Båtsmanstorpet Kjesemålen

I det specifika fallet med mitt barndomshem så låg ägandet till jorden och den eventuella byggnationen hos byns bönder - alternativt hos rotens bönder: de i Buggehults Rote eller i Guttorps rote. Enligt Häradsskrivaren i Södra Möre, på Arkivblad nr 9858 för Vissefjärda socken Kjesemåla 1:6, sen den 25 febr 1941 av en mr Lindberg ändrat till Käsemåla 1:6 - har lägenheten en areal om 18,0229 hektar [det var minnsann noggrant angivet] Forskningen fortsätter... Jag har i alla falll kommit fram till att den sist bosatte på artonhundratalet inte var en båtsman utan en arrendator, Peter Johan Gustafsson. Denne skötte om stället tills han år 1882 lyckades friköpa fastigheten. Gustafsson sökte Lagfart. En uppgift finns om att lagfart är sökt för första gången för fastighet Käsemåla 1:6 den 8 Maj 1882; *** §191. Hur nu detta kunde gå till? Jag har nu fått tillgång till hela historiken med ägarövergångarna, lagfartsböckerna. länk till lagfartsprotokollet Lantmäteriet har varit vänliga att informera om att åtgärden 1882 kallades 'avsöndring' och att ursprung, [tidigare ägare] var byns gårdar dvs de fyra hemman som hade beteckningarna Vissefjärda Kjesemåla 1:2-5.
Peter Johan Gustafsson bodde femtio år på Kjäsemålen.

*** Avslut båtsmanstorpet

Stället kan inte längre anses vara ett båtsmanstorp! Peter Johan Gustafsson flyttade in 1867 men han var ingen båtsman.

*** Tillblivelsen av Käsemåla 1:6

När Peter Johan Gustafsson fick lagfart på stället den 8 Maj 1882, kan detta datum anses vara fastighetens födelse. Jag erinrar om Jordebalken och dess kärnfulla ord:  Fast egendom är jord. Allt annat är lös egendom. Fast egendom indelas i Fastigheter.

*** Avslut Käsemåla 1:6

Lantmäteriet anger numera att fastigheten inte längre existerar som självständig enhet: den har avregistrerats 1987-09-09.
Då skedde en Fastighetsreglering enligt akt 08-VIS-1589.
Fastigheten Emmaboda Käsemåla 1:6 har nu uppgått i Fastigheten Emmaboda Alsjökulla 1:6.

Det ser ut som om den siste båtsmannen i roten - Carl Gustaf Mattisson Kjes, fick bo inhyst hos arrendatorn/nye ägaren tills han avled 1894. Båtsmansänkan, Cajsa Lena Andersdotter - bodde också kvar där (trångt, såvida det inte vid denna tid fanns fler hus på torpet) ända tills hon gick bort, den 1 Maj 1922, hon blev 84 år.

• Det är nu tre ägare som intresserar i mitt fall:

• Peter Johan Gustafsson född i Medlen den 26/10 1835 - denne fick friköpa torpet, år 1882 (han hade arrenderat det sen 1867). Peter Johans hustru hette Kajsa Lena Andersdotter.
• Karl Edvard Qvist som köpte torpet av sterbhuset efter Gustafssons, år 1918
• Sigfrid Ekström. Han är min far och han köpte stället år 1925.

De tre personerna ovan står som 'jordägare' i församlingsboken. Ekströms innehav varade i 53 år.

Efter det min far gått bort 1977 såldes stället av oss barn (datum f n obekant) Bpt. 27.5.1978 [är en sån där obegriplig anteckning i lagfartsspalten] till Torsten Andersson - en granne, för sammanläggning till mer bärkraft o gynnsam ekonomisk struktur på jordbruksfastigheten.

Byggnaden på fastigheten är numera avstyckad till sommarställe, ett dansk-holländskt par som äger och sköter om stället med bravur. När jag googlar 30/4 2019 fann jag uppgift om tomt storlek 3216 kvm och beteckning Alsjökulla 1:9.

Båtsmanssystemet försvann i slutet av 1800-talet. I stället fick vi som bekant den allmänna värnplikten och en stimulans för de stora, osedvanligt stora barnkullarna i Småland att se mot Nordamerika som en möjlighet slippa värnplikten. För de som bodde i S:t Sigfrids socken fanns ju också vid den tiden Pukebergs Glasbruk där en mycket arbetsintensiv tillverkning bedrevs, glas till fotogenlampor...