Ejnar eller Einar

4line

Denna sida uppdateras icke längre. Den tas bort 2019 01 01, eller tidigare.

4line

Skinnbo och Skutmålen där pappa hämtade Reftele-tröskan. Nu har jag träffat sonen. Den 25 febr 1998 efter 40 år..... Vid kräftskivan 1947 badade Arnold och Julius m.fl. i augustinattens mörker. Det var en lagårdsinvigning det!
Stiftverket finns kvar i den nu nymålade byggnaden.

"Goðan dag, Einar Åskell" - det är Alfons för alla isländska barn.

Ibland undrar jag om mitt namn är rätt stavat. Ejnar skulle det heta, ansåg prosten Thörn. Mamma rådde inte på honom - hennes älsklingsbror hette ju Einar och stavade det så också.
Men prosten som "fått" sitt eget namn efter sjön Törn, 386 fot ofver hafvet, den prästen var dominant, minst sagt. Han var verkligen inte van vid att någon i socknen sa emot honom. Så som man blivit registrerad en gång så får man leva med det, både namnet och numret. Och att jag sedermera drabbades av akut rättstavningshybris beror nog på dopet.
Ett hem i Småland. Arbetshemmet vid sjön Ödevaten - ett ställe dit försumliga fäder forslades och blev internerade...

Einar: The name itself is ancient. It comes from the Scandinavian countries of Norway and Sweden. The original version of the name was ENAR and it didnt change to the present spelling until the 18. century. The meaning of te name is; Excellent Warrior. In the oldest languages EIN meant unique or excellent and AR meant soldier or warrior.

Det är ett isländskt namn också. Så trevligt! Einar Kárason hör till de allra yppersta ibland dagens isländska författare. Einar Kárason har gett ut flera böcker, bl.a. Det förlovade landet (1991) och Kvicksilver (1996). Den senare romanen har utgetts av ALBERT BONNIERS FÖRLAG. Samma förlag har senare gett ut en Karl Johan Nilssons debutroman (Ola Larsmo recension DN 10 mars 2000) med alldeles samma titel: »Kvicksilver«. Till detta förlag vill jag rikta ett erbjudande. Jag skriver en ny, tredje bok, med samma titel mot ett frikostigt förskottshonorar!

Författaren E. af Wirsén, hette egentligen Einar, men han undertryckte detta faktum av någon anledning. Einar af Wirsén var f.ö. son till Svenska Akademiens sekreterare, vid sekelskiftet (1900), en person om vilken Strindberg hade vissa åsikter... Denne Einar skrev, redan som 33-åring, en bok med titeln BALKANFOLKEN OCH STORMAKTERNA. Senare skrev Einar af Wirsén, böckerna Minnen från fred och krig (1942) samt Från Balkan till Berlin (1943). Han skickades tydligen runt i Europa under mellankrigstiden på diverse beskickningsuppdrag (militärattache i Istanbul, minister (!) i Bukarest osv) - i dag erfor jag av en sonson att han var head of the Mosul Commission. Detta var ett NF uppdrag med uppgift att klara gränsdragningen mellan Turkiet och den av britterna skapade, nya staten Irak (1924)

Vore högeligen intressant få veta mer om detta område där kurder och assyrier och kristna och muslimer och (man har sagt nyligen att många minoritetsgrupper hade haft bäst levnadsvillkor under det osmanska väldet - men eftersom Turkiet stod på förlorarnas sida vid första världskrigets slut så blev det problem - som USA ska lösa nu . . . (!)

Jämför en annan gränsdragning, den mellan Pakistan och Afganistan tvärs genom Pashtunistan: Durandlinjen

Betänk också de artificiella gränser som britterna bidragit till att skapa på Irland, på Balkan, i Palestina osv.

BALKAN OCH STORMAKTERNA, den här boken, var ett referensverk för t.ex. Makedonien, i Nordisk Familjebok. Einar af Wirsén var en verklig specialist på Balkans historia. Därför är jag glad att ha ett ex av detta pionjärverk på min bokförsäljningslista. Utförsäljningspriset blir naturligtvis ganska högt.

Mosul, en särskild hemsida (none Turk none Kurd none Arab none Assyrian, none Sÿriansk...)

Har nu fått tag på häftet 'Ryska problem' med artiklar som Einar af Wirsén skrev 1941-1942, efter Tysklands angrepp på Sovjetunionen (som han genomgående kallade Ryssland) sommaren 1941.
Einar af Wirsén beskrivs av Albert Boniers förlag som författaren som är en av Sveriges mest erfarna diplomater med en mycket långvarig tjänstgöring bakom sig bland annat som militärattaché på Balkan under det första världskriget, som ledamot av den internationella Mosulkommissionen och som Sveriges sändebud i Berlin och Rom,
vilken senare post han lämnade våren 1940. Det finns anledning att forska vidare om nämnda Mosulkommission, en tremannagrupp, vilken enligt Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, låg bakom den gränsdragning som kom till stånd mellan Turkiet (som krympte p.g.a. deltagande på den förlorande sidan i världskriget) och det nyskapade landet Irak (vars norra del består av förutvarande Vilajetet Mosul inom det Osmanska Riket - de övriga delarna var Mesopotamien och Basra).

De tre medlemmarna i Mosulkommissionen var:
Carl Einar Thure af Wirsén [Chairman]( - svensk diplomat)
Pál Teleki (en ungersk geograf)
Col. Albert Paulis (en belgisk överste)

En schweizisk hemsida beskriver kommissionens resultat som 'fortfarande giltigt och övertygande'....
After three months of intensive work, the Mosul Commission suggested that the Brussels Line should be accepted. The Commission's recommendations reflect wise views on long-term minority policy based on good geographical knowledge and are therefore still valid and convincing.

  Källa: Cartographica Helvetica

no comment

Det var dans bort i vägen — U p p — N e d

no comment

Varje dag får man höra att pengarna är slut. En iakttagelse som gjorts är att det ändå ofta finns pengar till projekt dvs aktiviteter med klar början och ett distinkt, kristallklart slut. Så var man t.ex. häromåret ute och byggde om i Observatorielunden. Bl.a. nya parkvägar och nya buskar. Det var inte något större fel på de gamla buskarna. Däremot hade de inte skötts varje år som de skulle ha behövt skötas för att riktigt trivas bland folk.
De nya parkvägarna försågs med trappsteg. Sådana fanns inte tidigare. 1995 kunde man obehindrat rulla runt med rullstol. 1997 är det svårare, avsiktligen eller inte, så är det i alla fall frågan om medborgarna upplever detta som en standardhöjning. Det är i dagens läge mycket ogräsväxter. De gamla, friska som höll undan ogräset har ju tagits bort i ett projekt. Det fins inte pengar att sköta parken, påstås det. Detta kan vara sant.

Nu, något senare i juli månad, gläds jag mycket åt tvenne saker: dels att vattnet äntligen släppts på i den uttorkade bäckfåran dels att det har rensats ogräs i Observatorielunden.

no comment

till sidans topp — hemsidornas hemsida

no comment

  • Det var dans bort i vägen
    på lördagsnatten    ,

  • över nejden gick låten av spelet och skratten
    det var tjo! Det var hopp! Det var hej!
    Nils Utterman, token och spelmansfanten
    han satt med sitt bälgaspel vid landsvägskanten,
    för dudeli! dudeli! dej!

  • Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
    hon är fager och fin, men har intet i fickan,
    hon är gäcksam och skojsam och käck.
    Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda,
    där var Finnbacka-Brita och Kajsa och Tilda
    och den snudiga Marja i Bäck.

  • Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
    det är pojkar, som orka att kasta på klacken
    och att vischa en flicka i skyn.
    Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen
    och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
    och Kall-Johan i Skräddarebyn.

  • Och de hade som brinnande blånor i kroppen,
    och som gräshoppor hoppande Rejlandshoppen,
    och mot stenar av klackar det small.
    Och rockskörten flaxande, förkläden slängde,
    och flätorna flögo och kjolarna svängde,
    och musiken den gnällde och gnall.

  • In i snåret av björkar och alar och hassel
    var det viskande snack, det var tissel och tassel
    bland de skymmande skuggorna där,
    det var ras, det var lek över stockar och stenar,
    det var kutter och smek under lummiga grenar
    — vill du ha mig, så har du mig här!

  • Över bygden låg tindrande stjärnfager natten,
    det låg glimrande sken över skvalpande vatten
    i den lövskogsbekransade sjön,
    det kom doft ifrån klövern på blommande vallar
    och från kådiga kottar på granar och tallar,
    som beskuggade kullarnas krön.

  • Och en räv stämde in i den lustiga låten,
    och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten,
    och de märkte, de hörde det ej.
    Men uhu! hördes ekot i Getberget skria,
    och till svar på Nils Uttermans dudelidia!
    kom det dudeli! dudeli! dej!

Gustav Fröding
 t.ex. Sven-Ingvars tolkning av Frödingsvisan med hjälp av, ingen mindre än Zarah Leander - die Zarah