64

Båtsmän Kjes

Kjesmålen, ett litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda socken, Kalmar län. En trakt i Småland med gräns till Blekinge - som fordom var danskt territorium. Där växte jag upp.
Kjesmålen hade sin bakgrund som ett båtsmanstorp och det finns en uppgift om tio olika båtsmän för rusthåll på Kesemåla ägor, Buggehults rote i Vissefjärda socken. Båtsmännen där fick id nr 153 och tilldelades Kjes som soldatnamn.
Vilka var det, som varit bosatta kortare eller längre tid på båtsmanstorpet Käsemålen i Vissefjärda socken och tjänstgjort i Södra Möres 3:e Båtsmanskompani med uppgiften att med Kungliga Flottan försvara vårt land ute på havet?
Systemet med indelta soldater varade i runt 300 år. Närheten till Carlskrona Örlogsstation gjorde det särskilt intressant med båtsmän från 'vår' socken.
Senast en riktig båtsman levde på stället var någon gång runt 1870. Det var en man vid namn Carl Gustaf Mattisson Kjes och han arbetade mest på olika järnvägsbyggen, ett försvarsarbete så gott som något!

Båtsmannen behövdes bara i händelse av krig. I ett skarpt läge gällde det att bemanna örlogsfartygen nere i Carlskrona, fortare än kvickt! En båtsman, Kjes, boendes uppe i norra Vissefjärda, hade 7 mil att gå. Samma långa väg att vandra blev det f ö till de övningar som båtsmannen deltog i.

Systemet med båtsmän havererade på 1800-talet. Vanligt var att båtsmän helt sonika och utan påföljd uteblev från övningarna. Militärledningen ansåg inte längre systemet ändamålsenligt utan lät det helt enkelt kollapsa. Till att börja med skulle det dyra systemet halveras i manskap. Man hade funnit att bara 7% av manskapet kunde klassas som dugliga för sina uppgifter. Under en period på tre år skulle båtsmannen öva ett år och sen skulle han tillbringa två år på sitt torp - liksom i beredskap om det skulle smälla.
Bönderna var nog också rätt missnöjda med systemet. Därför försvann det före 1900. Vi fick i stället den allmänna värnplikten. Denna blev en extra stimulans för de osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot Nordamerika som en möjlighet slippa mönstra.

Några av de båtsmän som bodde på Käsemålen - hämtade ur Vissefjärdas kyrkböcker, beskrivs i det följande. Men allra först en hänvisning till en artikel, Käsemåla - båtsmanstorpet, av Herbert Jonsson i årgång 1993 av Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok 'I Dackebygd'. Han skriver att den första båtsmannen hette Börge Kies vilken han funnit i mantalslängden för år 1688.

Några båtsmän från kyrkböckerna - tilldelade numret 153:

***

Vissefjärda (G, H) AI:6 (1835-1840) Bild 109 / sid 100

Om man bara ser efter i husförhörslängden för denna period så finner man ingen enda båtsman i Kjesmåla by. Kanske var de ute och övade för ett eventuellt kommande uppdrag i Krimkriget? Kung Oscar I ivrade för att Sverige skulle ingripa, mot Ryssland.

Vissefjärda (G, H) AI:8 (1846-1857) Bild 167 / sid 156

Båtsman Nr 153 Carl Gustaf Petersson Kjes, född 1821-12-17 i Buggehult. Finns noterat att denne, Pettersson Kjes, är tilltalad för olovligt tillgrepp av 5 Rd Banco.
De tolv åren 1846-1857 ska täckas och sidan 156 i husförhörslängden visar den båtsman som bodde i Guttorps Roten.
Helt säkert har båtsmannen, Pettersson Kjes, placerats på Kjesemålen. Men det är inte klarlagt i vilket av husen han bodde i. Det finns tre bostadshus på Kjesemålen, alla nära Kjessjö, vid denna tid på 1800-talet.

Vissefjärda (G, H) AI:12 (1858-1860) Bild 278 / sid 269

Knekten Nr 153 Carl Gustaf Mattisson Kjes född den 29/8 1837 i Falebo. Det anges att denne, Mattisson Kjes, hitkom 1855 från Ödevata.
Uppgifterna finns under rubriken Kjesemåla, Torpare inhyses m.fl. Även här står det att det är Kjesemålen i Guttorps Roten. I rullorna talas om båtsmän för Kesemåla i Buggehults Roten. Byarna Guttorp och Buggehult ligger intill varandra med gräns till Kjesmåla ägor.

På samma sida, 269, återfinns den tidigare båtsmannen, Pettersson Kjes. Det står att han fått avsked 1855, p.g.a. ljumskbråck. Herbert Jonsson uppger att den gamle båtsmannen först är inhyst hos den nya båtsmannen, Mattisson Kjes! - men sen går Pettersson Kjes ut till grannbyn Guttorp, där han och hustrun, Elin Jonasdotter, bor fram till den 11/7 1901 då han avlider. Änkan Elin lever fram till den 28/5 1906.
Denna husförhörslängd täcker endast tre år.

Vissefjärda (G, H) AI:15 (1861-1870) Bild 109 / sid 371

Denna husförhörslängd ska täcka perioden 1861-1870, dvs nio (9) år. Först en nackdel med kyrkobokföringen: Det framgår nästan aldrig i vilket specifikt hus som en person bor i. På båtsmanstorpet fanns tre hus. Båtsmannen Pettersson Kjes ser man inte längre till på gamla platsen och man kunde först misstänka att han gått till Bussamåla; men sen vet vi han fanns i Guttorp. Kan vara svårt att förstå riktigt att de båda båtsmännen skulle kunna samsas i samma hus!
Huruvida den nye båtsmannen, Mattisson Kjes alltjämt innehar tjänsten som båtsman, vet man ej av denna källa. Däremot ser man att han fick stort problem med första hustrun, Karolina Petersdotter, född den 9/2 1839 i Hyltan. Hon har åtalats och dömts till fängelse för snatteri, horbrott, misshandel och fick slutligen inte mindre än sex års straffarbete för barnamord. Läs mer härom av Herbert Jonsson i 'I Dackebygd 1992' Vissefjärda Hembygdsförenings utmärkta årsbok.

År 1867 är ett kritiskt år och jag antar det blev 'trångt' ibland - även om där fanns tre bostadshus, men de var nog små, kanske ett eller högst två rum och kök? I byn brann ett hus och ladugård ner till grunden. De hemlösa från denna ödesdigra händelse inhystes på Båtsmanstorpet.
En reguljär inflyttning skedde också: Byn skaffade en arrendator att sköta om Båtsmanstorpet; Peter Johan Gustafsson, som fick bo där med sin familj. Mer om denne nedan. I vilket hus familjen bodde är ovisst. En karta som visar var husen var placerade vore önskvärt, liksom uppgift om när två av husen revs. Har bara sett lämningarna, på Berggrenalyckan t ex, där låg ett hus vackert, på en sluttning ner mot viken, vid sjöns inlopp.
Herbert Jonsson skriver att också änkor inhystes vid denna tid på Båtsmanstorpet. Han omnämner: änkan Maria, mor till grannen Peter Olausson samt Lena Stina Svensdotter, änkan efter bonden Peter Svensson.

Vissefjärda (G, H) AI:15 (1861-1870) Bild 110 / sid 372

Peter Johan Gustafsson är således skriven här på Båtsmanstorpet men utan att vara båtsman. Han inkom 1867 och arrenderade först torpet. Arbetar dessutom som rallare på 1870-talet. Löser in båtsmanstorpet, som är på 18 hektar, år 1882.

Vissefjärda (G, H) AI:19 (1871-1879) Bild 106 / sid 430

Den siste båtsmannen nr 153, Karl Gustaf Mattisson Kjes erhöll skilsmässa 21/12 1870. Han gifter om sig 1872 med Stina Svensdotter ifrån Grämnamåla. Oklart när hans tjänst som båtsman slutar. Mattisson Kjes arbetar på järnvägsbyggen i Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Västervik och uppe i Jämtland. Kanske hustrun då hyr ut rum?

Vissefjärda (G, H) AI:23 (1880-1889) Bild 107 / sid 492

Av allt att döma bodde den forne båtsmannen, Karl Gustaf Mattisson Kjes, kvar på stället, till sin död, den 20/4 1894.
Det finns tre barn noterade för C G M Kjes i det första äktenskapet med Karolina Petersdotter, födda 1861 resp 1863 samt två barn med Stina Lena Svensdotter: Per Oskar född 1878 samt Karolina.

Vissefjärda (G, H) AI:27 (1890-1894) Bild 244 / sid 524

Här noteras den f d båtsmannens död den 20 april 1894. Båtsmansänkan, Stina Lena Svensdotter Kjes, född i Grämnamåla den 10/11 1840, bor kvar, liksom sonen Per Oskar.

Vissefjärda (G, H) AIIa:2 (1895-1904) Bild 2900 / sid 580

Båtsmansänkan bor kvar, inhyses. Men sonen Per Oskar har gått till Algustsboda 1895.

Algutsboda (G, H) AIIa:5 (1921-1931) Bild 472 / sid 457

Ett lite udda exempel på hur ett soldatnamn, Kjes, först användes en tid, sen ändras till Karlsson Kjes, sen blir det husarnamn: Karl Alfred Karlsson Morén. Denne man föddes, den 22/10 1878, på båtsmanstorpet Kjesemålen i Vissefjärda. Hans far var uppenbarligen en båtsman Kjes, med förnamn Carl (det finns två att välja mellan), annars hade han ju inte fått detta efternamn i Vissefjärdas kyrkböcker. Här i grannsocknen Algutsboda beskrivs han som f d husar, bonde och stenarbetare - med helt annat efternamn - som vore han en emigrant!

***

red line

Förutom Vissefjärdas kyrkböcker har jag haft som källor: Herbert Jonsson, artiklar i Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok, 'I Dackebygd' årgångarna 1991, 1992 och 1993.

red line

Soldattorp

Soldattorpen tillkom i och med indelningsverkets ordnande under slutet av 1600-talet. Dessa torp fick bli boställen för infanteriets, kvalleriets och flottans manskap.

Torpen tillhandahölls av bönderna i roten. Soldaten, ryttaren eller båtsmannen nyttjade bostället så länge han var i rotens tjänst. Han hade inga skyldigheter i form av dagsverken men rotebönderna vara skyldiga att bistå torparen med t. ex. en dragare och kompensation för mark som inte var bördig.

Källa: Torp, torpare och torpinventeringar, ISBN 978-91-88888-00-7 (2015)

Avregistreringen

Det ställe som beskrivits ovan, mitt barndomshem, blev till slut borttaget ur fastighetsboken. Det är numera Emmaboda Alsjökulla 1:6, inte längre Kjesemålen. Men finns kvar på Google Earth...