meny

Gustaf Ekström

Detta är min farfarsfar, Gustaf Ekström

Han föddes den 11/11 1797. Nedan har jag listat Gustafs tio barn och tre fruar:

liten orange linje

Gustafs barn
Maka/Moder Barn Född Död
KerstinSven 6/2 1821 26/4 1897
KerstinCaijsa 20/7 1823 4/4 1829
KerstinAnders 2/4 1826 21/9 1830
SigridKjerstin 1829 1829
SigridKarin 1830 1830
IngridJohan Petter 20/6 1845 23/5 1922
IngridWilhelm G 23/11 1847 8/11 1872
IngridAugust 3/5 1850 10/3 1927
IngridCarl Fredrik 28/1 1853 30/1 1869
IngridValfrid 19/9 1855 14/11 1895
IngridAugusta Fredrika 29/4 1858 19/2 1931

Kerstin hette som flicka, Kerstin Svensdotter,
Sigrid, Sigrid Månsdotter och Ingrid, Ingrid Christina Lindström.

En tveksamhet är särskilt stor vad gäller en dotter till Ingrid - Lena Kajsa Gustavsdotter f. 27/1 1842 d. 26/2 1913 men detta ska vi nog säkert fixa, snart!

liten orange linje

Gustaf Ekström gick bort 10/3 1865. Den sista frun, Ingrid Christina Lindström gick bort 1909 men innan dess hann hon gifta om sig. Detta vid 55 års ålder med en Sven Ekström, kusin till förra maken - denne var 35 år yngre än hennes första make, Gustaf. Släktforskning är underhållning.

Ingrids och Gustafs son, August, föddes den 3 Maj 1850 i Bäckasjögärde, Backaryd, Blekinge. August, som blev min farfar, fick börja med efternamnet Gustafsson. Senare i Pukeberg och S:t Sigfrid ändrade han tillbaka till sin fars efternamn, Ekström.
August Ekström var (alldeles som sin far) gift tre gånger och det finns tio registrerade barn (ärftlig egenhet); enligt en förteckning på sidan farfar.html.

liten orange linje

Sidan tycks ha tillkommit i all hast under försommaren 2017. Släktforskningen bedrivs ju huvudsakligen med programmet 'ancestry' och det finns anledning att göra en del 'findings' publika - ja, eller hur?

Detta med att en änka [Ingrid Lindström] gifte om sig - det bör jag nog kolla närmare...

Bara det faktum att hon tydligen hade flicknamnet Lindström ger ju anledning till funderingar. Det var ju ändå fråga om min farfars moder...

Har tänkt fortsätta mer systematiskt nu i mitt släktforskningsarbete. Se försöken på ekstroms.html. Detta arbete påbörjas 30 juli 2017.


Folkligt Fenomen eller Beklagansvärda i Blekinge?

Folkökningen var särdeles stor i Blekinge. Befolkningen ökade från 35 694 år 1751 till 78 951 år 1820.
Carl af Forsell skriver i sin bok 'Statistik öfver Sverige' 1833, följande:

Ett anmärkningsvärdt förhållande upptäckes, när man länsvis jemförer folkmängden 1751 och 1823. Man finner då att invånarne i Carlskrona Län ökat sig 157 procent, i Westerbotten 130, i Westerås Län blott 22, och i Stockholms Län 15. Att det ofantliga utrymme som Westerbotten erbjuder vållat den ovanliga folkökningen derstädes är sannolikt, men hvad som varit orsaken till samma phenomen i Blekinge, låter icke förklara sig utan en närmare undersökning, hvilken väl förtjente att anställas.
Att Rikets hufvudstad haft ett nästan menligt inflytande på den honom närmast omgifvande landsbygden, tvärt emot hvad i alla andra länder inträffar, är i sanning förvånande, och föranleder till icke särdeles lugnande reflexioner.

Författaren pläderade för att K-län skulle kallas Carlskrona Län - inte Blekinge län, G-län skulle heta Wexiö Län - inte Kronobergs län, etc.