Bredband, Internet och Demokrati

Bilden lånad av DN som i sin tur lånat den från takmålningarna i Sixtinska Kapellet

Nato angrep civila mål av misstag
25 civila miste livet natten till midsommarafton i ett Nato-lett flyganfall i södra Afghanistan. Nio av de dödade var kvinnor och tre av dem barn. Enligt polischefen i provinsen träffades två eller tre civila hus av misstag. Ytterligare ett 20-tal personer som uppges vara talibaner dödades i attacken.
De dödade barnen var mellan sex månader och två år gamla, uppger nyhetsbyrån AFP. [2007-06-22 13:40]

• Citat från Hälsingtuna kommun (lokal miljödebatt i augusti år 2002)
• Under 1960-talet fick man bidrag av staten för att dika ur våtmarker.
  Nu får man bidrag för att återställa våtmarker.

Nato angrep civila mål av misstag 25 civila miste livet natten till midsommarafton i ett Nato-lett flyganfall i södra Afghanistan . Nio av de dödade var kvinnor och tre av dem barn. Enligt polischefen i provinsen träffades två eller tre civila hus av misstag. Ytterligare ett 20-tal personer som uppges vara talibaner dödades i attacken. De dödade barnen var mellan sex månader och två år gamla, uppger nyhetsbyrån AFP. [2007-06-22 13:40]

Amerika - die Entwicklung von der Barbarei zur Dekadenz ohne Umweg über die Kultur.

(Georges Clemenceau)

Ned

Offentlighetsprincipen i ny form tack vare IT-kulturen

• Hem
• Innehållsförteckning
• Afghanistan
• nymålade tak 2002  —  Blompottan i Vasastan
• Balkan
• Barndomshemmet
• Novi Sad

Ville veta vädret, men fann att vi har, ett Monopol på väder

Hej
Ni kan göra en beställning till kundtjänst, vi har ett minimipris på 250kr. Var vänlig och återkom med en preciserad beställning till kundtjänst. Då skickar vi prisuppgifter.
Med vänlig hälsning Kundtjänst Yvonne Nilsson

Detta svar erhölls när jag efterfrågade hos det samhällsägda (?) företaget SMHI, var man kunde hitta väderstatistik, närmare bestämt hur varmt det var i juli 1947.
Jojo, minsann: det kan bli hur dyrt som helst att vara nyfiken. Förr kunde man få temperaturstatistik etc i SCB:s Statistisk årsbok.
Men det är ett minne blott!

SMHI säger klart ifrån på sin hemsida att väder det är deras © och hemlighet, både framåt i tiden och bakåt, helt och hållet, ad absurdum!

Henning Mankell

„Folkbildningen är det yttersta försvaret för demokratin. Okunniga människor är lätta att manipulera.“ Så skriver den kände nutidsförfattaren Henning Mankell i tidskriften Fönstret.
Vidare skriver han:
„Att hitta på biblioteken har för mig och min generation varit en viktig väg till kunskap.
Med den nya datatekniken och Internet har detta letande radikalt förändrat karaktär. Men nödvändigheten av att lära sig leta — eller söka som det numera heter — har inte minskat i betydelse.“

» Jag ser Internet som ett djupt demokratiskt instrument. Med en elsladd, en dator och en telefonlinje kan man nu placera sig mitt i kunskapens centrum var man än befinner sig. Att bo i Bräcke eller Västerås har ingen betydelse. Avgörande är alltså att tillgången till denna kunskap, detta nya sätt att söka kunskap, inte blir en klassfråga. De fria skolböcker som vi ser som en självklarhet måste idag kompletteras med att alla medborgare i Sverige ska ha rätt till den nya tekniken. Det ska inte vara för dyrt för någon att skaffa en dator och ett uppkopplingsabonnemang till Internet. Det här måste också börja tidigt. Att lära sig denna nya teknik måste ske redan från grundskolans första stadier. [. . . .]
Jag menar det vara självklart att arbetarrörelsen och folkbildningen nu tar initiativet när det gäller den nya tekniken. Redan har alltför mycket av tillgången till kunskap sålts ut på den marknad som bara intresserar sig för profit.
Demokratin kan vi inte sätta en prislapp på. Det gör vi om vi släpper greppet om kunskapen. «

Så långt Henning Mankell.

Källa: Fönstret nr 2, 2000.

Bredband skulle de flesta snart kunna få — om man bara klarade detta med samordning i vårt land. Det gör vi kanske bättre nu än vi gjorde för 80 år sedan, år 1920. En mycket roande iakttagelse av Ivar Lo-Johansson, om kabelgrävande verk i huvudstaden år 1920. Härlig humor fastän det då, när det skrevs, var seriöst menad samhällskritik.

Fiberoptiska kablar ska det vara. Koppartrådar eller gamla TV-kablar duger inte för Internet.

Så här skriver den statliga utredningens utredare 1999:
Å ena sidan anses dagens ledningsnät, särskilt på stomnätsnivå, vara mycket omfattande. IT-infrastrukturen har fått ett stort nät i arv från de senaste årens utbyggnad och modernisering av telefonnätet, kabel-TV-nätet, fibernät i Svenska Kraftnäts och Banverkets regi, de kommunala stadsnäten samt den pågående utbyggnaden av det marksända digitala TV-nätet. Å andra sidan kräver behovet av bredbandstjänster och andra nya och utökade tjänster nät med större kapacitet än vad dagens infrastruktur kan erbjuda. Det finns marknadsmässiga och institutionella hinder som begränsar konkurrensen och utnyttjandet av näten. Särskilt är bristen kännbar i accessnätet, dvs. den del av nätet som ligger närmast slutkunden.
Ett samordnat utnyttjande av alla nätägares nät skulle innebära att vi redan i dag i stor utsträckning har god tillgång till överföringskapacitet. En utbyggnad skulle inte behövas i samma utsträckning om den existerande infrastrukturen kunde utnyttjas mer effektivt.

Källa: "Bredband för tillväxt i hela landet" SOU 1999:85

Hur definieras svartfiber? Eftersom ordet har dykt upp i debatten kanske ett klargörande kunde vara på plats. Svartfiber är enligt den ovannämnda utredningen detsamma som Optisk fiber utan definierad ändutrustning.
Så här beskriver Stokab svart fiber på sin hemsida www.stokab.se: Svart fiber är en fiberförbindelse utan den elektronik som "lyser" in i fibern. Språkligt är det en förvanskning av något som borde kallas mörk fiber, på engelska "dark fibre".

innerstaden

Stockholms Stad har en uttalad ambition att bli en av Europas ledande IT-städer. Där jag bor har föreningen/fastighetsägaren fått ett erbjudande (maj 2001) att ansluta fastigheten till det fiberoptiska nätet i Stockholms län. Mer härom på Luntmakargatans fiber.html.

Onödigt bygga nytt bredbandsnät ? Jo, det anser chefen för Banverkets telenätsavdelning. Deras fiberoptiska nät täcker redan stora delar av landet. I sitt remissvar skriver Banverket »Idag sker en kund- och efterfrågestyrd utbyggnad av bandbredd. För långväga förbindelser finns i dag fungerande konkurrens. Lokala nät byggs i många kommuner, stora som små, i storstadsområden såväl som i glesbygd. Dessa nät knyts samman via Banverkets eller Telias stamnät. Kvar under monopol finns accessnätet. Att introducera konkurrens på det området är angeläget. Staten bör däremot inte ta initiativ till utbyggnad av ännu fler stamnät.«
Detta har jag läst i ComputerSweden 8 mars 2000. Med reservation för fel och missförstånd.

Var är det skon klämmer? Jo, att Telia finner nuläget helt underbart, i det de kan fortsätta och håva in pengar på folks surfande, tack vare principen med minutdebitering. De skulle förlora väsentliga intäkter om de släppte accessnätet fritt, vilket de inte tänker göra. De tänker fortsätta, att in absurdum, hindra den behövliga upprustningen av accessnäten också. Det är deras monopol på området som bär skulden. Eftersom Telia är statsägt borde det vara lätt att ändra på tingens ordning. Ett privatiserat Telia blir nog knappast mer intresserat av att införa s.k. flat rate än vad det nuvarande Telia är. Ordningsföljden mellan kommande beslut är kritiskt. Kommer tidpunkten för "delprivatisera Telia" dvs sälja aktier till allmänheten före tidpunkten för "avmonopolisering" dvs när konkurrenter som Tele2 tillåts få tillgång till kunderna? Kluvenhet hos många av oss: Vi alla skattebetalande medborgare är ju delägare i Telia och vi vill därför inte sälja aktierna i Telia alltför billigt. Det vill inte Björn R. heller. Men utan monopolet dvs skatteindrivningsförmågan så är väl en Teliaaktie inte mycket värd? Det är väl mest fråga om tuffa pensionsåtaganden och allmän dekadans hos personalen.

Följande är hämtat ur boken net.wars kampen om nätet, av Lars Ilshammar & Ola Larsmo. Förlag: Atlas debatt, RABÉN PRISMA (1997)

Så här skrev de:

IT skulle kunna bli ett genombrott för offentlighet och demokrati. Svensk yttrandefrihet och offentlighetstradition, rotfast i sjuttonhundratalet, samspelar på ett förunderligt sätt med nittonhundratalets nätideologi.

Mot denna idéhistoriska allians står den föråldrade Datalagen, byråkratisk stelbenthet och ett marknadsfundamentalistiskt tänkande som betrakter offentlig information som ett nytt affärsområde. Ska offentlighetsprincipen upphöra när offentlig information överförs från papper till elektroniska media? I dag är det en fullt möjlig utveckling. Se där själva essensen av vad den ideologiska striden handlar om.

Man skulle kunna tänka sig att den debatt som ännu knappast börjat i Sverige, om IT och offentlighet, i någon mån färgades av den faktiskt föreliggande nätkulturen, med dess lidelse för öppenhet, offentlighet och jämlikt deltagande. Men att det samhälle som redan vuxit upp på nätet skulle kunna lära makthavare i stat och näringsliv något är väl en alltför from förhoppning. Framför allt i en tid då information allt oftare stavas »pengar«.

Bostadsrätters beskattning   -   Obsolete pages.............

Om stavning står det i min SAOL (Svenska Akademiens ordlista över svenska språket) som är 11:e upplagan, att
„Vid stavningsvarianter rekommenderas i första hand den form som står först, i andra hand den form som föregås av eller och i tredje hand den form som föregås av även .“
Det står däremot inte vad som gäller när tidigare (exempelvis av Strindberg använda) stavningsvarianter inte alls längre återges i SAOL.

Själv vill jag tolka det som att inga alternativ längre godtas. Stavningen är entydig och odiskutabel. När äldre skrifter citeras får man bara ta med den då använda stavningen (t.ex. den i Karl XII:s bibel). . .
.. om annars (eljest) betydelsen försvinner. Språklig förnyelses syfte är väl för att främja förståelse och komma ifatt det talade språkets praxis. Faran att vad som ursprungligen skrivits eller sagts blir förvanskat till betydelse och innehåll är priset. Forskningen fortsätter!

URL:      http://ejnar.se/debatte.html
Update:   2010 05 27