Anvisningar! Hur man kör för att komma fram till Luntmakargatan 91. Om
- man kommer Sveavägen från NORR
- man kommer Sveavägen från SÖDER
- man kommer Odengatan från VÄSTER
- man kommer Odengatan från ÖSTER
- Då ska du köra förbi Handelshögskolan, lägga Dig i vänsterfil och svänga vänster vid Tegnérgatan först. Sen omedelbart till vänster in på Luntmakargatan, som Du kör knappt 400 meter. Hela Luntmakargatan är f.ö. 1 km lång, från den lilla Apelbergsgatan i söder norrut till den stora Odengatan.
- Återgång
- Kommer Du söderifrån dyker Du antagligen upp ur tunneln i höjd med Konserthuset, och kör norrut på Sveavägen. Efter ca 550 meter, sväng till höger vid Tegnergatan. Sen omedelbart till vänster in på Luntmakargatan norrut, knappt 400 meter till målet. Skulle Du missa avfarten går det svänga till höger vid Kungstensgatan i stället.
- Återgång
- Kommer Du från Bromma-Vällingbyhållet, försök komma in på Odengatan vid S:t Eriksplan redan. Det ordnar Du genom att ligga i högerfilen ifrån S:t Eriksbron och svänga rätt hårt till höger så snart det går (vägarbete pågår). Kör Odengatan österut, förbi Odenplan och över Sveavägen. Sväng till höger vid Döbelnsgatan. Sväng till höger vid Rehnsgatan och sedan genast till höger in på Luntmakargatan. Framme!
- Återgång
- Kommer Du från Valhallavägen (använd GPS), måste Du ner på Birger Jarlsgatan. Ta till höger vid Jarlaplan. Kör in (tämligen snävt gathörn) på Rehnsgatan. Korsa försiktigt Tule- resp. Döbelnsgatorna och sväng höger in på Luntmakargatan. Framme!
- Ett alternativt sätt att nalkas Luntmakargatan 91 är när man kommer söderifrån, ex.vis från Dramaten eller Djurgården, och kör Birger Jarlsgatan norrut. Då ska man svänga till vänster vid Rådmansgatan, som man följer fram till Luntmakargatan där man svänger till höger.
- Återgång
Mellan Markvardsgatan och Rehnsgatan ligger kvarteren
Blompottan och Stolmakaren.
Blompottan mellan
Sveavägen och Luntmakargatan,
Stolmakaren
mellan Luntmakargatan och Döbelnsgatan.
Värneplikten, eller militärtjänsten är såsom sådan icke fruktad av våra pojkar, vilka förr betraktat den som ett nöje, men nu ryckes den unge mannen från sitt arbete, hans nyss började bana avbrytes, hans pågående utbildning till yrket avklippes, och livet i kasernen svävar mellan dagdriveri och överansträngning, halvsvält och därav följande superi. Men det ointelligenta sysslandet med skräp, paradexercis och hälsning, gatusopning och städning förslöar honom, och gör honom trilsk och rå.
Värneplikten utpuffades först såsom demokratisk, lika för alla, men är icke så, ty den bemedlade skaffar sig förmåner och permissioner, och den adlige är oftast reservofficer.
Kasernen! Var återfinner man en sådan existensform, som endast straffången och sjukhjonet fatt nöjas med? Kasernen, där mänskor båsas, är ju den förmänskligade lagården. Det kan inte vara på annat sätt, svarar man. jo, men det kunde förr, då den varma årstiden var anslagen till fritt lägerliv i tält, och då den enkla vapenövningen lärdes på lediga stunder i skolan. Vid tolv års ålder kunde jag och samtida all infanteriexercis, till och med i bataljon; vid femton fäktade vi med bajonett, vid sexton florett och sabel. Samtidigt inskriven som skarpskytt hade jag lärt skjuta, och ägde vid aderton år utbildning, motsvarande officers, med extra skola i ridning och voltige (på levande häst). Detta störde icke studierna, betungade icke föräldrarna, och det militära är just ägnat för pojkar, då deras lekar härigenom fä en organisation och äger ett givet ändamål. Vi skarpskyttar befriades då från första årets beväring, och andra årets tjänst var mycket lindrig i läger på fältet.
Har den moderna krigsföringen till lands utvecklat sig så enormt, att utbildningen fordrar år? Nej, den har förenklats, såsom vi erfarit av japanska kriget. Alla rörelser företagas nu i spridd ordning, utan synnerlig vikt vid rättning och vackra marscher; allt kommer an på de taktiska rörelserna, som beräknas av befälet. Skjutningen blir som den kan, numera är det skottmängden som avgör.
Vad är då värnepliktens idé? Denna hemlighet uttalades i ett oförsiktigt ögonblick av dåvarande v.K. »De skulle uppfostra nationen!» - i lagårdar, av underofficerare, med hälsningar och gevärslära, halvsvält, elakheter och råheter, till lydnad och tystnad, medan de övre arbetade i deras fickor, fick makt över deras förstånd, så att de kunde inbilla dem vad som hälst. Och med kroppslig utveckling följde intelligensens förfång, moralisk feghet framför allt.
Strindberg; mer om hans betraktelse över utvandringen till Nordamerika - eller direkt till texten 'olust i landet' ...
main folder content — local folder content — hem — local index — U p p
7 2 1962 - i Nelvigs lägenhet i Båghuset, inför flytten från Örebro hade vi städat noga...
man arbetade på lördagarna också
Trafikomläggningar är vanliga i huvudstaden...
URL: http://ejnar.se/5619/navigator.html Update: 2011 12 02 []