Jag och mina tre syskon, systrar alla, växte upp på ett
litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda socken (H). Var
stället ett torp eller en liten gård?
Mamma sa alltid att vår fiskerätt var begränsad p g a att
vårt ställe inte var 'i mantal satt jord'. Det var inte
helt begripligt men var synbarligen någonting negativt i
en del avseenden. De här med fiskerätten, t ex rätt att
fiska kräftor, kunde ju också ha påverkats av
sjösänkningen år 1918 då sjön sänktes nästan 2 meter. Det
syns på kartorna.
Alltnog, i kyrkböckerna står alltid gårdars mantal, t ex
3/16 mtl. Mantalet betydde från början i vilken
utsträckning Kronan [staten] kunde beskatta gården och
senare blev det ett mått på gårdens avkastning och
förmåga att försörja en familj. En gård om 1 mtl var en
riktigt stor gård.
Den principiella skillnaden mellan gård och torp: De
förra är mantalsatta, de senare icke. När ett ställe blev
mantalsatt innebar det att gården räknades som hemman och
hemmansägaren blev skattskyldig.
För mitt barndomshem står det således inget mantal. Vad
står det i stället? Jo, lägenhet står det.
Egentligen betyder väl lägenhet (enligt Jordabalken) lös
egendom. Men vi ägde ju jorden så det borde inte stått
lägenhet utan fastighet. Någon kanske tycker det skulle
heta torpställe eftersom det var den gängse
beteckningen på småställen utmed vägarna eller inne i
skogarna.
Det finns ju och fanns ställen med hus på s k ofri
grund men Kjesmålen var inte av den sorten.
Kjesmålen hade sin bakgrund som ett båtsmanstorp
och det finns en uppgift om tio olika
båtsmän för rusthåll på Kesemåla ägor,
Buggehults rote i Vissefjärda socken. Systemet med
indelta soldater varade i runt 300 år innan det övergavs
1901 för värnpliktsystemet.
Man observerar att alla båtsmän tilldelats soldatnamnet
Kjes enligt dåvarande militär praxis. Kjesemåla
1:6 — som det stod i fastighetsboken,
var en fastighet med en storlek som var anpassad för en
soldatfamilj, dvs denna skulle kunna hålla ett par kor
men ingen häst.
— Min pappa, som blivit s k 'jordägare'
- ansåg sig nog som jordbrukare, även om
det var rekorderligt med sten på åkrarna, och han hade en
idé om naturahushållning — pengar behövdes
knappast... Jag minns att han till en del ägnade sig åt
utdikning, täckdikning och stenupptagning med jätte, och
det så sent som runt 1950.
Produkterna mjölk, smör, ost, ägg, fläsk, potatis, mjöl och
grönsaker och ibland jordgubbar - blev värdefulla varor
under ransoneringstiden. Mamma fick 7 kr för ett kilo
smör, exempelvis.
Jag ska härefter bemöda mig att använda det nya namn som
Länsstyrelsen i Kalmar beslutade om på 40-talet under
brinnande krig... I stället för det gamla namnet Kjesmåla
alias Kjesemåla alias Kesemåla skulle det nu heta
Käsemåla. Sjön hette tidigare Kjessjön — men inte
nu längre!
Om huset på Kjesmålen:
Jag har analyserat Vissefjärda sockens församlingsbok
AIIa:14 för åren 1917 - 1930. På sidan 1376
fann jag det som intresserade mig; vilka som bodde på
Kjesmålen, och när de kom dit.
Min pappa, Sigfrid Ekström, flyttade in på Kjesmålen i
september 1925.
Pappas bror, Trädgårdsmästaren Tage Ekström, kom sen i
november 1925.
En kusin till pappa, Lilly Lindström,
[hennes far, John
Oskar Lindström hade dött redan 1916] kom dit i december
1927 - hon skulle
eventuellt vara hushållerska samt föda ett oä barn
(helt ny info juni 2018 om Lillys relation med en Tor
Bogren, Bussamåla, Ödevata, med påföljd att en Nils
kom till världen 1932 - släktforskning är fullt med
överraskningar)
Sen kom min mamma, Anna Martina Wolf, närmast från
Timmernabben i Ålems socken. Det står att hon flyttade
in den 22 november 1929, då noterad som hushållerska.
Min farbror, Tage Ekström, trädgårdsmästaren, född 2/1
1892 fick en speciell text på sidan 1380 i samma
församlingsbok, Vissefjärda AIIa:14. Medan
min far står som jordägare i yrkeskolumnen, är det
trädgårdsarb angivet för farbror Tage. Här handlar det om
att Tage kom inflyttandes från Östra Torsås (G) redan
den 10 november 1925. Sen flyttar farbror Tage ut. Till
Torslunda på Öland (!) i maj eller juni år 1927. En
vigsel eller kanske bara en 'Lysning' 1928 mellan Tage
och en änka, Alma från Jordtorp i Algutsrum, har jag
noterat - Tages andra försök...
Sammanfattat: det förefaller som om Tage bodde på
Kjesmålen åtminstone hela år 1926. Lilly bodde där sen,
hela år 1928, eller mer, som det ser ut och rätt friskt
gissat.
Nog minns jag att Tage och min pappa talade mycket om
Lilly men jag förstod ingenting och då när man bara är
tio år så har man inget intresse för skrönor om hur det
var innan man själv föddes - de talade f.ö. också mycket
om Augusta, Judit, Jenny och om Hilda och Serafia och och...
Jag fäster mig vid skillnaden mellan att vara
hemmansägare, jordägare och lägenhetsägare. Det finns av
alla tre sorterna i Käsemåla i Vissefjärda socken enligt
församlingsbok AIIa:14.
sida om
båtsmän | Ned |
Upp
De som bebott Kjesmålen under mina föräldrars tid och ett
antal år före - dvs Gustafsson, Qvist ska behandlas på
den här sidan. Den tidigare perioden när där bodde
båtsmän behandlas på en särskild
hemsida.
Efter en intro om var vi är uppfödda, en historik om
vilka som tidigare bebott stället. Sen en redogörelse om
beskaffenhet och miljö. Hur isolerat låg vårt hem? Hur
långt blev det till skolan? Fanns det något alternativ
till den sexklassiga folkskolan? Vad ansågs i den lokala
miljön - var utbildning inget som man hade råd att
prioritera. Bonddräng skulle man bli om man var fattig
och egendomslös.
sida om
båtsmän | Ned |
Upp
main
folder content | Ned
| Upp
Båtsmanstorpet Kjesemålen
I det specifika fallet med mitt barndomshem så låg
ägandet till jorden och den eventuella byggnationen hos
byns bönder - alternativt hos rotens bönder: de i
Buggehults Rote eller i Guttorps rote. Enligt
Häradsskrivaren i Södra Möre, på Arkivblad nr 9858 för
Vissefjärda socken Kjesemåla 1:6, sen den 25 febr
1941 av en mr Lindberg ändrat till Käsemåla 1:6 -
har lägenheten en areal om 18,0229
hektar [det var minnsann noggrant angivet]
Forskningen fortsätter... Jag har i alla falll kommit
fram till att den sist bosatte på artonhundratalet inte
var en båtsman utan en arrendator, Peter Johan
Gustafsson. Denne skötte om stället tills han år 1882
lyckades friköpa fastigheten. Gustafsson sökte Lagfart.
En uppgift finns om att lagfart är sökt för första
gången för fastighet Käsemåla 1:6 den 8 Maj
1882; *** §191.
Hur nu detta kunde gå till? Jag har
nu fått tillgång till hela historiken med ägarövergångarna,
lagfartsböckerna. länk till lagfartsprotokollet
Lantmäteriet har varit vänliga att
informera om att åtgärden 1882 kallades 'avsöndring' och
att ursprung, [tidigare ägare] var byns gårdar dvs de
fyra hemman som hade beteckningarna Vissefjärda Kjesemåla
1:2-5.
Peter Johan Gustafsson bodde femtio år på Kjäsemålen.
*** Avslut båtsmanstorpet
Stället kan inte längre anses vara ett båtsmanstorp!
Peter Johan Gustafsson flyttade in 1867 men han var ingen
båtsman.
*** Tillblivelsen av Käsemåla 1:6
När Peter Johan Gustafsson fick lagfart på stället
den 8 Maj 1882,
kan detta datum anses vara fastighetens
födelse. Jag erinrar om Jordebalken och dess
kärnfulla ord: Fast egendom är jord. Allt annat
är lös egendom. Fast egendom indelas i Fastigheter.
*** Avslut Käsemåla 1:6
Lantmäteriet anger numera att fastigheten inte längre
existerar som självständig enhet: den har avregistrerats
1987-09-09.
Då skedde en Fastighetsreglering enligt akt
08-VIS-1589.
Fastigheten Emmaboda Käsemåla 1:6 har nu
uppgått i Fastigheten Emmaboda Alsjökulla
1:6.
Det ser ut som om den siste båtsmannen i roten - Carl
Gustaf Mattisson Kjes, fick bo inhyst hos arrendatorn/nye
ägaren tills han avled 1894. Båtsmansänkan, Cajsa Lena
Andersdotter - bodde också kvar där (trångt, såvida det
inte vid denna tid fanns fler hus på torpet) ända tills
hon gick bort, den 1 Maj 1922, hon blev 84 år.
De tre personerna ovan står som 'jordägare' i
församlingsboken. Ekströms innehav varade i 53 år.
Efter det min far gått bort 1977 såldes stället av oss
barn (datum f n obekant) Bpt. 27.5.1978 [är en sån
där obegriplig anteckning i lagfartsspalten] till
Torsten Andersson - en granne, för sammanläggning till
mer bärkraft o gynnsam ekonomisk struktur på
jordbruksfastigheten.
Byggnaden på fastigheten är numera avstyckad till
sommarställe, ett dansk-holländskt par som äger och
sköter om stället med bravur. När jag googlar 30/4
2019 fann jag uppgift om tomt storlek 3216 kvm och
beteckning Alsjökulla 1:9.
