threelines

Släktforskning i sydöstra Sverige

Amerikabrevet och mannen från ödevata

En dag kunde jag klargöra vem Thorwald var - han var en halvbror till min pappa, bosatt i Philadelphia, USA.

Amerikabrevet

Vi fick ett brev från en Thorwald i Philadelphia, USA. Det bara damp ner och pappa sa att det var från en halvbror. Brevskrivaren påstod han var i måleribranschen. Antingen hade han eget eller var anställd. Det gick bra för honom - eljest hade han knappast skrivit brevet till sin yngre halvbror. Han hade en ny Studebaker. Det var något som jag fäste mig vid och funderade på om jag kunde skryta om det i skolan... En Studebaker, ett dollargrin. I Sverige rullade det fortfarande bara ett fåtal bilar och då med gengas. Brevet var en händelse som man minns; det kan ha varit runt 1944-1946, Det kom inga fler brev och inget amerikaarv heller för den delen...

Thorwald föddes 13 oktober 1884 och döptes 26 oktober 1884 till namnen Olof Tovald. Han var således fem år äldre än min pappa, Sigfrid Wilhelm Ekström. Fadern dvs min farfar August Gustafsson, skrivs som stenhuggare av prästen i Karlskrona Stad. Många var stenhuggare i Blekinge vid det här laget. Moderns namn: Hilda Charlotta Petersdotter i Hulan eller Norra Målatorp, Linnefors, Vissefjærda socken, nuvarande Emmaboda kommun. Hilda Charlotta var den mellersta av Augusts tre hustrur. Ida Charlotta Lindstrøm hette min farmor. Augusts førsta hustru hette Hedda Nordgren.

Thorwald Ekstrøm, halvbrodern, bodde sen i Ronneby vid folkräkningen 1890. Då uppges fadern, August, vara murare. År 1900 är Thorwald 16 år men finns inte längre i hushållet, tycks det, enligt folkräkningsuppgift. Pappa var då 11 år och om de varit lekkamrater så skulle det varit mellan 1890 och 1900 - tänker jag...

Efterforskning ger vid handen att Thorwald redan i Maj månad år 1900, som bara 15-16 år gammal, reste øver Atlanten. Från S:t Sigfrid i Kalmar læn føretog han en resa tillsammans med en bonde från Spångebro, Løt på mellersta Øland. Thorwald tycks ha stannat, i två år (!), i Chicago, som gæst hos denne man, hemmansægaren August Gottfrid Jonsson. Thorwald var hemma i Sverige några månader. Med sin halvsyster Hilda tycks han ha utvandrat mer definitivt till USA. Han reste i 'third class' med SS Noordland från Liverpool den 10/9 1902, nu med namnet Olaf T Ekström. Arr i Philadelphia den 20 sept. Det verkar som om han levde med verksamhet i den staden sen hela sitt liv. Han gifte sig 1911, 27 år gammal. Han var registrerad som deltagande i både 1.a och 2.a världskriget, troligen med någon uppgift på hemmaplan... Enligt ancestry har han fått dottern Florence (1913 - 2001). Thorvald går bort den 10 december 1960.

Bland alla emigranter till Nordamerika finns förutom denna Thorvald, ytterligare halvsyskon till pappa: Hilda och Serafia. Pappas morbror Ernst var också en som emigrerat. En del har hört av sig (DNA har varit välgörande i sammanhanget) men andra har sin gren av släkten Ekström avslutad, utan ättlingar.

Mannen från ödevata

Vi fick ett hastigt besök av en okänd man, en som satt på Ödevata!. Det kan ha varit under kriget (1940 - 1945) och han presenterade sig som en avlägsen släkting till Pappa (Sigfrid Ekström). Han hade fått permission från Ödevata och dragit sig till minnes att det bodde en kusin till en halvbror i närheten. Så han dök upp och satt i köket och pratade. Jag tyckte alltid om när det kom besök men det var inte att ta miste på att min mamma inte tyckte det här var något välkommet besök. Personen hette möjligen Torvald - eller Tor eventuellt Boberg, och han återkom vid ett flertal tillfällen, kanske tio gånger. En syster till mig berättade att en gång när mannen (Tor?) var på besök så kom det en polisman cyklandes förbi huset. Då fick de krypa ner med huvudena så de inte syntes från vägen. Det hade uppfattats som om denne (Bogren?) inte var på permission utan hade 'bonnat' dvs rymt. Jag var antagligen inte hemma den dan, för jag minns ingen sådan episod. Mitt bestående minne av mannen från Ødevata var att han pratade mycket, ansåg sig själv vara en hyvens karl, men jag blev lite besviken på honom. Han hade nämligen skrutit över hur han kunde laga ett leksaksflygplan som jag nog fått i julklapp av Gustav Lindströms. Han skulle kunna få det att flyga på ett snöre i kökstaket. När jag bad honom fixa flygplanet, sa han 'att om han bara haft grejor' hade det varit en smal sak.

Den här gästen i mitt föräldrahem var således intagen på arbetshemmet i Ödevata. Där placerades de som hade barn på bygden men vägrade att betala för sig. Ma kallade det för 'arbetshem för försumliga fäder'. Tror knappast att vi någonsin får klarhet i vem denne person (Thor Bogren?) var. Det förefaller som om registren över de på anstalten intagna förstörts (?) Släktforskningen ska emellertid fortsätta på alla fronter...

Jag har blivit mer och mer övertygad om att det var Tor Bogren, som var Mannen från Ödevata.

Ödevata ligger ungefär 3 km norr om mitt föräldrahem, Kjesmålen. De som satt på ödevata på den tiden var s k 'försumliga fäder'. Det kan ha varit omkring trettio intagna.

Jag kände till Ødevata p g a att när jag gick i Alsjö skola, jag ibland var där och lekte med skolkamraten Gunnar, son till föreståndaren, Josua Nilsson. Det blev mycket fäkalier från alla internerna. Det flöt neråt Kjessjön där det blev mer och mer obehagligt att bada. Men att beskriva miljöproblem har aldrig varit populärt, varken då eller i dag. Ödevata en öppen anstalt för rattfyllerister. En period då det hela var en flyktingförläggning. Nu är det ett spa!

liten orange linje

Det nya programmet - 2017 02 02 - 'ancestry', har hjälpt mig sätta ihop följande om farfar. Min farfars far hette Gustaf Ekström, han föddes år 1797. Hans son, August, fick börja med efternamnet Gustafsson, enligt den tidens praxis før efternamn. Senare i Nybro (Pukeberg) ändrade han det till Ekström. August Ekström föddes den 3 Maj 1850 i Bäckasjögärde, Backaryd, Blekinge.
August Ekström var gift tre gånger och det finns tio registrerade barn; enligt denna förteckning:

ModerBarnFöddDöd
HeddaGustaf Artur 24/6 1872 2/1 1907
HeddaSerafia 5/7 1874 21/11 1934
HeddaHilda 19/1 1876 1/9 1935
HeddaSyster Augusta 14/2 1878 16/11 1882
HeddaSyster Alfrida 16/4 1880 12/6 1886
HildaCarl Johan 14/2 1883 17/9 1883
HildaOlof Torvald 13/10 1884 10/12 1960
IdaSigfrid Wilhelm 30/7 1889 18/12 1977
IdaTage Adolf Wirelius 2/1 1892 18/12 1977
IdaNils Johan Konrad 23/12 1893 24/11 1973

Sigfrid Wilhelm blev min pappa. Han var i Minnesota 1907-1921. Heddas flickor Serafia och Hilda liksom Hildas son Olof Torwald utvandrade till Philadelphia, USA. Dessa tre halvsyskon till min pappa återvände aldrig till hemlandet.

liten orange linje

En liknande listning av min farfars far, Gustaf Ekström, och dennes tio barn, finns på sidan om Gustaf Ekström

Mer om Gustaf Ekström och August Ekström finns på sidan om August Ekström

liten orange linje

Uppåt   |   Nedåt

allsong
Ejnar

ica Lindås
Birgitta O

DSC02976 kusinen Lars-Eric H, Utö Värdshus
Lars-Eric H.

Uppåt   |   Nedåt

DSC03127 Ebba och Birgitta
Ebba och Birgitta

liten orange linje

220ee

Uppdatering:
2019 02 25

Har börjat med släktforskning. Startade med ett abonnemang på 'ancestry' i går den 2/2 2017. Jag är född 1934 så det var på tiden att man började intressera sig för vilka anfäderna är.

På fädernet fann jag allra först att hade fler 'farbröder' än jag vetat om... Kände väl bara till farbror Tage och farbror Nisse. En annan överraskning var att min farfar, August Ekstrøm, hade varit gift tre gånger och fått barn med alla. Se förteckningen jag gjort ovan!

Hedda Nordgren (19/4 1872 - 23/5 1880) var första frun. Först föddes Gustaf, den 24/6 1872. Han fick efternamnet Gustavsson men blev bara 35 år. Ett annat av Heddas barn hette Serafia och hon dog i USA samma år och månad som jag (Ejnar) föddes, november 1934, 21/11 resp 13/11. Så var det Hilda som föddes två år senare och dog 1936. Serafia och Hilda var således mina halvfastrar... - knappast jag visste om detta før fem år sedan. Att slæktforska ær att upptæcka och att hela tiden læra sig mer och mer om personer och om platser och om levnadsomstændigheterna på 1700- och 1800-talen.

Hilda Charlotta Petersdotter (26/8 1861 - 17/1 1887) blev fru nr 2. Olof Torvald, en halvbror till pappa, föddes 13/10 1884, utvandrade och blev så småningom välbeställd företagare i Philadelphia. Då de har bra koll på folk i USA så var han en smula inblandad i båda krigen, en värnpliktig reservist, kanske? Han kallade sig Olof ett tag men är nog mest bekant som Thorwald. I källorna finns minst ett tjog alias för Olof Thorwald. Namnet stavades förresten Tovald i dopboken och i församlingsboken nere i Blekinge.

Ida Charlotta Lindström (26/8 1865 - 7/1 1942), min farmor, giftermålet med August: den 22/4 1889. Antagligen bodde även tidigare äktenskaps barn hos Ida och August några år; det framgår av husförhörslängder.

Gustaf Artur, den äldste gossen, försvann ur papperen ett bra tag: 'he may have gone to Germany'. Detta håller jag på att reda ut nu. Man har eventuellt funnit honom, pappas äldsta halvbror, i USA, där han kallat sig Gustav A. Gustavsson. Lätt att det blir misstag: många heter Gustaf och många Gustavsson, Ekström och Lindström. När han dog skrivs han som Eckstrom dvs inte som Gustavsson. Det betyder enligt min mening att det är ytterligt osäkra uppgifter. De blir särskilt osäkra därigenom att medan vi i Sverige har födelsedatum som en god identitet, så skriver man i USA oftast bara t. ex. age about 37 years...

Välkommen!   —   Detta är [!] Tor im Walde


En dag fann jag att min farfar, August Ekström, bevisligen varit arbetsledare vid ett katedralbygge. Det var således inte bara 'skryt' nær det talades om detta - vilket jag længe trott...
August Ekstrøm blev skjuten av ett fyllo som sårade honm lätt i armen. August begärde 50 kr i skadestånd för sveda och värk vid tinget. Hur det blev med den saken är inte klarlagt. Pappa nämnde aldrig den hær saken, vad jag kan minnas. Källan är tidningen KALMAR, den 19 januari 1887.
En ocr-skanning har företagits av Kungl Biblioteket
Jag har återgett rättegångsreferatet här på sidan   -   http:/ejnar.se/blom/august-ekstrom.html


Det var en gång ett ljust och leende landskap

barndomens utsikt mot söder, år 1949

Tegar, gräsvallar, stenrösen, nästan igenväxta diken men ändå av människan odlad mark, ett öppet, ljust och leende landskap. Fotot från omkring 1949. Utsikten från min barndoms stugfönster...