64

Barndoms­hemmet

Jag och mina tre syskon, systrar alla, växte upp på ett litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda socken (H). Var stället ett torp eller en liten gård?
Mamma sa alltid att vår fiskerätt var begränsad p g a att vårt ställe inte var 'i mantal satt jord'. Det var inte helt begripligt men var synbarligen någonting negativt i en del avseenden. De här med fiskerätten, t ex rätt att fiska kräftor, kunde ju också ha påverkats av sjösänkningen år 1910 då sjön sänktes nästan 2 meter. Det syns på kartorna.
Alltnog, i kyrkböckerna står alltid gårdars mantal, t ex 3/16 mtl. Mantalet betydde från början i vilken utsträckning Kronan [staten] kunde beskatta gården och senare blev det ett mått på gårdens avkastning och förmåga att försörja en familj. En gård om 1 mtl var en riktigt stor gård.
För mitt barndomshem står det således inget mantal. Vad står det i stället? Jo, lägenhet står det. Egentligen betyder väl lägenhet (enligt Jordabalken) lös egendom. Men vi ägde ju jorden så det borde inte stått lägenhet utan fastighet. Någon kanske tycker det skulle heta torpställe eftersom det var den gängse beteckningen på småställen utmed vägarna eller inne i skogarna.
(Det finns ju och fanns ställen med hus på s k ofri grund men Kjesmålen var inte av den sorten) Kjesmålen hade sin bakgrund som ett båtsmanstorp och det finns register över tre olika båtsmän för rusthåll på Kesemåla ägor, Buggehults rote i Vissefjärda socken. Det var Magnus Kjes antagen 1776, Anders Kjes antagen 1813 samt en Karl Gustaf Pettersson Kjes född 1821 men förmodligen inte accepterad... Man observerar att alla tre tilldelats soldatnamnet Kjes enligt dåvarande militär praxis. Käsemåla 1:6 som det hette i fastighetsboken var av en storlek som var anpassad för en soldatfamilj, dvs de skulle kunna hålla ett par kor men ingen häst.

— Min pappa ansåg sig nog som jordbrukare, även om det var rekorderligt med sten på åkrarna, och han hade en idé om naturahushållning — pengar behövdes knappast... Jag minns att han till en del ägnade sig åt utdikning, täckdikning och stenupptagning med jätte, och det så sent som runt 1950.

Jag ska härefter bemöda mig att använda det nya namn som Länsstyrelsen i Kalmar beslutade om på 40-talet under brinnande krig... I stället för det gamla namnet Kjesmåla alias Kesemåla skulle det nu heta Käsemåla. Sjön hette tidigare Kjessjön — men inte nu längre!

Om huset på Kjesmålen:
Jag har analyserat Vissefjärda sockens församlingsbok för åren 1917 - 1930. På sidan 1376 (sen oclså sidan 1380) fann jag det som intresserade mig; vilka som bodde på Kjesmålen, och när de kom dit.

Min pappa, Sigfrid Ekström, flyttade in på Kjesmålen i september 1925.
Pappas bror, Trädgårdsmästaren Tage Ekström, kom sen i november 1925.
En kvinna vid namn Lilly Lindström, kom dit i december 1927 - hon skulle eventuellt vara hushållerska samt föda ett barn (gissningar)
Sen kom min mamma, Anna Martina Wolf, från Ålem. Det står att hon flyttade in den 22 november 1929, då noterad som hushållerska.

Min farbror, Tage Ekström, trädgårdsmästaren, född 2/1 1892 fick en speciell text på sidan 1380 i samma församlingsbok (en ny sida skild från förra) Här handlar det om att Tage kom inflyttandes från Ö. Torsås (G) redan den 10 november 1925. Sen flyttar farbror Tage ut. Till Torslunda på Öland (!) i maj eller juni år 1927. En vigsel eller kanske bara en 'Lysning' 1928 mellan Tage och en änka, Alma från Jordtorp i Algutsrum, har jag noterat - Tages andra försök...

Sammanfattat: det förefaller som om Tage bodde på Kjesmålen åtminstone hela år 1926. Lilly bodde där sen, hela år 1928, eller mer, som det ser ut och rätt friskt gissat.
Nog minns jag att Tage och min pappa talade mycket om Lilly men jag förstod ingenting och då när man bara är tio år så har man inget intresse för skrönor om hur det var innan man själv föddes - de talade f.ö. också mycket om Augusta, Judit och om Hilda och Serafia och och...

Fortsättning följer


Båtsmän

Min farmorsfar var båtsman för Kyrkeryd i ett speciellt rote som kallades Södra Kapellans Rote, Ljungby socken i Södra Möre, Kalmar län. Sedermera uppgående i Nybro stad. Hur som helst var denne båtsman verksam bara några få hundrad meter från S:t Sigfrids kyrka, som min farfar var med och byggde 1886-1887. Klart de träffade på varandra; min farmorsfar Pehr August Abrahamnsson Lindström (1835-1916) och min farfar August Ekström (1850-1927)?
Den förre, båtsmannen, var således svärfar till den senare, arbetsledaren vid kyrkobygget, muraren, stenarbetaren, grundläggaren, August.

Båtsmanstorp

Mitt barndomshem, Kjesmålen, var från början ett båtsmanstorp för Kesemåla by i Buggehults rote i Vissefjärda. Båtsmännen där fick namnet Kjes som soldatnamn. Tre sådana båtsmän finns registrerade i de gamla registren (se ovan). Båtsmanssystemet försvann i slutet av 1800-talet. I stället fick vi som bekant den allmänna värnplikten och en stimulans för de stora, osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot Nordamerika som en möjlighet slippa värnplikten. För de som bodde i S:t Sigfrids socken fanns ju också vid den tiden Pukebergs Glasbruk där en mycket arbetsintensiv tillverkning bedrevs, glas till fotogenlampor...

red line

Finns förmodligen fler foton någonstans

ett hus i Emmaboda kommun

red line

main folder content     |     Ned     |     Upp

red line

Det finns sidor i 'I Dackebygd' årg. 1991 som borde kopieras till .jpg och läggas på denna sidan. Den idén kom jag på vid läsningen av boken torsd den 7/9 2017. Måtte hälsan stå mig bi!