-kaviska varianten där alfabetet är det kyrilliska. Nobelpristagaren från 1961, Ivo Andric har här inte stavats helt korrekt, tror jag! Likaså titeln på en av dennes kortnoveller: Die Brücke über die Zepa - fel tecken på flodens begynnelsebokstav - det skulle vara en caron ovanpå. Eller hur?

Om Strindbergs originella sätt att stava vanliga svenska ord ser man exempel på Drottninggatan - kulturhuvudstad 98 med den utrullade taggtråden.


Till sidans topp

Ismaïl Kadaré

Denne författare föddes 1936 i Girokastër i Albanien. Kadarés land på Balkan har en historia, där främmande makters erövringar och ockupationer har avlöst avarandra. Albanerna har under århundranden utsatts för angrepp av Grekland, Rom och Bysans, bulgariska tsarer, serbiska kungar, huset Anjou i Italien, det osmanska riket och, under andra världskriget, av både Mussolinis och Hitlers trupper. Efter kriget hade länge såväl Sovjetunionen som Kina införlivat landet i sina intressesfärer.


Böcker av Ismaïl Kadaré finns översatta till svenska - fråga efter dem i bokhandeln och på biblioteket.

Det finns 2 volymer på min säljlista nr 1:

Jag tillåter mig rekommendera: Den döda arméns general, Krönika i sten, Bergens Homeros, Drömmarnas palats. Fler finns och har man läst en vill man läsa alla.

Av vad jag kan förstå skriver Ismaïl Kadaré omväxlande på albanska och på franska. Han är bosatt i Paris (om han inte återvänt - vilket varit aktuellt).

Bäst tyckte jag om Drömmarnas palats. Huvudpersonen Mark-Alem får anställning i det verk som har till uppgift att samla in, katalogisera och tolka invånarnas drömmar. Av statens verktyg är Drömpalatset det mest effektiva, det organ som staten använder för att komma i kontakt "med den mörka delen av undersåtarnas samvete". En av Mark-Alems anhöriga påpekar att institutionen skulle vara absurd i en logisk värld, men högst normal som vår värld ser ut. Det hela utvecklas till en skräckskildring av samma dignitet som Orwells 1984 eller Boyes Kallocain.

Källa: Jan-Ewert Strömbeck

Till sidans topp

Parentetiskt är att nämna att jag i går i Stockholm gick förbi ett hus som oerhört påminde om Drömmarnas Palats. Det ligger på Kammakargatan 15 och är ett helt kvarter stort och ser kusligt ut - speciellt med den mot Drottninggatan utrullade taggtråden. Måhända ett av otaliga jippon kulturhuvudstadsåret 1998.


Jag har själv en dyrgrip, nämligen boken Krönika i sten. På dess baksida står det: En bok för alla - Lågpris tack vare statsbidrag - Cirkapris 25:--

Det är förstås inte denna text som gör att boken känns värdefull för mig; det är dess innehåll.

Jag skulle vilja lägga ut hela boken på nätet så alla fick nöjet.....

En hyggligt bra presentation finns också på baksidan:
Likt ett förhistoriskt djur kryper stenstaden ihop mot de tvärbranta klipporna. Girokastër i södra Albanien, en stad som har haft många herrar och vars innevånare har fått lära sig att leva sitt liv så gott det går ändå.
Nu är det åter krig och italienarna behärskar staden. Med en liten pojkes ögon får läsaren uppleva både det inre liv som är stadens eget och de yttre realiteter som kriget tvingar på. I Girokastër med sina muselmanska rötter lever ännu traditionerna starka, stränga seder och en tro på övernaturliga ting regerar människornas liv. Från den nybyggda krigsflygplatsen lyfter samtidigt bombflygplanen likt väldiga fåglar varslande om nya tider. - - -

Ismaïl Kadaré (född 1936) räknas till Albaniens främsta författare. I boken Krönika i sten går han tillbaka till sin egen hemstad och sina upplevelser som liten pojke under andra världskriget. Det är en fin roman som i dämpad lyrisk ton ger oss ett levande stycke ur Albaniens långa och växlingsrika historia.

Tack Britt Arenander för en briljant översättning!


Upp   —   Hem   —   Huawei   —   Litteratur   —   Folkskolan   |   emigrationen

150ee

URL:      http://ejnar.se/nobel.html
Update:   2017 06 06
Valid CSS!