Den 1 aug 1863 flyttade N.G. Westlund in i det stora stenhus, som han själv byggt med hjälp av en byggmästare vid namn Höglund. Därav namnet Höglunda. Westlund var en handelsman. Butiken låg i den del av huset som vetter mot vägen, som går i nord-sydlig riktning uppe på Lekebergsåsen, mellan Fjugesta och Vretstorp. Westlund sålde senare huset och år 1886 blev Edlund ny ägare. Egendomen förblev sen i den familjens ägo i nära hundra år.
Sillablek och kornblixtar
Ett vanligt himlafenomen, ljungeldar, kunde iakttas under augusti- och septemberkvällarna i de sydöstra delarna av vårt land. Det var åskan utan dunder. Ett ljudlöst fenomen. Kornblixtar eller som man sa, "konblixtar". Folk kallade det även för sillablek.
Det var nämligen så att när sillstimmen vände buk i Hanöbukten och träffades av månens strålar så blixtrade de silverglänsande fjällen upp mot natthimlen där de reflekterades och kunde ses som himlafenomen uppe i Småland, t.ex. i Vissefjärda socken.
'Så nu veten I detta' om ljungeld
och sillablek (som Strindberg skrev)!
Den som förfogar över Nordisk Familjebok från 1905
kan läsa att
Kornblixtar utgöras af till formen
obestämda ljussken eller flamningar, som plötsligt
upplysa en större eller mindre del av
himlen....
Vidare:
Kornblixtarna är ljudlösa blixtar, som
om sommar- och höstkvällarna upplysa
horisonten.
I de flesta fall torde kornblixtarna böra
tillskrifvas ett åskväder, som är så aflägset att
dundret ej höres på
observationsplatsen. Att så
alltid är förhållandet, kan dock ej anses vara
afgjort.
Jag lutar åt sillstim! I vart fall om man den 3 september 1968 befann sig i det triangulära området Åkerby (Ljuder) - Medlen (Vissefjärda) - Spikahult (Blekinge).
Höglunda Gård — Edsberg — Lekeberg
