Kjesmålen, ett litet ställe invid Kjessjön i Vissefjärda
socken, Kalmar län. En trakt i Småland med gräns till
Blekinge - som fordom var danskt territorium. Där växte
jag upp.
Kjesmålen hade sin bakgrund som ett
båtsmanstorp och det finns en uppgift om
tio olika båtsmän för rusthåll på
Kesemåla ägor, Buggehults rote i Vissefjärda socken.
Båtsmännen där fick id nr 153 och tilldelades
Kjes som soldatnamn.
Vilka var det, som varit bosatta kortare eller längre tid
på båtsmanstorpet Käsemålen i Vissefjärda socken och
tjänstgjort i Södra Möres 3:e Båtsmanskompani med
uppgiften att med Kungliga Flottan försvara vårt land ute
på havet?
Systemet med indelta soldater varade i runt 300 år.
Närheten till Carlskrona Örlogsstation gjorde det
särskilt intressant med båtsmän från 'vår' socken.
Senast en riktig båtsman levde på stället var någon gång
runt 1870. Det var en man vid namn Carl Gustaf
Mattisson Kjes och han arbetade mest på olika
järnvägsbyggen, ett försvarsarbete så gott som något!
Båtsmannen behövdes bara i händelse av krig. I ett skarpt
läge gällde det att bemanna örlogsfartygen nere i
Carlskrona, fortare än kvickt! En båtsman, Kjes, boendes
uppe i norra Vissefjärda, hade 7 mil att gå. Samma långa
väg att vandra blev det f ö till de övningar som
båtsmannen deltog i.
Systemet med båtsmän havererade på 1800-talet. Vanligt
var att båtsmän helt sonika och utan påföljd uteblev från
övningarna. Militärledningen ansåg inte längre systemet
ändamålsenligt utan lät det helt enkelt kollapsa. Till
att börja med skulle det dyra systemet halveras i
manskap. Man hade funnit att bara 7% av manskapet kunde
klassas som dugliga för sina uppgifter. Under en period
på tre år skulle båtsmannen öva ett år och sen skulle han
tillbringa två år på sitt torp - liksom i beredskap om
det skulle smälla.
Bönderna var nog också rätt missnöjda med systemet.
Därför försvann det före 1900. Vi fick i stället den
allmänna värnplikten. Denna blev en extra stimulans för
de osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot
Nordamerika som en möjlighet slippa mönstra.
Några av de båtsmän som bodde på Käsemålen - hämtade ur
Vissefjärdas kyrkböcker, beskrivs i det följande. Men
allra först en hänvisning till en artikel, Käsemåla -
båtsmanstorpet, av Herbert Jonsson i årgång 1993 av
Vissefjärda Hembygdsförenings årsbok 'I Dackebygd'. Han
skriver att den första båtsmannen hette Börge
Kies vilken han funnit i mantalslängden för år 1688.
Några båtsmän från kyrkböckerna - tilldelade numret 153:
-
Magnus Petersson Kjes född 1759, antagen 1776.
-
Anders Svensson Kjes född 3/2 1792 i Mortorp,
antagen 1813, avgick 1846. Avled 26/8 1878 i Rödeby.
-
Karl Gustaf Pettersson Kjes född 17/12 1821 i
Buggehult, avgick 1855. Avled 11/7 1901, Guttorp.
-
Karl Gustaf Mattsson Kjes född 29/8 1837 i
Falebo, antagen 1855, avled 20/4 1894 i Kjesemåla.
***
Vissefjärda (G, H) AI:2 (1810-1819) Bild 46 / sid 72
Kronobåtsmannen Anders Kjes återfinns på andra sidan Kjessjön, i byn Skinnbo.
I kyrkboken står det att han fötts 1791, men sådana fel var ju vanliga; man hade inte helt koll!
Anno 1819 hade han hustrun, Cajsa Månsdotter o dottern Cajsa Lena f 1815 o sonen Peter f 1818.
Vissefjärda (G, H) AI:6
(1835-1840) Bild 109 / sid 100
Om man bara ser efter i husförhörslängden för denna
period så finner man ingen enda båtsman i Kjesmåla by.
Kanske var de ute och övade för ett eventuellt kommande
uppdrag i Krimkriget? Kung Oscar I ivrade för att Sverige
skulle ingripa, mot Ryssland.
Vissefjärda (G, H) AI:8
(1846-1857) Bild 167 / sid 156
Båtsman Nr 153 Carl Gustaf Petersson
Kjes, född 1821-12-17 i Buggehult. Finns
noterat att denne, Pettersson Kjes, är tilltalad
för olovligt tillgrepp av 5 Rd Banco.
De tolv åren 1846-1857 ska täckas och
sidan 156 i husförhörslängden visar den båtsman som bodde
i Guttorps Roten.
Helt säkert har båtsmannen, Pettersson Kjes,
placerats på Kjesemålen. Men det är inte klarlagt i
vilket av husen han bodde i. Det finns tre
bostadshus på Kjesemålen, alla nära Kjessjö, vid
denna tid på 1800-talet. Mest troligt att båtsmannen
fick bo i det hus som fanns invid Finnagärdet.
Vissefjärda (G, H) AI:12
(1858-1860) Bild 278 / sid 269
Knekten Nr 153 Carl Gustaf Mattisson
Kjes född den 29/8 1837 i Falebo. Det anges
att denne, Mattisson Kjes, hitkom 1855 från
Ödevata.
Uppgifterna finns under rubriken Kjesemåla, Torpare
inhyses m.fl. Även här står det att det är Kjesemålen i
Guttorps Roten. I rullorna talas om båtsmän för Kesemåla
i Buggehults Roten. Byarna Guttorp och Buggehult ligger
intill varandra med gräns till Kjesmåla ägor.
På samma sida, 269, återfinns den tidigare båtsmannen,
Pettersson Kjes. Det står att han fått avsked
1855, p.g.a. ljumskbråck. Herbert Jonsson uppger att den
gamle båtsmannen först är inhyst hos den nya båtsmannen,
Mattisson Kjes! - men sen går Pettersson
Kjes ut till grannbyn Guttorp, där han och hustrun,
Elin Jonasdotter, bor fram till den 11/7 1901 då han
avlider. Änkan Elin lever fram till den 28/5 1906.
Denna husförhörslängd täcker endast tre år.
Vissefjärda (G, H) AI:15
(1861-1870) Bild 109 / sid 371
Denna husförhörslängd ska täcka perioden 1861-1870, dvs
nio (9) år. Först en nackdel med kyrkobokföringen: Det
framgår nästan aldrig i vilket specifikt hus som en
person bor i. På båtsmanstorpet fanns tre hus. Båtsmannen
Pettersson Kjes ser man inte längre till på
gamla platsen och man kunde först misstänka att han gått
till Bussamåla; men han har 1868 flyttat till Guttorp:
[AI:15 / Sida: 280]
Kan vara svårt att förstå riktigt att de båda båtsmännen
skulle kunna samsas i samma hus!
Huruvida den nye båtsmannen, Mattisson Kjes
alltjämt innehar tjänsten som båtsman, vet man ej av
denna källa. Däremot ser man att han fick stort problem
med första hustrun, Karolina Petersdotter, född den 9/2
1839 i Hyltan. Hon har åtalats och dömts till fängelse
för snatteri, horbrott, misshandel och fick slutligen
inte mindre än sex års straffarbete för barnamord. Läs
mer härom av Herbert Jonsson i 'I Dackebygd
1992' Vissefjärda Hembygdsförenings utmärkta årsbok.
År 1867 är ett kritiskt år och jag antar det blev
'trångt' ibland - även om där fanns tre bostadshus, men
de var nog små, kanske ett eller högst två rum och kök? I
byn brann ett hus och ladugård ner till grunden. De
hemlösa från denna ödesdigra händelse inhystes på
Båtsmanstorpet.
En reguljär inflyttning skedde också: Byn skaffade en
arrendator att sköta om Båtsmanstorpet; Peter Johan
Gustafsson, som fick bo där med sin familj. Mer om
denne nedan. I vilket hus familjen bodde är ovisst. En
karta som visar var husen var placerade vore önskvärt,
liksom uppgift om när två av husen revs. Har bara sett
lämningarna, på Berggrenalyckan t ex, där låg ett hus
vackert, på en sluttning ner mot viken, vid sjöns
inlopp.
Herbert Jonsson skriver att också änkor inhystes vid
denna tid på Båtsmanstorpet. Han omnämner: änkan Maria,
mor till grannen Peter Olausson samt Lena Stina
Svensdotter, änkan efter bonden Peter Svensson.
Vissefjärda (G, H) AI:15
(1861-1870) Bild 110 / sid 372
Peter Johan Gustafsson är således skriven här på
Båtsmanstorpet men utan att vara båtsman. Han inkom 1867
och arrenderade först torpet. Arbetar dessutom som
rallare på 1870-talet. Löser in båtsmanstorpet, som är på
18 hektar, år 1882.
Vissefjärda (G, H) AI:19
(1871-1879) Bild 106 / sid 430
Den siste båtsmannen nr 153, Karl Gustaf Mattisson
Kjes erhöll skilsmässa 21/12 1870. Han gifter om sig
1872 med Stina Svensdotter ifrån Grämnamåla. Oklart när
hans tjänst som båtsman slutar. Mattisson Kjes
arbetar på järnvägsbyggen i Kalmar, Oskarshamn, Nybro,
Västervik och uppe i Jämtland. Kanske hustrun då hyr ut
rum?
Vissefjärda (G, H) AI:23
(1880-1889) Bild 107 / sid 492
Av allt att döma bodde den forne båtsmannen, Karl
Gustaf Mattisson Kjes, kvar i byn Kjesemåla, till sin
död, den 20/4 1894. Men oklart i vilket hus han bodde
eftersom båtsmanstorpet sedan 1882 ägs av Peter Johan
Gustafsson.
Det finns tre barn noterade för C G M Kjes i det första
äktenskapet med Karolina Petersdotter, födda 1861 resp
1863 samt två barn med Stina Lena Svensdotter: Per Oskar
född 1878 samt Karolina.
Vissefjärda (G, H) AI:27
(1890-1894) Bild 244 / sid 524
Här noteras den f d båtsmannens död den 20 april 1894.
Båtsmansänkan, Stina Lena Svensdotter Kjes, född i
Grämnamåla den 4/1 1840, bor kvar, liksom sonen Per
Oskar. F d båtsmannen Rorkult med hustru är noterad som
boende i Kjesemåla, men oklart i vilket hus.
Att döma av de husgrunder som kunde ses, ännu i mitten av
1900-talet, så har det funnits flera hus här och var,
men de har legat utanför själva byn. Nära det f d båtsmanstorpet
finns minst fyra sådana husruiner. De återfinns inte
på de kartor som jag har sett. Var det så obetydliga
byggnader?
Vissefjärda (G, H) AIIa:2
(1895-1904) Bild 2900 / sid 580
Båtsmansänkan, Stina Lena, inhyses, förmodligen i ett hus på
hemmansägaren Frans Elof Jonssons ägor. Men sonen Per Oskar har
gått till Algustsboda 1895.
Vissefjärda (G, H) AIIa:7
(1904-1916) Bild 890 / sid 684
Båtsmansänkan bor kvar. Hon är 76 år gammal. I församlingsboken
har man rättat till hennes födelsedag. Det skall vara 4/1 1840 och inte
10/11 samma år som det felaktigt noterats.
Vissefjärda (G, H) AIIa:14
(1917-1930) Bild 1340 / sid 1378
Änkan betecknas nu som torpareänka inte längre som båtsmansänka (!)
Stina Lena Svensdotter dör den 31/1 1922, 82 år gammal. Detta är den
allra sista påminnelsen om att det fordom bott båtsmän uppe i norra delen
av Vissefjärda socken.
Algutsboda (G, H) AIIa:5
(1921-1931) Bild 472 / sid 457
Ett lite udda exempel på hur ett soldatnamn, Kjes, först
användes en tid, sen ändras till Karlsson Kjes, sen blir
det husarnamn: Karl Alfred Karlsson Morén. Denne
man föddes, den 22/10 1878, på båtsmanstorpet Kjesemålen
i Vissefjärda. Hans far var uppenbarligen en båtsman
Kjes, med förnamn Carl (det finns två att välja mellan),
annars hade han ju inte fått detta efternamn i
Vissefjärdas kyrkböcker. Här i grannsocknen Algutsboda
beskrivs han som f d husar, bonde och stenarbetare - med
helt annat efternamn - som vore han en emigrant!
***
Förutom Vissefjärdas kyrkböcker har jag haft som källor:
Herbert Jonsson, artiklar i Vissefjärda Hembygdsförenings
årsbok, 'I Dackebygd' årgångarna 1991, 1992 och 1993.
