meny

Ett båtsmanstorp i Småland

Tänkte berätta om min pappas köp av ett torp i Vissefjärda, år 1925, och som blev hans hem för resten av livet. Där vi barn växte upp från 1932 till omkring 1960.

Båtsmanstorpet Kesemålen

Antagligen en smula ovanligt att man kunnat ange storleken på en jordlägenhet så exakt som gjorts på köpehandlingarna för detta ställe, senast skrivs det 180.229 kvm. Eftersom det rör sig om icke i mantal satt jord benämns stället inte fastighet utan lägenhet och ibland jordlägenhet eller torplägenhet. Ändå är storleken ovanlig för ett torpställe: mer än 18 hektar.

Båtsmanstorpet Kesemålen - namnet skrivs ibland som Kjesemålen - fler skrivsätt förekommer och efter omkring 1940 bestämde Länsstyrelsen i Kalmar att stavningen skulle vara Käsemåla för byn.
På nutida kartor anges Käsemålen som namn för torpstället, det f d Båtsmanstorpet.

Tre viktiga övergångar av egendomen beskrivs i det följande.

1883

Gamla köpe- och lagfartshandlingar har studerats - i dessa används omväxlande beteckningen jordlägenhet resp torplägenhet för båtsmanstorpet. Transumt avskrivet: [...] ett från kronoskattehemmanet Kesemåla avsöndrat område, som har en enskild figur, och har vid laga skifte, som förklarats avslutat år 1832, utmärkts med litt E, vars ytvidd kommer att genom behörig persons uträkning närmare bestämmas [...]

Med en till dagens vokabulär anpassad svenska skulle det ha stått: Objekt: "en från kronoskattehemmanet Kesemåla om 3/8 mantal i Vissefjärda socken, avsöndrad jordlägenhet, Båtsmanstorpet."

Säljare:

Fyra gårdar i byn Kesemåla. Dess innehavare är Håkansson, Olausson, Petersson och Nikolausson, jämte resp.s hustrur, ägande tillsammans 3/8 mantal, kronoskatte Kesemåla. Envar av dessa familjer hade således 3/32 andel av Kesemålahemmanet.

Köpare:

Peter Johan Gustafsson med hustrun Caijsa Lena Andersdotter. Paret var redan bosatta på Båtsmanstorpet, vilket de arrenderat sedan år 1867. Peter Johan har aldrig varit båtsman.

Lagfart beviljades vid Södra Möres Häradsrätt, Vassmolösa, den 8 Maj 1882. Som en fastighetsrättslig åtgärd betecknas ägandeövergången som avsöndring. Kesemålen är ej längre ett båtsmanstorp. Systemet med båtsmän avvecklades.

Lagfartsprotokollet finns i sin helhet kopierat/avskrivet på en särskild sida:   http://ejnar.se/avvecklingen.html


1918

Peter Johan Gustafsson dog den 22/1 1917. Sterbhuset, som bestod av: änkan Kajsa Lena Gustafsson f Andersdotter, Frans August Lindahl, Karl Alfred Petersson, Johan Bernhard Karlsson (modellsnickare, bosatt i Stockholm) med hustrun Anna Elisa Karlsson samt [ss] Amanda Mathilda Petersdotter, säljer samma egendom, som nu beskrivs som lägenheten Båtsmanstorpet, den 31/5 1919 för 4.525 kronor till en köpare, Karl Kvist, Ödevata med hustrun Hulda. Enligt häradsrättens lagfartsprotokoll blev köpet godkänt och lagfart beviljad den 25/8 1919.

Det var några komplikationer som föregick köpet. På auktion den 9 juli 1918 ropades stället in av en Sven Alfred Robert Carlsson från Karamåla för 4.525 kr, vilket blev högsta budet. Denne köpare avsade sig dock köpet den 6/10 1918.
Det förekommer två förbehåll i samband med detta köp.
  a) att änkan Kajsa Lena Gustafsson ska få bo kvar och omständigheterna därvidlag finns noggrant och detaljerat föreskrivna. Hon dog sen 1/8 1922.
  b) Emma Berggren heter en person som jag tror bodde i ett för länge sedan nerrivet hus, på den s k Berggrenalyckan invid Kjessjös innersta vik, dvs bara ca 100 meter norr om 'vårt' hus. Jag bedömer att huset kan ha rivits runt år 1926. En sjösänkning omkring år 1915 försämrade det husets i övrigt vackra miljö och omgivning. Emma Berggren har ett kontrakt som inte skulle beröras av ägarbytet. Hon hade blivit änka 30/9 1920 då hennes make, Johan August Jonasson avled. Emma Berggren avflyttade 13/1 1928.
Om någon har ett fotografi av huset på Berggrenalyckan skulle jag gärna vilja köpa en kopia.

1924

a) Köpekontrakt:
Den 2/12 1924 avhandlas i Nybro att makarna Kvist säljer till min pappa, Sigfrid Ekström, samma lägenhet för 4.700 kronor, med tillträde den 1/4 1925.
b) Köpebrev:
Man skrev den 28/3 1925. En pdf-kopia av köpebrevet.
c) Lagfart:
Lagfartsbevis daterat 9/3 1926.

Det tillkom 700 kr för lös egendom bl a tvenne kossor i kalvställning. Därför borde Pappa haft 5.400 kr tillreds, men det hade han nog inte, så det blev att överta ett av säljarens lån i Nybro Sparbank, samt en revers á 1000 kr som löstes 1938. Banklånet löstes slutgiltigt först 12/8 1944. Ett nytt lån togs i Madesjö och Örsjö kommuners Sparbank 27/8 1947 - förmodligen när ladugården byggdes. Detta låns skuldebrev stämplat 'makulerat', men det är obekant när det slutbetalades. Det finns inte underlag för att ge en tillförlitlig bild av skuldsättningen åren 1925 - 1950 - kanske kan beskrivas som rätt normal för tiden och omständigheterna. Inkomster i form av lön från anställning fanns det aldrig i hushållet, aldrig! Men mor kärnade smör och ibland kunde det säljas något från skogen. Under kriget fick pappa bidrag från Bränslekommissionen för björkveds huggande. Före kriget kunde man kanske få bidrag för utdikning, men det var nog i form av ett gratis par av jordhacka och flohacka. Så sent som på femtiotalet förekom stenbrytning med 'jätte' på åkrarna - men hur det betalades har jag ingen aning om.

1980

I och med köpet 1883, som kortfattat beskrivits ovan, är Kjesemålen inte längre båtsmanstorp, möjligen skulle det kunna kallas ett f d båtsmanstorp. Längre fram i tiden - ungefär 100 år senare införlivas området med byn i nordost, Alsjökulla. Det som en gång var Käsemåla 1:6 ligger numera som fastighetsdel Alsjökulla 1:6. All åker är bliven skog, mörk och tättvuxen skog.

2017

Avvecklingen är fullbordad och som enskild fastighet avregistrerades stället den 7/12 2017. Huset och trädgårdstomten med ladugårdsbyggnaden är sen länge sommarstuga - välbevarad sådan, med ett attraktivt läge nära sjön.


Fler foton från Kjesmålen

1931-vedboden
vid vedboden - 1931

kjes_hus
julkort med motiv från 3/3 2018

Uppåt