Ned

Längst bort från haven

faller mycket snö. Dit skulle jag vilja åka.  T.ex. paketresan till Korla i Xinjiang

En dikt av Heinrich Heine

  Lass die heilgen Parabolen
  Lass die frommen Hypothesen - 
  Suche die verdammten Fragen 
  Ohne Umschweif uns zu lösen.
  Warum schleppt sich blutend, elend,
  Unter Kreuzlast der Gerechte,
  Während glücklich als ein Sieger
  Trabt auf hohem Ross der Schlechte?
  Woran liegt die Schuld? Ist etwa
  Unser Herr nicht ganz allmächtig? 
  oder treibt er selbst den Unfug?
  Ach, das wäre niederträchtig.
  Also fragen wir beständig,
  bis man uns mit einer Handvoll 
  Erde endlich stopft die Mäuler - 
  Aber ist das eine Antwort?

Heinrich Heine - 200-årig i morgon - Luciadan, 13 dec 1997

Böcker med dikter o.a. av Heine finns händelsevis till salu på bokförsäljningslistan.

De flesta dikter av Heine finns utlagda på olika webbplatser. Exempel på detta är     'Loreley'    'Tyskland — en Vintersaga'   samt   'Vävarsången'.

Skinnbo och Skutmålen där pappa hämtade Reftele-tröskan. Nu har jag träffat sonen. Den 25 febr 1998 efter 40 år..... Vid kräftskivan 1947 badade Arnold och Julius m.fl. i augustinattens mörker. Det var en lagårdsinvigning det!
Stiftverket finns kvar i den nu nymålade byggnaden.

"Goðan dag, Einar Åskell" - det är Alfons för alla isländska barn.

Ibland undrar jag om mitt namn är rätt stavat. Ejnar skulle det heta, ansåg prosten Thörn. Mamma rådde inte på honom - hennes älsklingsbror hette ju Einar och stavade det så också.
Men prosten som "fått" sitt eget namn efter sjön Törn, 386 fot ofver hafvet, den prästen var dominant, minst sagt. Han var verkligen inte van vid att någon i socknen sa emot honom. Så som man blivit registrerad en gång så får man leva med det, både namnet och numret. Och att jag sedermera drabbades av akut rättstavningshybris beror nog på dopet.
Ödevata. Ett hem i Småland. Arbetshemmet Ödevata vid sjön Ödevaten - ett ställe dit försumliga fäder forslades och blev internerade... Det lär ska finnas en "Boken om Ödevata" - har du tips om var man kan få tag på den, sänd mig ett brev.

E. af Wirsén, hette egentligen Einar, men han undertryckte detta faktum av någon anledning. Denne Einar af Wirsén var son till Svenska Akademiens sekreterare, vid sekelskiftet (1900), en person om vilken Strindberg hade vissa åsikter... Denne Einar skrev, redan som 33-åring, en bok med titeln BALKANFOLKEN OCH STORMAKTERNA. Senare skrev E. af Wirsén, böckerna Minnen från fred och krig (1942) samt Från Balkan till Berlin (1943).
Har nu fått tag på häftet 'Ryska problem' med artiklar som han skrev 1941-1942, efter Tysklands angrepp på Sovjetunionen (som han genomgående kallade Ryssland) sommaren 1941.
Einar af Wirsén beskrivs av Albert Boniers förlag som författaren som är en av Sveriges mest erfarna diplomater med en mycket långvarig tjänstgöring bakom sig bland annat som militärattaché på Balkan under det första världskriget, som ledamot av den internationella Mosulkommissionen och som Sveriges sändebud i Berlin och Rom,
vilken senare post han lämnade våren 1940. Det kan finnas anledning att forska vidare om nämnda Mosulkommission, vilken enligt Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, låg bakom den gränsdragning som kom till stånd mellan Turkiet (som krympte p.g.a. deltagande på den förlorande sidan i världskriget) och det nyskapade landet Irak (förutvarande Vilajetet Mosul inom det Osmanska Riket). Wirsén var enligt upplagsverket faktiskt ordförande i den här gränsdragningskommissionen, som bildats av Nationernas Förbund.

Den här boken, BALKAN OCH STORMAKTERNA, var ett referensverk för t.ex. Makedonien, i Nordisk Familjebok. Einar af Wirsén var en verklig specialist på Balkans historia. Därför är jag glad att ha ett ex av detta pionjärverk på min bokförsäljningslista. Utförsäljningspriset blir naturligtvis ganska högt.

Varje dag får man höra att pengarna är slut. En iakttagelse som gjorts är att det ändå ofta finns pengar till projekt dvs aktiviteter med klar början och ett distinkt, kristallklart slut. Så var man t.ex. häromåret ute och byggde om i Observatorielunden. Bl.a. nya parkvägar och nya buskar. Det var inte något större fel på de gamla buskarna. Däremot hade de inte skötts varje år som de skulle ha behövt skötas för att riktigt trivas bland folk.
De nya parkvägarna försågs med trappsteg. Sådana fanns inte tidigare. 1995 kunde man obehindrat rulla runt med rullstol. 1997 är det svårare, avsiktligen eller inte, så är det i alla fall frågan om medborgarna upplever detta som en standardhöjning. Det är i dagens läge mycket ogräsväxter. De gamla, friska som höll undan ogräset har ju tagits bort i ett projekt. Det fins inte pengar att sköta parken, påstås det. Detta kan vara sant.

Nu, något senare i juli månad, gläds jag mycket åt tvenne saker: dels att vattnet äntligen släppts på i den uttorkade bäckfåran dels att det har rensats ogräs i Observatorielunden.

U p p     N e d

Globe

Foton

DET VAR DANS BORT I Vý?GEN

• Det var dans bort i vägen på lördagsnatten,
  över nejden gick låten av spelet och skratten
  det var tjo! Det var hopp! Det var hej!
  Nils Utterman, token och spelmansfanten
  han satt med sitt bälgaspel vid landsvägskanten,
  för dudeli! dudeli! dej!
  
  
• Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
  hon är fager och fin, men har intet i fickan,
  hon är gäcksam och skojsam och käck.
  Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda,
  där var Finnbacka-Brita och Kajsa och Tilda
  och den snudiga Marja i Bäck.
  
  
• Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
  det är pojkar, som orka att kasta på klacken
  och att vischa en flicka i skyn.
  Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen
  och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
  och Kall-Johan i Skräddarebyn.
  
  
• Och de hade som brinnande blånor i kroppen,
  och som gräshoppor hoppande Rejlandshoppen,
  och mot stenar av klackar det small.
  Och rockskörten flaxande, förkläden slängde,
  och flätorna flögo och kjolarna svängde,
  och musiken den gnällde och gnall.
  
  
• In i snåret av björkar och alar och hassel
  var det viskande snack, det var tissel och tassel
  bland de skymmande skuggorna där,
  det var ras, det var lek över stockar och stenar,
  det var kutter och smek under lummiga grenar
  – vill du ha mig, så har du mig här!
  
  
• Över bygden låg tindrande stjärnfager natten,
  det låg glimrande sken över skvalpande vatten
  i den lövskogsbekransade sjön,
  det kom doft ifrån klövern på blommande vallar
  och från kådiga kottar på granar och tallar,
  som beskuggade kullarnas krön.
  
  
• Och en räv stämde in i den lustiga låten,
  och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten,
  och de märkte, de hörde det ej.
  Men uhu! hördes ekot i Getberget skria,
  och till, svar på Nils Uttermans dudelidia!
  kom det dudeli! dudeli! dej!

Gustav Fröding  t.ex. Sven-Ingvars tolkning av Frödingsvisan finns som mp3, hos **.

Du dansar, bleka ungdom, sorgset låta
din ukulele och din saxofon.

E. A. Karlfeldt

U p p         hem     one     Luntmakargatan     galleri     pas folder     zwoex    7192     fotoalbum

URL:     http://ejnar.se/eindece.html
Update:  2009-03-29