64

Båtsmän Kjes

Kjesmålen, ett litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda socken, Kalmar län. En trakt i Småland med gräns till Blekinge - som fordom var danskt territorium. Där växte jag upp.
Kjesmålen hade sin bakgrund som ett båtsmanstorp och det finns en uppgift om tio olika båtsmän för rusthåll på Kesemåla ägor, Buggehults rote i Vissefjärda socken. Båtsmännen där fick namnet Kjes som soldatnamn.
Min avsikt är nu främst att sprida ljus över vilka båtsmän som varit bosatta kortare eller längre tid på båtsmanstorpet Käsemålen i Vissefjärda socken och som tjänstgjort i Södermöre Tredje Båtsmanskompani med uppgiften att i Kungl. Flottan försvara vårt land ute på havet. Systemet med indelta soldater varade i runt 300 år. Närheten till Carlskrona Örlogsstation gjorde det särskilt intressant med båtsmän från vår socken.
Senast en riktig båtsman levde på stället var någon gång runt 1870. Det var en man vid namn Carl Gustaf Mattiasson Kjes och han arbetade mest på olika järvägsbyggen, ett försvarsarbete så gott som något!
Alla båtsmän på det här stället har tilldelats nr 153 och soldatnamnet Kjes enligt dåvarande militär praxis.
Käsemåla 1:6, som det hette i fastighetsboken, var av en storlek som var anpassad för en soldatfamilj, dvs de skulle kunna hålla ett par kor men ingen häst.

Båtsmannen behövdes bara i händelse av krig. I ett skarpt läge gällde det att bemanna örlogsfartygen nere i Carlskrona, fortare än kvickt! En båtsman, Kjes, boendes uppe i norra Vissefjärda, hade 7 mil att gå. Samma långa väg att vandra blev det f ö till de övningar som båtsmannen deltog i.

Systemet med båtsmän havererade på 1800-talet. Vanligt var att båtsmän helt sonika och utan påföljd uteblev från övningarna. Militärledningen ansåg inte längre systemet ändamålsenligt utan lät det helt enkelt kollapsa. Till att börja med skulle det dyra systemet halveras i manskap. Man hade funnit att bara 7% av manskapet kunde klassas som dugliga för sina uppgifter. Under en period på tre år skulle båtsmannen öva ett år och sen skulle han tillbringa två år på sitt torp - liksom i beredskap om det skulle smälla.
Bönderna var nog också rätt missnöjda med systemet.

Båtsmanssystemet försvann i slutet av 1800-talet. I stället fick vi som bekant den allmänna värnplikten och en stimulans för de stora, osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot Nordamerika som en möjlighet slippa värnplikten.

Jag vill försöka se vilka båtsmän som bodde på Käsemålen. Vissefjärdas kyrkböcker, i det skick de befinner sig i, anlitas - men den bästa starten gav läsningen av en artikel, Käsemåla - båtsmanstorpet, av Herbert Jonsson i årgång 1993 av Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok 'I Dackebygd'. Han skriver att den första båtsmannen hette Börge Kies vilken han funnit i mantalslängden för år 1688.

Några namn från kyrkböckerna - de flesta har tilldelats numret 153:

Förutom Vissefjärdas kyrkböcker har jag haft som källor: Herbert Jonsson, artiklar i Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok, 'I Dackebygd' årgångarna 1991, 1992 och 1993.

Avvecklingen

Specifikt för Kjesmålen är att torpet inte haft uppgiften som båtsmanstorp efter år 1882.

***

På Kjesmålen dök Peter Johan Gustafsson upp, först som arrendator, år 1867, sen som ägare år 1882. Gustafsson var född i Medlen 26/10 1835. Han var definitivt inte båtsman.

En första lagfart för Käsemåla 1:6, ett ställe som nu avsöndrades från byns fyra hemman, beviljades den 8 Maj 1882.
Lagfartsprotokollet ger bilden av hur avvecklingen av ett båtsmanstorp i Vissefjärda socken kunde gå till.
Läs om detta här!

Vissefjärda (G, H) AI:15 (1861-1870) Bild 110 / sid 372
Peter Johan Gustafsson arbetar på järnvägsbyggen på 1870-talet.

***

Vissefjärda (G, H) AI:6 (1835-1840) Bild 109 / sid 100

Om man bara ser efter i husförhörslängden för denna period så finner man ingen enda båtsman i Kjesmåla by. Kanske var de ute och övade för ett eventuellt kommande uppdrag i Krimkriget? Kung Oscar I ivrade för att Sverige skulle ingripa, mot Ryssland.

Vissefjärda (G, H) AI:8 (1846-1857) Bild 167 / sid 156

Båtsman Nr 153 Carl Gustaf Petersson Kjes, född 1821-12-17 i Buggehult. Finns noterat att denne är tilltalad för olovligt tillgrepp av 5 Rd Banco.

De tolv åren 1846-1857 ska täckas och sidan 156 i husförhörslängden visar den båtsman som bodde i Guttorps Roten.

Kan antas vara helt säkert att båtsmannen placerats på Kjesemålen. Men det är inte klarlagt i vilket av husen han bodde i. En uppgift finns nämligen om att det finns tre byggnader på Kjesemålen 1:6, nära Kjessjö, vid denna tid i mitten av 1800-talet.

Vissefjärda (G, H) AI:12 (1858-1860) Bild 278 / sid 269

Knekten Nr 153 Carl Gustaf Mattisson Kjes född 1837-08-29 i Falebo. Det anges att denne hitkom 1855 från Ödevata. Uppgifterna finns under rubriken Kjesemåla, Torpare inhyses m.fl. Även här står det att det är Kjesemålen i Guttorps Roten. Har sett att det i rullorna talas om båtsmän för Kesemåla i Buggehults Roten. Byarna Guttorp och Buggehult ligger intill varandra med gräns till Kjesmåla ägor.

På samma sida (Sidan 269) återfinns den tidigare båtsmannen. Det står att han, Carl Gustaf Petersson Kjes, fått avsked 1855, p.g.a. ljumskbråck. Denna längd täcker tre (3) år endast.

Vissefjärda (G, H) AI:15 (1861-1870) Bild 109 / sid 371

Denna husförhörslängd ska täcka perioden 1861-1870, dvs nio (9) år. Båtsmannen Pettersson Kjes ser man inte längre till på gamla platsen. Kanske han förflyttats till Bussamåla? Ovisst när han dör.
Här återfinner man den nye båtsmannen, Mattiasson Kjes. Huruvida denne alltjämt innehar tjänsten som båtsman vet man ej av denna källa. Däremot ser man att han haft stort problem med första hustrun, Carolina Petersdotter, f 1839-02-09 i Hyltan. Hon har åtalats och dömts till fängelse för snatteri, horbrott, misshandel och fick slutligen inte mindre än sex års straffarbete för barnamord. Läs mer härom av Herbert Jonsson i 'I Dackebygd 1992' Vissefjärda Hembygdsförenings utmärkta årsbok.

Vissefjärda (G, H) AI:19 (1871-1879) Bild 106 / sid 430

Den f d båtsmannen nr 153, Carl Gustaf Mattisson Kjes skiljde sig 1870. Han arbetar på järnvägsbyggen i Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Västervik och uppe i Jämtland

Vissefjärda (G, H) AI:23 (1880-1889) Bild 107 / sid 492

Av allt att döma bodde den forne båtsmannen med båtsmansnummer 153, Carl Gustaf Mattisson Kjes, kvar på orten, till sin död.

Vissefjärda (G, H) AI:27 (1890-1894) Bild 244 / sid 524

Här noteras den f d båtsmannens död den 20 april 1894. Båtsmansänkan, Stina Lena Svensdotter Kjes, född i Grämnamåla den 10/11 1840, bor kvar, liksom sonen Per Oscar.

Vissefjärda (G, H) AIIa:2 (1895-1904) Bild 2900 / sid 580

Båtsmansänkan bor kvar, inhyses. Men sonen Oscar har gått till Algustsboda 1895.

Algutsboda (G, H) AIIa:5 (1921-1931) Bild 472 / sid 457

Ett lite udda exempel på hur ett soldatnamn, Kjes, först användes en tid, sen ändras till Karlsson Kjes, sen blir det husarnamn: Karl Alfred Karlsson Morén. Denne man föddes, den 22/10 1878, på båtsmanstorpet Kjesemålen i Vissefjärda. Hans far var uppenbarligen en båtsman Kjes, med förnamn Carl (det finns två att välja mellan), annars hade han ju inte fått detta efternamn i Vissefjärdas kyrkböcker. Här i grannsocknen Algutsboda beskrivs han som f d husar, bonde och stenarbetare - med helt annat efternamn - som vore han en emigrant!

Ejnar Ekström

red line

Fortsatt forskning!!!

red line

Lindström, Rorkult, Skuta     |     Ned     |     Upp

red line

Soldattorp

Soldattorpen tillkom i och med indelningsverkets ordnande under slutet av 1600-talet. Dessa torp fick bli boställen för infanteriets, kvalleriets och flottans manskap.

Torpen tillhandahölls av bönderna i roten. Soldaten, ryttaren eller båtsmannen nyttjade bostället så länge han var i rotens tjänst. Han hade inga skyldigheter i form av dagsverken men rotebönderna vara skyldiga att bistå torparen med t. ex. en dragare och kompensation för mark som inte var bördig.

Källa: Torp, torpare och torpinventeringar, ISBN 978-91-88888-00-7 (2015)


Avregistreringen

Det ställe som beskrivits ovan, mitt barndomshem, blev till slut borttaget ur fastighetsboken. Det är numera Emmaboda Alsjökulla 1:6, inte längre Kjesemålen. Men finns kvar på Google Earth...