local folder local index hyr Nedåt
Local index | U p p | N e d
August Strindberg
Vad Goethe ansåg om bokföring
Vad August Strindberg ansåg om bokföring
Strindberg reste i landet 1890
Strindberg om bokföring
[ ... ]Är det svårt att lära sig bokföring?
- Om det är svårt? Jag brukar årligen få en kontokurant av en tysk teateragent, och jag vet aldrig om det är han som är skyldig mig eller jag honom, förrän remissan kommer.
Vad är remissa för slag?
- Det är betalningen, vars belopp visar sig i saldot.
Vad är saldo?
- Det är skillnaden mellan fordran och skuld, utgift och inkomst, tillgång och skuld.
Vad är tillgång för slag? Är disken och hyllorna här i butiken en tillgång?
- Vänta lite! Disken och hyllorna få icke uppföras som tillgång, utan som inventarium, som avskrives så sakta, emedan det slites. Förlorar värdet, icke kan realiseras i hast, utan slutligen endast äger skrotvärde.
Är inventariet köpt med lånade pengar eller taget på kredit, så blir bokföringen svårare och inventariet kan vara skuld, om räntan på inköpssumman är stor, och slitningen läggs till.- Alltså: om statens järnvägar upptagas i rikshuvudboken under netto-tillgång med ½ miljard, så är det icke juste, ty vid en realisation skulle skenor och lokomotiv endast gå som skrot. Men nu äro statens järnvägar även byggda på lånade pengar, och statens obligationsskuld utgjorde, 1908, jämt ½ miljard.
Vad är då verkliga värdet på Statens järnvägar?
- Fråga profesor Phragmén, som har räknat ut proportionella valsättet. Jag tror att det inte kan räknas ut, ty banvallar, vaktstugor, stationshus kunna icke realiseras förmånligt i hast, och skenorna blevo bestämt bara skrot.
Så långt Strindbergs frågor och svar. Det följer en sifferexercis om offentlig redovisning och sparbankernas förskönade balans. Jag nöjer mig med ett ytterligare citat samt den avslutande dialogen.
Alltihop kan i sin helhet läsas i Samlade skrifter av August Strindberg under rubriken Förskönad balans och skrotvärde i boken "TAL TILL SVENSKA NATIONEN om olust i landet, levernet litteraturen och lärdomen" som är 53:e delen i skriftsamlingen. Källans tryckår 1919. © Albert Bonnier 1919.
Nu kan ju statsverkets ställning vara skaplig, och ingen statsskuld synes i balansen, men riket kan vara betydligt skuldsatt ändå. [ ... ]
Häremot brukade man parera med sparbankernas innestående; men därmed äro vi inne på det dubbla italienska, som man med övning lär sig utantill, men svårligen lära sig förstå. [ ...]
Då är det också en förskönad balans. /på tal om rikets och sparbankernas lysande ställning/
Ja, det synes! Och när Thorild, som icke kunde dubbla italienska, skrev om det nödvändiga i rikets finanser, så menade han väl en ärlig och ordentlig bokföring såsom varande av nöden för att rikets ställning skulle bli uppenbar.
Var inte Thorild skald?
- Jo visst! Men därför kunde han väl skilja på skulder och fordringar.
Strindberg intresserade sig förstås för ämnet bokföring liksom för otaliga andra ämnen. I kapitlet Högre bokhålleri skriver han bl.a. följande.
[ ... ]Jag frågade en köpman varför bokföring skulle vara så trasslig och hemlighetsfull, så att t.ex. debet ibland betyder vad jag är skyldig en annan, ibland vad en annan är skyldig mig, och understundom vad jag är skyldig mig själv, till min kassa.
Nå vad svarade han?
- Jo, han sa att det skulle vara så där listigt för att han som köpman skulle kunna bevara sin professionella hemlighet.
Paul Cezanne
Paul Gauguin
Annan konstnär
U p p | En dam av ädel vandel... | N e d
Du kan också få lyssna till vacker körsång
Fångarnas kör - Andrea Bocelli - ''Va pensiero'' - Verdi Nabucco.
Va, pensiero, sull ´ali dorate;
Va, ti posa sui clivi, sui colli,
Ove olezzano tepide e molli
L ´aure dolci del suolo natal!
Del Giordano le rive saluta,
Di Sïone le torri attérrate..
Oh, mia patria sì bella e perduta!
Oh, membranza sì cara e fatal!
Arpa d´ôr dei fatidici vati
Perché muta dal salice pendi?
Le memorie nel petto raccendi,
Ci favella del tempo che fu!
O simìle di Solima ai fati
Traggi un suono di crudo lamento,
O, t'ispiri il Signore un concento
Che ne infonda al patire virtú,
che ne infonda al patire virtú,
che ne infonda al patire virtú,
al patire virtú.
URL http://www.ejnar.se/tri/merged_2009.html Update 2010 04 13 [2022 01 25]
