källan: Nordisk Familjebok 1959

Bakgrund:

På min födelsedag 13.11 och mitt i den finansiella krisen 2008, då kom jag på, att kanske man skulle undersöka, om det hänt någon gång, under den tid vi haft pension i vårt land, att man sänkt pensionsbeloppen, t. ex. under trettiotalskrisen med depression och deflation.

På Wikipedia var det tämligen kortfattad information. Inte överraskande för det är väl inget tema som har stort allmänt intresse. Men i en krissituation?

Mina tankar gick ungefär som så att som ålderspensionär i Sverige borde rimligtvis levnadsstandarden vara någorlunda säkrad. Man riskerar ju inte att bli varslad eller arbetslös, som annars drabbar många i arbetsför ålder denna höst. Har man som jag en bra bostad som är säljbar till ett pris som torde överstiga befintliga skulder rejält, ger detta ingen oro alls. Nu talar jag om materiella omständigheter dvs undantar hälsa och sundhet.

Men om man sänker pensionen och samtidigt priserna på livsmedel och andra konsumtionsvaror stiger? Först, jag tror knappast att det blir prishöjningar eller inflation närmaste tiden (2-3 åren) men politikerna kan ju ändå vilja justera ner pensionskostnaderna. Detta i ett läge där de flesta pensionärer ändå har, och länge har haft, en god levnadsstandard. Om arbetande folket får sänkt levnadsstandard vore det väl rätt att även pensionärerna finge anpassa sig nedåt?

Hur sannolikt är det att pensionerna sänks?

Jag har pension enligt gamla reglerna och det är sådan typ av ålderspension som jag ska studera lite – om det går. För de yngre gäller ju de reglerna att man får ut pensioner som i storlek mycket beror på hur lyckade val man gjort på aktiemarknad och i de 800 olika fonder som ska användas. För dessa 'modernare' pensionärer undersöks inte situationen alls. Jag skriver inte för denna grupp. I stället läste jag först historien och hur det började, en gång   —   med införande av folkpension.

* * *

	Utdrag ur
	Nordisk Familjebok
	(4.e upplagan):	
				

* * *

Folkpensioneringen i Sverige

Folkpension är en i Sverige brukad benämning på sådan socialförsäkring, som avser att bereda försörjning vid varaktig oförmåga till arbete [ … ]

 

Först 1913 antog riksdagen en lag om allmän pensionsförsäkring, vilken trädde i kraft 1914. [ … ]

byggd på rena försäkringsprinciper, vilket hade till följd att pensionernas grundbelopp för flertalet pensionärer blevo mycket små.

 

1935 ersattes pensionsförsäkringen med en ny lag, vilken fick namnet folkpensioneringslagen, emedan försäkringsprincipen spelade en mindre roll vid dess utformning. [ … ] trädde i kraft 1937 [ … ]

 

Trots förbättringarna kunde folkpensionen enligt 1935 års lag endast i undantagsfall räcka till att försörja en pensionär utan andra inkomster än pensionen. [ … ]

 

Först med 1946 års lag om folkpensionering, som trädde i kraft 1/1 1948, ha pensionerna gjorts så stora, att de i flertalet fall kunna beräknas vara tillräckliga för en knapp försörjning. [ … ] omfattar folkpensionen liksom tidigare hela folket. [ … ]

 

Allmän ålderspension utgår till var och en, som fyllt 67 år, [ … ] oberoende av bostadsort och inkomst. [ … ]

 

Sedermera hölls det folkomröstning om införande av en s.k. allmän tilläggspension, ATP. Bakgrunden var förmodligen att så många löntagare redan hade sådan komplettering till folkpensionen; detta gällde dock mest (högre) tjänstemän och i mycket liten utsträckning arbetare.

Pensionsdebatten inför folkomröstningen var hetsig och då liksom nu förekom mycket tal om vad rättvisa egentligen bestod i – var det jämlikhet som eftersträvades eller mer valfrihet för svenskar. Man kan se det som om det blev en arbetslinje som infördes, eftersom man skulle samla pensionspoäng genom arbetsinkomster. Striden stod om man skulle välja obligatorium eller en frivillig men skattemässigt gynnad pensionsförsäkring. Den senare innebar att man var nöjd med att det var som det var dvs man kunde, om man var välbeställd köpa en pensionsförsäkring, t.ex. i Luxenburg, vilket var enormt skattemässigt gynnsamt. Detta alternativ förlorade i folkomröstningen och det blev obligatorisk, dvs allmän tilläggspension. Försäkringsbolagen ogillade detta, likaså högern. Rättvisa blev inte skipad eftersom pensionspoängsystemet aldrig kunde bli ett system utan inslag av godtycke, vissa arbetsfria inkomster gav poäng medan andra arbeten varken gav inkomster eller poäng (barnuppfostran, vård av anhörig etc)

Dåvarande centern drev en linje som var ganska sympatisk. Man skulle koncentrera sig på en höjning av den allmänna folkpensionen. Strunta i tilläggspensionerna ...
Denna tredje väg blev inte medtagen i folkomröstningen, om jag minns rätt ...

2009 blev det åter debatt om pensionerna i Sverige. Ett tidigt inlägg kom redan i maj 2009. Nu i slutet av året kommer beskeden om sänkta pensioner.

Inte riktigt vad man föreställer sig om rättvisa...

Läs t.ex. inlägget i DN som jag återgett på min hemsida: pension.html

---

Pension (om ett inlägg i DN 9 maj 2009)

---

* * *

Även i Tyskland pågår en debatt sommaren 2009 om huruvida pensionerna i princip skall följa lönerna (även nedåt (!) i dåliga tider, som nu)

Auch der Renten-Experte Bernd Raffelhüschen, Direktor des Forschungszentrums Generationenverträge, kritisierte in der Zeitung die Garantie. Er sprach von einem "eklatanten Bruch des Gleichbehandlungsgrundsatzes zwischen Erwerbstätigen und Rentnern". Die Lohnsteigerungen der Arbeitnehmer würden zwar 1:1 an die Senioren weitergegeben, die aktuellen Lohnsenkungen aber nicht.
Für den früheren Arbeitsminister Norbert Blüm (CDU) ist die Rentengarantie "nichts als ein Ablenkungsmanöver. Die Rentenpolitik der letzten Jahre ist Pfusch, und Pfusch wird nicht durch Vertuschung besser."
Blüm sagte der "BamS":
"Die Renten sollten den Löhnen in guten wie in schlechten Zeiten folgen, allerdings bräuchten wir dazu die Rückkehr zum alten, soliden System. Auf einer falschen Grundlage ist alles falsch."

MEHR ÛBER... Peer Steinbrück Rente Olaf Scholz Rentengarantie Bund der Steuerzahler Norbert Blüm zu SPIEGEL WISSEN .Die Rentengarantie war Ende April von Arbeitsminister Olaf Scholz (SPD) ausgesprochen und im Juni vom Bundestag beschlossen worden. Zum 1. Juli waren die gesetzlichen Altersbezüge im Westen um 2,41 Prozent und im Osten um 3,38 Prozent angehoben worden.
Auch für die kommenden Jahre sind sinkende Renten nun ausgeschlossen, selbst wenn die Löhne der Beschäftigten sinken.
Die Rentengarantie könnte aber zu einem langsameren Anstieg der Renten ab 2011 führen

* * *