64

Båtsmän Kjes

Kjesmålen, ett litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda socken, Kalmar län. En trakt i Småland med gräns till Blekinge - som fordom var danskt territorium. Där växte jag upp.

Kjesmålen hade sin bakgrund som ett båtsmanstorp och det finns en uppgift om tio olika båtsmän för rusthåll på Kesemåla ägor, Buggehults rote i Vissefjärda socken. Systemet med indelta soldater varade i runt 300 år. Närheten till Carlskrona Örlogsstation gjorde det särskilt intressant med båtsmän från vår socken. Senast en riktig båtsman levde på stället var någon gång runt 1870. Det var en man vid namn Carl Gustaf Mattiasson Kjes.
Alla båtsmän på det här stället har tilldelats nr 153 och soldatnamnet Kjes enligt dåvarande militär praxis. Käsemåla 1:6 som det hette i fastighetsboken var av en storlek som var anpassad för en soldatfamilj, dvs de skulle kunna hålla ett par kor men ingen häst.

Båtsmannen behövdes bara i händelse av krig. I ett skarpt läge gällde det att bemanna örlogsfartygen nere i Carlskrona, fortare än kvickt! En båtsman, Kjes, boendes uppe i norra Vissefjärda, hade 7 mil att gå. Samma långa väg att vandra blev det f ö till de övningar som båtsmannen deltog i.

Systemet med båtsmän havererade på 1800-talet. Vanligt var att båtsmän helt sonika och utan påföljd uteblev från övningarna. Militärledningen ansåg inte längre systemet ändamålsenligt utan lät det helt enkelt kollapsa. Till att börja med skulle det dyra systemet halveras i manskap. Man hade funnit att bara 7% av manskapet kunde klassas som dugliga för sina uppgifter. Under en period på tre år skulle båtsmannen öva ett år och sen skulle han tillbringa två år på sitt torp - liksom i beredskap om det skulle smälla.
Bönderna var nog också rätt missnöjda med systemet.

Har bestämt mig för att undersöka vilka båtsmän som funnits på det här stället. Då är det inledningsvis frapperande magert och tunt vad det gäller skriftliga källor, men forskningen ska fortsätta. Jag har Vissefjärdas kyrkböcker förstås men den allra bästa starten gav läsningen av en artikel, Käsemåla - båtsmanstorpet, av Herbert Jonsson i årgång 1993 av Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok 'I Dackebygd'. Här skriver Herbert Jonsson att den första båtsmannen hette Börge Kies vilken han funnit i mantalslängden för år 1688.

Specifikt för Kjesmålen är att torpet inte haft uppgiften som båtsmanstorp efter år 1882. Hur var det med de andra båtsmanstorpen i socknen? Fanns det någon styrning eller planering i Vissefjärda för övergången och avvecklingen? Hur stor kunde köpeskillingen bli när man lät icke-båtsmän eller f. d. båtsmän få arrendera eller friköpa torpet? Det var tre frågor. Ett svar hänger ju i luften: bönderna blev glada över att slippa tvånget med rusthåll; så glada kanske att de släppte marken och huset mer eller mindre gratis. Hoppas få mer klarhet om detta senare.

På Kjesmålen dök Peter Johan Gustafsson upp; först som arrendator år 1867, sen som ägare från den dag en första lagfart beviljades för Käsemåla 1:6. * Detta var den 8 Maj 1882. Gustafsson var född i Medlen 26/10 1835.
Om det fanns tre byggnader på Kjesmålen, vilket är troligt (att döma av gamla kartor och husgrunder), undrar jag i vilket av husen som denne Gustafsson bodde.
Av husförhörslängder att döma bodde den forne båtsmannen med båtsmansnummer 153, Carl Gustaf Mattiasson Kjes, kvar på orten, till sin död den 20 april 1894. Båtsmansänkan, Stina Lena Svensdotter Kjes, född i Grämnamåla den 10/11 1840, torde ha bott kvar, ännu år 1904 [inhyses står det].

Husförhörslängd AI:8 1846-1857

Båtsman Nr 153 Carl Gustaf Petersson Kjes, född i Buggehult 1821-12-17, det har noterats tilltalad för olovligt tillgrepp av 5 Rd Banco.

De tolv åren 1846-1857 ska täckas och sidan 156 visar den båtsman som bodde i Guttorps Roten.

Kanske kan det antas helt säkert att båtsmannen bodde på Kjesemålen; men det är inte klarlagt om det var i huset x, y eller z. En uppgift finns nämligen om att det är tre (3 st) byggnader på Kjesemålen 1:6 nära Kjessjö, vid denna tid i mitten av 1800-talet.

Husförhörslängd AI:12 1858-1860

Knekten Nr 153 Carl Gustaf Mattisson Kjes född 1837-08-29 i Falebo. Det anges att denne hitkom 1855 från Ödevata. Uppgifterna finns under rubriken Kjesemåla, Torpare inhyses m.fl. Även här står det att det är Kjesemålen i Guttorps Roten. Har sett att det i rullorna talas om båtsmän för Kesemåla i Buggehults Roten. Byarna Guttorp och Buggehult ligger intill varandra med gräns till Kjesmåla ägor.

På samma sida (Sidan 269) återfinns den tidigare båtsmannen. Det står att han, Carl Gustaf Petersson Kjes, fått avsked 1855, p.g.a. ljumskbråck. Denna längd täcker tre (3) år endast.

Husförhörslängd AI:15 1861-1870

Denna husförhörslängd ska täcka perioden 1861-1870, dvs nio (9) år. Båtsmannen Pettersson Kjes ser man inte längre till på gamla platsen. Kanske han förflyttats till Bussamåla? Ovisst när han dör.
På sidan 371 återfinner man den nye båtsmannen, Mattiasson Kjes. Huruvida denne alltjämt innehar tjänsten som båtsman vet man ej av denna källa. Däremot ser man att han haft stort problem med första hustrun, Carolina Petersdotter, f 1839-02-09 i Hyltan. Hon har åtalats och dömts till fängelse för snatteri, horbrott, misshandel och fick slutligen inte mindre än sex års straffarbete för barnamord. Läs mer härom av Herbert Jonsson i 'I Dackebygd 1992' Vissefjärda Hembygdsförenings utmärkta årsbok.

Ejnar Ekström

Båtsmän

Avsikten med denna hemsida är främst att sprida ljus över vilka båtsmän som varit bosatta kortare eller längre tid på båtsmanstorpet i Käsemålen i Vissefjärda socken och som tjänstgjort i Södermöre tredje båtsmanskompani med uppgiften att i Flottan försvara vårt land ute på havet.

Båtsmanstorp

Mitt barndomshem, Kjesmålen, var från början ett båtsmanstorp för Kesemåla by i Buggehults rote i Vissefjärda. Båtsmännen där fick namnet Kjes som soldatnamn.
Båtsmanssystemet försvann i slutet av 1800-talet. I stället fick vi som bekant den allmänna värnplikten och en stimulans för de stora, osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot Nordamerika som en möjlighet slippa värnplikten. För de som bodde i S:t Sigfrids socken fanns ju också vid den tiden Pukebergs Glasbruk där en mycket arbetsintensiv tillverkning bedrevs, glas till fotogenlampor...

Båtsmän på Kjesemålen

Några namn som dykt upp (efterforskningarna startar i nov/dec 2017) - de flesta har tilldelats id-numret 153:

  • Magnus Petersson Kjes född 1759, antagen 1776
  • Anders Svensson Kjes född 1792 i Mortorp, antagen 1813 avskedad 1846
  • Karl Gustaf Pettersson Kjes född 17/12 1821 i Buggehult, men förmodligen inte accepterad...
  • Carl Gustaf Mattisson Kjes född 29/8 1837 i Falebo, tycks ha haft otur med sin första fru. Hon blev åtalad och dömd för snatteri, hor, misshandel och sen fick hon sex års straffarbete för barnamord.

Källor

Vissefjärda kyrkoböcker

Herbert Jonsson, artiklar i Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok, 'I Dackebygd' årgångarna 1991, 1992 och 1993.

Uppåt på sidan

Andra båtsmän

Här har syftet varit att fokusera på båtsmän med soldatnamnet Kjes som varit bosatta på Kjesmålen, mitt föräldrahem, och i vår släkts ägo under åren 1925 - 1980.

Några andra båtsmän vill jag dock omnämna, t ex Skuta, Rorkult och Lindström.

Min farmorsfar var en båtsman stationerad på ett torp i Kyrkeryd i ett speciellt rote som kallades Södra Kapellans Rote, Ljungby socken i Södra Möre, Kalmar län. Sedermera blev det S:t Sigfrids socken och numera ett område uppgående i Nybro stad. Hur som helst var denne båtsman boende bara några få hundra meter från S:t Sigfrids stenkyrka, som min farfar var med och byggde 1886-1887. Klart de träffade på varandra; min farmorsfar, båtsmannen Nr 114 Pehr August Abrahamnsson Lindström (1835-1916) och min farfar August Ekström (1850-1927)?
Den förre, båtsmannen Nr 114 i Kyrkeryd, var således svärfar till den senare, arbetsledaren vid kyrkobygget, muraren, stenarbetaren, grundläggaren, August.

Båtsmannen var annars i Carlskrona eller på sjön och med tjänstgöring i Södermöre 1:a Båtsmanskompani.

Farmors efternamn, Lindström, förklaras av att hennes far som båtsman tilldelats detta namn som soldatnamn (!).


Flera båtsmän finns registrerade i de gamla registren för Wissefjärda socken i Södra Möre - exempelvis en båtsman som hette Gustaf Svensson Rorkult, född 5 juni 1837 i Medlen. Denne man står i kyrkboken som båtsman för gården Kulla, boendes på Kullen, Gusemåla Roten (!) - det finns följande notering:
"flyttas 1887 till torp i Kjesemåla". Här är öppet för stor risk för förväxlingar. Det fanns tre byggnader vid Kjessjön, dvs norr om byn. Flyttade han till någon av dessa? Men egentligen ville bönderna ha arrendatorer som betalade hyra, inte båtsmän som de måste förse med både det ena och det andra.

Därför avsågs sannolikt ett område, söder om byn, på östra sidan om vägen mot Brändemåla; det torpställe där Maria Jonsson sen bodde från 1903 och från 1911 som ägare ända till sitt frånfälle 1977 - nu knappast ett frågetecken längre. Torpet som Rorkult flyttade till har identifierats. Det har beteckningen Käsemåla 1:9 och det ligger (evt låg) på min gamla skolväg när jag i första klass (!) och tills halva tredje klassen gick ända till Skäveryd (7 km skolväg).

Herbert Jonsson skriver: På Gustaf Rorkults inköpta mark (Rorkult var synbarligen nu en f.d. båtsman) fanns givetvis inga hus. Han köpte ett markområde ute vid byvägen på närmare två tunnland av Peter Olausson på gården 1:4, Tillsammans med hustrun Ingrid Carlsdotter odlade han upp marken och uppförde erforderliga byggnader. Den lilla gården kunde väl föda en eller högst två kor.
Detta var således Maris ställe. Bredvid låg Edla Franzéns ställe - det var Brändemåla 1:8.

Källa: I Dackebygd årgång 1991, sid 41. Dessutom årgång 1992, sid 110-111 samt årgång 1993 sid 55.

red line

Fortsatt forskning!!!

red line

main folder content     |     Ned     |     Upp

red line

Soldattorp

Soldattorpen tillkom i och med indelningsverkets ordnande under slutet av 1600-talet. Dessa torp fick bli boställen för infanteriets, kvalleriets och flottans manskap.

Torpen tillhandahölls av bönderna i roten. Soldaten, ryttaren eller båtsmannen nyttjade bostället så länge han var i rotens tjänst. Han hade inga skyldigheter i form av dagsverken men rotebönderna vara skyldiga att bistå torparen med t. ex. en dragare och kompensation för mark som inte var bördig.

Källa: Torp, torpare och torpinventeringar, ISBN 978-91-88888-00-7 (2015)


Avregistreringen

Det ställe som beskrivits ovan, mitt barndomshem, blev till slut borttaget ur fastighetsboken. Det är numera Emmaboda Alsjökulla 1:6, inte längre Kjesemålen. Men finns kvar på Google Earth...