Inget har någonsin blivit bättre av stormakters inblandning på Balkan
Diana Johnstone explores the one of the sinister monuments of the Clinton years, when liberal intervention surged to full crest in the onslaughts on Yugoslavia. Her point of departure is the terrifying report to the Council of Europe by Swiss liberal senator Dick Marty. As Diana begins:
"U.S. media have given more attention to hearsay allegations of Julian Assange's sexual encounters with two talkative Swedish women than to an official report accusing Kosovo's Prime Minister, Hashim Thaci, of running a criminal enterprise which, among almost every other crime in the book, has murdered prisoners in order to sell their vital organs on the world market."
Thaci, now gangster in chief in Kossovo was handpicked back in 1999 by
Madeleine Albright and the late Richard Holbrooke.
Johnstone paints a searing portrait of Criminal Kosovo:
America's Gift to Europe.
Källa: Issue of CounterPunch
January 14 - 17, 2011
— Är det bra att läsa? Så frågade Olof Lagercrantz.
"Betänk också, ni som propagerar för läsning av god litteratur, att i samma ögonblick det blir klassat som fint att läsa, som något vilket sätter läsaren i en högre klass än andra, är katastrofen nära. Då är boken i farozonen. Det måste vara ett behov verkande inifrån som driver till läsning".
Jag skrev en del om Balkan när det området var aktuellt i massmedia. Jag liksom de flesta andra förvånades och var bestört över det hat som synbarligen fanns - ett hat mellan folkgrupper. Varken då eller nu förstår jag riktigt vad som förevarit; vad som egentligen försiggått i Bosnien eller i Kosovo. Sanningen?
En länk till en oerhörd massaker i Novi Sad 1942.
En bra länk till en författare som, i alla fall innehar — den i detta sammanhang värdefulla — egenskapen att vara uppfödd på Balkan: Maria TodorovaMaria Todorova säger att humaniteten är mycket spröd, vilket folk som helst var som helst kan förlora sin humana fasad om situationen i övrigt blir svår. Det finns ingen unik form av ondska som skulle existera bara på Balkan.
- Människor har gjort många fruktansvärt otäcka saker på Balkan, men ingen skall påstå att man inte skulle ha gjort det också i andra delar av världen.
Kerstin KronvallKälla: Ny Tid 48/2001
In 1937 the novelist Rebecca West traveled to the Balkans in search of a better understanding of that region's tensions and conflicts. Her account of that journey, entitled "Black Lamb and Grey Falcon" was published in book form in 1941, and received rave reviews from The New York Times Book Review, which deemed it a paragon of travel writing, and from The New Yorker, which likened it to T. E. Lawrence's Seven Pillars of Wisdom. That same year, a series of excerpts from the book appeared in five installments in The Atlantic Monthly. Current unrest in the Balkans has renewed interest in the work.
When the first installment appeared in the January, 1941, issue of The Atlantic Monthly, the editors introduced it as follows:
''Violence was, indeed, all I knew of the Balkans'' writes Rebecca West, ''all I knew of the South Slavs. And since there proceeds steadily from the southeastern corner of Europe a stream of events which are a danger to me, which indeed for years threatened my safety and deprived me forever of many benefits, that is to say I know nothing of my own destiny. The Balkan Peninsula was only two or three days distant, yet I had never troubled to go that short journey, which might explain to me how I shall die, and why.''
So it was that in 1937 Rebecca West, with her husband, set out to explore the Balkans, and particularly Yugoslavia, to see for herself why the fate of the Continent and of England has so often been threatened by the Powderkeg of Europe. The story she brought back with her annihilates distance, and touches every thoughtful reader.
Rebecca West - a Dame (1892-1983)
är en pseudonym för Cecily (eventuellt Cicily) Isabel Andrews,
née Fairfield. Född den 21 dec 1892 i London. Död 15 mars 1983.
Hon övade som aktris i London i unga år och hade en gång en roll
i Ibsens pjäs Rosmersholm. Från rollen kommer her nom de
plume. »
Encyclopaedia Britannica anger vidare att "The critic and author
Anthony West was the son of Dame Rebecca and the English
novelist H.G Wells
(1866-1946). Medan den senare ju är världsberömd - juntan i Chile
brände hans
böcker och de rensades ut i Kalmar år 1991 - är Mr Anthony
(Rebeccas son) nog bara en engelsman.... (engelskt i kubik)
Av en ren tillfällighet så finns ett exemplar, som jag
kan sälja, av H.G. Wells´ "masterpiece" — romanen
KIPPS, London 1962. It´s a story of a simple soul. And you got an
introduction by Edward Shanks too!
Mest egendomligt att jag faktiskt förfogar över KIPPS såväl i en engelsk som i en svensk volym. Köp båda!
Mer intressant läsning av Rebecca West, t.ex. om Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget finns. I november 1914, när det första världskriget pågått ett tag, skrev hon om kritik, konst och om Mr Wells (se ovan) om Mr Shaw och "now, when every day the souls of men go up from France like smoke, . . ." www.tnr.com/classic/west110714.html
Till sidans topp
Källor till bokförstörelsepåståendena är bl.a. Harry Järv, Kafkaspecialisten, och författare Johansson Trekanten utanför Kalmar
År 1916 debuterade Rebecca West litterärt med en kritisk bok om Henry James. En soldat kommer hem är hennes första roman. Den kom ut 1918 och blev sen en stjärnspäckad storfilm /SF har rättigheterna - sorry/.
En soldat kommer hem har översatts till svenska av Gunilla Holm. Bland de sällsynta böcker som jag - p.g.a. arbetslöshet säljer ut, finns ett exemplar med.
Förutom den klassiska reseskildringen Black lamb and
grey falcon från Balkan så är hon också känd för ett
mycket ingående studium av Nürnbergrättegångarna med resultat
boken A train of powder (1955) - hon hatade ondskan
- ibland överdrivet. I Black Lamb and grey Falcon erfar
man att hon överhuvud inte tål tyskar - av någon anledning. En
person "Gerda" symboliserar den ondskefulle germanen. Alla tyska
affärsmän och turister hon och hennes man stöter på misstänks
vara spioner som förbereder det kommande kriget. I något fall
kunde ju detta ha varit träffande. När boken fullbordades hade
tyskarna redan brutalt överöst Belgrad med de dittills värsta
bombningarna och utan krigsförklaring påbörjat ockupation.
Vad Rebecca ansåg om zigenare lämpar sig alldeles speciellt väl
för tryck i dessa tider då man inte längre får ge uttryck för vad
man tycker om utvalda folk. Mer om författarinnan finns på nätet
t.ex. kirjasto
 |
Paralleller med Sverige finns. Här var regeringen relativt
medgörlig gentemot tyska krav på transiteringar etc och vi slapp
undan. Jugoslaverna valde en tuff linje vilket visade sig rätt
oklokt eftersom de inte hade någon militär motståndsförmåga alls
i praktiken - däremot en otrolig, verbal stöddighet.
Emir
Kusturicas film "Underground" åberopas.
Denna film kan hyras på
video hos Zita, bion på Birger Jarlsgatan.
Bild på regissören
Kusturica (tillbaka via
Escape-tangenten eller genom "Bakåt").
Vad jag hade svårt att förstå i Kusturicas film var, varför de underjordiska fabrikerna, där gevär och andra vapen tillverkades, gavs så stort utrymme. Att partisanerna hade sådana fabriker för att undgå tysk bombning visste jag förstås. Nu har det kommit fram att 1941 när Tito (Tito som var ett täcknamn för Josip Broz, generalsekreteraren) inledde befrielsekriget mot tyskarna så förflyttade han sin bas först till staden Uzice i västra Serbien. Där tog de plats i Nationalbanken. Där hittade de bl.a. 60 miljoner Dinarer, till en stor del i silver och resten i ännu gångbara sedlar. De kunde därmed lätt finansiera den utrustning som de behövde. I staden fanns även beklädnads- livsmedel- och vapenfabriker. Partisanerna behärskade enligt Titos memoarer hela den omgivande trakten men tyskarna utsatte fabrikerna för svåra bombningar. Då kom de på att under banken fanns kassavalv dit maskinerna flyttades. Under banken rådde febril verksamhet och där tillverkades mellan 400 och 500 gevär per dygn! I slutet av 1941 erövrade tyskarna Uzice men partisanerna hann dra sig undan åt sydväst, i stort sett helskinnade. Berättelsen är hämtad ur vad som torde vara Titos memoarer.
En film som visas söndagen den 9 maj 1999 på svensk tv
rekommenderas: Odysseus Blick.
SVT 1 kl 22.00. En film med månghundraårig historia om Balkans
folk berättad i en tvåtimmarsfilm. På pränt skulle samma epos
behöva flera tusen sidor.
Boken Black Lamb and Grey Falcon finns på Stockholms Stadsbibliotek (1 240 sidor).
Det var i den kritiska tiden, january 1941, som boken från Balkan, Rebecca Wests reseberättelse Black Lamb and Grey Falcon publicerades som följetong i The Atlantic Montly, USA. Tidningens presentation för läsarna framgår ovan.
Till sidans topp
Om följetongerna i tidskriften Folket i Bild /FIB/ under 30-och 40-talen har jag kommenterat på en annan sida. Deras betydelse för de s.k. arbetarförfattarna var stor. Den vanlige svensken läste här för första gången K.G. Ossiannilssson, Vilhelm Moberg, Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Väinö Linna osv. Sveriges svensklärare gick det emellertid förbi. De hade ju Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman och Frans G. Bengtsson och ....
»En annan reseskildring från Balkan kan nämnas: BALKAN I BIL, utgiven 1936 i Uppsala. Författare: Martin Rogberg. Många svartvita foton samt teckningar av Britta Stenström-Rogberg. En av de många rariteter som jag sålde 14 dec 2002 redan (Sorry). Se min bokförsäljningslista. Detta är en verkligt läsvärd bok. Högaktuell nu i januari 2000, 64 år senare, eftersom Rogberg ingående behandlar polackernas behandling av judarna och berättar om hur judarna levde i Warschau ghettot.
Författarparet Rogberg åker i en Ford V8 - bara det (!) och de åker genom sydöstra Polen och Rumänien ner till Svarta havet. Sen i Sofia i Bulgarien börjar de visst tröttna och snabbreser hem genom Serbien, Ungern, Österrike samt Tredje riket. Tidstypisk skildring. Man känner igen lite av humorn, ironin och beschäftigheten från den tidens veckotidningar, motortidningar och annan lektyr: Östermalm var dock en bättre plats på jorden men allra bäst var förstås KAK.
A time will come when a politician who has willfully made war and promoted international dissension will be as sure of the dock and much surer of the noose than a private homicide. It is not reasonable that those who gamble with men's lives should not stake their own:
H.G. Wells
URL: http://ejnar.se/balkan/BALKAN_EPIC.html Update: 2011 01 15
