Där fem vägar sammanstrålar fanns det på den tiden två landsvägsgrindar. Farbror Nils var förtretad över detta. Fyra gånger fick han stiga av sin motorcykel bara för att öppna och stänga grinden. Det var en s.k. lättviktare. Dessa var mycket vanliga på 30- och 40-talet. Det var vid tiden för det andra världskriget och således före den egentliga motoriseringen av landet.
Farbror Nisse var verksam med tapisseriarbete i
Tingsryd och ibland tog han ledigt för att
hälsa på sin bror Sigge på
Kjesmålen där han kunde fiska med sitt
kastspö och annat. Sedermera blev det
Ekströms Möbler av det hela.
Det kan vara på sin plats att förklara att
även min pappa arbetade. Han och min mamma slet
faktiskt värre än de flesta. Pappa var lite
specialiserad, vid den här tiden, på att
dika ut kärrmark med hjälp av flohacka och
spade. Den som inte vet hur en
flohacka ser ut kan ju t.ex. kolla på
Wikipedia, svenska ... :)
När det var svår ransonering av alla tänkbara livsmedel i landet var det aktuellt att bistå sin broder med fläsk. Min pappa hade gris, även om detta innehav inte var självklart i kristider och allt skulle registreras och mobiliseras. Slakten av grisen var ett kapitel för sig. Det skulle helst ske utan ljud från julgrisen, eftersom grannar kunde missförstå och tro att det var en 'svarta-börsen-gris' eller annat olagligt. Man var faktiskt genuint rädd för den tidens överhet, statspolis och annat farligt främmande kunde dyka upp; det var faktiskt mer skrämmande än de fientliga överflygningarna på låg höjd.
Nu skulle min pappa dela med sig av sin gris. Ena grishalvan skulle fraktas över till brodern i Tingsryd på något sätt. Bäst kunde detta ske när det inte var helt ljust. Så klockan två på natten begav sig pappa iväg med en grishalva på damcykeln, väl fastgjord ovanför vevhuset. Överenskommet var att bröderna skulle mötas vid Tvillinggrindarna, alias Klintakroen.
Det skulle vara lämplig mötesplats sa man
till varandra. Inte precis halvvägs men
ändå en lämplig plats för
där trodde man inte att polisen brukade
hålla till.
Projektet 'halv julgris till Tingsryd' gick
s.m.s. vägen. Det berättades om detta under
åtskilliga år efteråt - jag tror att
båda inblandade var rätt skraja den
där transportnatten men glada att det klafffade
med den valda mötesplatsen, Klintakroen.
Svårt är det att finna namnet Klintakroen i våra dagar. När man googlar får man hälsningen: 'Du menade kanske Klintakrogen' och på detaljerade kartor över sydöstra Sverige finns platsen Käsemålen utsatt men icke vare sig Klintakroen eller Klintakrogen. Fastän stället där de fem vägarna möts är intakt och adressen är Strängsmåla i Långasjö kyrksocken. Det var tidigare Konga härad och Kronobergs län, mellan Kåraböket och Ljuder eller hur? Numera bestämt Emmaboda kommun, Kalmar län.
På vägskyltarna torde det ha stått: Linneryd, Ljuder, Algutsboda, Vissefjärda, Konga, Tingsryd, Karlshamn.... - det skulle vara trevligt om någon hade ett foto från platsen, gärna äldre än 1950.
Mycket lite har hänt med resterna efter branden i vintras på Klintakrogen. Nu står det en grävmaskin på plats. Sedan Klintakrogen totalförstördes efter en brand i slutet av förra året har det hittills inte hänt mycket. En grävmaskin står på platsen sedan några dagar tillbaka. Annars har det i princip inte hänt någonting sedan december. Många i kommunen har funderingar om vad som ska hända med restaurangen i framtiden. Östran har sökt ägaren till restaurangen för svar men inte lyckats få någon kontakt. På polisens tekniska rotel i Kalmar vet man att utredningen lagts ner. Men eftersom man på grund av byte av datasystem haft problem att hitta utredningen med alla detaljer har närmare besked inte kunnat lämnas. Vi ber att få återkomma. — Östran den 30 juli 2006
blom/klinta.html