Kjesmålen 1931 - då fanns både vedbod och staket

Min pappas syskon - Helbröderna

Min pappa, Sigfrid Ekström föddes 1889-07-30 i Karlskrona. Tage Ekström föddes 1892-0102 i Ronneby. Nils Ekström föddes i Nybro 1893-12-23. De här tre pojkarna hade samma moder, Ida Charlotta Ekström, född Lindström. Hon var August Ekströms tredje och sista hustru.

Halvsyskon

Serafia

Serafia föddes 1874 med moder Hedda Nordgren, i Augusts första äktenskap. Serafia emigrerade år 1896 till USA. Hon gifte sig med en Williams, som hade svensk härstamning, och som till synes var framgångsrik i restaurangbranschen. Serafia avled i Miami Beach 1934. Her americanized name: Sophie Williams
I början av 2018 etablerades en kontakt med ett barnbarnsbarn till Serafia.

Hilda

Hilda 1876 - 1935 var en två år yngre syster till Serafia. Även Hilda emigrerade till USA. Men först födde hon (1897) sonen Nils Hilding Emanuel Ekström i Stockholm. (denne emigr 1923 men återvände till hemlandet senare) Hilda gifte sig med annan svensk emigrant, Kihlström och dog i Philadelphia. Her american name was Hilda Kilstrom.

Torwald

Torwald föddes 1884 med Augusts andra hustru, Hilda Charlotta. I födelseurkunden stavas hans namn Tovald. Tovald reste till USA år 1900. Han kom tillbaka men emigrerade för gott 1902. Thorwald bodde hela tiden i Philadelphia och var i måleribranschen med eget företag. Fick nyligen en fråga från USA om varför inte Thorvald visste vem hans mamma var. Svaret är väl att han var bara 2½ år när Hilda, hans mamma dog. Och hans pappa, August, min farfar, var ju gift tre gånger. Olof aka Torvald lekte som liten - i Blekinge och i S:t Sigfrid i Småland, med 'halvsyskon' enbart, en av dessa var min pappa. Thorwald hade många alias, Olof var vanligt i amerikanska pass men i födelse- och dopboken står det faktiskt 'Tovald' - som inte är särskilt välfunnet eller användbart någonstans.

På hans och hustrun, Almas, gravsten står det Olof T. Ekstrom

Soldattorp

Soldattorpen tillkom i och med indelningsverkets ordnande under 1600-talet. Dessa torp fick bli boställen för infanteriets, kvalleriets och flottans manskap.

Torpen tillhandahölls av bönderna i roten. Soldaten, ryttaren eller båtsmannen nyttjade bostället så länge han var i rotens tjänst. Han hade inga skyldigheter i form av dagsverken men rotebönderna vara skyldiga att bistå torparen med t. ex. en dragare och kompensation för mark som inte var bördig.

Källa: Torp, torpare och torpinventeringar, ISBN 978-91-88888-00-7 (2015)

På tal om hembygdsboken: I årgång 1956 har Brita Thörn, prostens dotter, skrivit om båtsmän i Vissefjärda. Hon påstår att ett båtsmanstorp i byn Karamåla är det sista i socknen och att detta löstes in av den där bosatte från de fyra gårdar i roten som ansvarat för detta ställe. Karlman är nyckelord. Boken är överallt slut förstås men kan förmodligen läsas på KB. Brita Thörn är en som skrivit mycket, mycket i hembygdsboken. Hennes specialitet är nog kyrkor och präster, hon har knappast insikter om den proletära delen av befolkningen.

Lilla Mossen

En bit inne i skogen fanns en uppodling som kallades 'Lilla Mossen'. Man sa aldrig så utan på dialekt blev det 'lille masen'. Där odlades mest havre (till grisen) och ibland hö (till korna) - det var en liten knagglig väg så att forsla hem skörden var ett litet äventyr. Vanligt var att jag ställdes att hålla upp skaklarna och sen sköt mamma och pappa på. Det var en skraltig vagn med järnhjul. Vi hade ingen häst.

Det berättades om när pappa skulle köpa stället. Då begav sig pappa och hans bror Tage och kanske någon mer (säljaren eller mäklaren) till lilla mossen med ett järnspett. De skulle kontrollera det förnämliga jordlagret för kommande odling. Tage hade bevistat en kort utbildning till trädgårdsmästare - det var expertisens dag på Kjesmålen. De gick ut mitt på mossen och man drämde ner spettet. Det spettet har man aldrig mer sett röken av!