Stina Cajsa i Vena 1791-1876

Stina Cajsa Gudmundsdotter

föddes i Hullingsryd, Vena, Kalmar län, den 20/11 1791.
Vid två års ålder blir Stina Cajsa moderslös.
Modern, Catharina Pehrsdotter, dog den 17/12 1793. Mormodern, Maria Jonsdotter, dog den 25/4 1794. Morfadern, Pär Nilsson, dog den 4/6 1794. Den ende brodern, Måns, dog i lungsot 22/2 1801. Fadern, Gudmund, lämnar byn i Vena och går till Lönneberga socken i november 1794. Som litet barn omhändertas Stina Cajsa av en Jonas Persson Hultgren och dennes hustru, vilka inkommer från Västervik 1794. De uppges vara bosatta i Hullingsryds Bondegård.
Stina Cajsa gifter sig den 26/12 1809, i Kronoberg i grannsocknen Tuna - som 18-åring, med bondsonen Jonas Månsson, född 2/2 1788 i Tuna socken.
Uppgifterna i husförhörslängderna kan tolkas som att Jonas Månsson besitter hemmanet 1/2 Kronoberg med 1/16, dvs 1/32 mantal. Bondgården Kronoberg har år 1825, den övergripande rubriken, Björkfall Ödeshem under Syserum.
Första barnet, en dotter föddes 1810 men avled redan tre år senare. Sammanlagt fick Stina Cajsa sex barn och hon blev 85 år gammal.
Stina Cajsa Gudmundsdotter har redan 1823 skilt sig från maken, Jonas Månsson. Detta finns noggrannt registrerat i kyrkböckerna men däremot finns inget om orsaken till skilsmässan eller maken Jonas vidare öden, bostadsort eller dödsdatum. Stina Cajsa bor efter skilsmässan i Bergebo, Kronoberg, Tuna, detta ända fram till sin död.

Dottern Lisa Catrina

föds den 17/11 1820, döps 19/11 1820. Lisa C beskrivs senare oftast som 'Lisa Carin Jonsdotter' Lisa Catrina Jonsdotter är min morfarsmor. En notering i vigselboken år 1855, i Ingatorp socken, då Lisa gifter sig (för andra gången) med min morfarsfar, Carl Johan Isaksson. Det står att bruden är "dotter till avlidne hemmansägaren Jonas Bergström och dennes efterlevande hustru, enkan Stina Cajsa Gudmundsdotter". [Ingatorp (F) C:8 / Bild 94 / Sida 421] Vi vet numera att Jonas ändrat sitt tillnamn från Månsson till Bergström och denna radikala namnändring har synbarligen slagit igenom (1855) i alla kyrkböcker i Småland. Här finns stöd för uppfattningen att Jonas dött senast juli 1855 - dottern bör ju, om någon, vara välinformerad om sin fars öde.

Sönerna

1819-08-10 föds sonen Jonas Petter Jonasson och
1823-01-03 föds sonen Nils Johan Jonasson. År 1823 skiljer sig föräldrarna. Orsaken härtill är höljd i dunkel. Men fadern Jonas byter namn till Bergström. De båda sönerna i äktenskapet med Jonas påträffas också med detta efternamn, som understundom stavas Borgström. Det ser ut som om fadern tog med sig sönerna vid skilsmässan.
Hemmansägaren Jonas Månsson blir gruvarbetaren Jonas Bergström! Jonas Bergström, påträffas i Misterhult 1834 och i Gladhammar där han år 1835 gifter om sig, med Britta Catharina Nilsdotter. Paret och tillika sönerna återfinns 1838 i Ålderbäcks gruva i socknen Västrum. De flyttade runt i socknarna Misterhult, Gladhammar, Västrum och Slaka - som gruvarbetare!

Fadern, Jonas Bergström (!) jämte sönerna Jonas Petter Bergström och Nils Johan Bergström blev gruvarbetare i Gladhammar, Västrum och Slaka, i Torfalls gruvan och i Gladhammarsberget, i Tjust i norra delen av Kalmar län. Från gruvan i Sanda, Slaka i Östergötland tycks de ha gått vidare - omkring år 1840, till den närbelägna staden Linköping. Malmen sinade och arbetstillfällena tog slut. Det är ännu inte slutforskat om hur det sen går för dessa personer. Spåren slutar i Slaka som numera är en förort till staden Linköping.

Dottern Anna Stina

föds den 4/11 1829, som oä eller som amerikanarna uttrycker det: 'born out of wedlock'. Således saknas en uppgift om barnafadern - men visst finns det teorier härom. Vid 18 års ålder har man i kyrkböckerna registrerat namnet som Anna Stina Jonsdotter. Stina Cajsa var vid nedkomsten 38 år.

Genom topsning för dnaspår har flera personer, bl a en Brian Nilsson i Nordamerika anmält släktskap. Denne har Anna Stina som farfarsmor, om jag inte missuppfattat saken. Stina Cajsa Gudmundsdotter skulle vara vår gemensamma anmoder. Har kollat en gång till och finner att dnaspåret endast gäller ättlingar till Anna Stinas son kronobåtsmannen Nils Petter Nilsson. Men de andra fyra barnen som Anna Stina hade med Carl Otto Nilsson - ja där i de grenarna har kanske ingen dnatestat sig (ännu).

Ett litet problem: det finns 1912, enligt SCB, 170 000 personer med efternamnet Nilsson.

Sonen Carl Wilhelm

föds den 4/11 1837, i Gnötlerum, Vena socken, med oangiven fader. Stina Cajsa är nästan 48 år vid nedkomsten. Oklart varför Stina Cajsa födde utanför hemorten.
Carl Wilhelm dog 1915 i Tuna socken. En intressant person, denne Carl Wilhelm Jonsson - bl a att hans dotter Selma, som föddes 1880 utvandrade till USA och där var gift med ett barnbarn till Stina Cajsa. Sammanfattat fick Stina Cajsa - såvitt känt av mig, sex barn, tre döttrar och tre söner. Det första barnet föddes 1810 men blev bara tre år gammalt. Barnet drabbades av en svår rödsotsepidemi som drog runt i trakten. Till de båda sista barnen saknas uppgift om fäder. Stina Cajsa var då 38 resp 47 år. Barnen kan ha samma eller olika fäder.

Stina Cajsas barnbarn

Hon har många barnbarn, kanske 17-18 stycken. Det finns emellertid anledning att skärskåda närmare två av dessa barnbarn, detta p g a de speciella relationerna dem emellan: kusinäktenskap.

Stina Cajsas äldsta son, Carl Wilhelm Jonsson, får en dotter, Selma Sofia Carlsson den 11/12 1880. Selma gifter sig den 17/7 1911 utomlands (Liverpool GB) med Nils Petter Nilsson som är en kusin, son till Anna Stina Jonsdotter, som är Cajsa Stinas näst äldsta barn. Som gift heter Selma Sofia i USA Selma Nilsson, född Carlsson. Carl Wilhelm heter senare Karl Vilhelm Jonsson och hans syster eller halvsyster Anna Stina heter oftast Jonsson, fastän från början Jonsdotter. Ännu inte klarlagt om Anna Stina har samma fader som Karl Vilhelm. Men forskningen fortsätter oförtrutet vidare.

Kommentarer

Det har varit lätt att bli fascinerad av denna kvinna, Stina Cajsa Gudmundsdotter. Förstås finns flera frågor i luften. Flera av dessa kommer nog bli besvarade av släktforskarna förr eller senare.

*) Vad fick Gudmund Lindgren, hennes fader, att lämna den vackra världen i Västra Torsås? Kommunslogan: 'I det ljusa Småland' (!)
Numera ligger Västra Torsås i Alvesta kommun. Fortfarande finns sjön Åsnen där, en av de större sjöarna i Småland. Vid sekelskiftet 1800 - mer exakt år 1805 - har Västra Torsås 1989 invånare, 955 män och 1034 kvinnor. På hundra år har befolkningen ungefär fördubblats och sedan 1750 ökat med 662 från 1327 till 1989 eller med cirka 50 procent.
Under de följande 75 åren skulle folkmängden i socknen dubblas igen till 4000 (!) - trots viss utvandring, som började på allvar på 1860-talet. Det är inte att undra på att gårdar delades, torp och backstugor växte upp överallt i skogarna och vid vägarna för att alla skulle få plats. Ny mark odlades upp, framförallt genom utdikning och nyodling vid sjöar och mossar.

Addendum: sommaren 2022 fick jag kontakt med några av Gudmunds anfäders efterkommande - och de var otaliga!
Ett exempel är Måns Månsson 1647 - 1740 - som blev 93 år gammal.
Det var ett starkt släkte där borta i Västra Torsås. Detta överraskade mig. Släktforskning är fullt med överraskningar.

*) Varför försvann Stina Cajsas pappa, Gudmund Svensson Lindgren, till Lönneberga i november 1794? En anledning till flytten var förstås att han blivit änkling. Att Gumme försett sig med efternamnet Lindgren tidigare i livet kunde bero på att han inte ansåg Svensson vara 'fint' nog. Han flyttar tillbaka till Västra Torsås där han är bosatt sen i mer än 30 år. Han dör den 24/10 1838. Ny info: Gudmund (Gumme) Svensson Lindgren var salpetersjudare. Detta står i en flyttlängd från Skatelöv. Han flyttar 1790 från G-län till H-län, och gifter sig samma år uppe i Vena. En fin forskarinsats av Marie som hittade vår Gumme Lindgren i Skatelöv! (april 2023)

*) Hur påverkades Stina Cajsa av den hemska upplevelsen när hennes första barn, blott tre år gammalt drabbades av den svåra rödsotsepidemin? Man kan se i dödböckerna i socknarna Tuna och Vena (H) och i Ingatorp och Karlstorp (F) jämte angränsande socknar hur stor dödligheten var under hösten. T ex i Tuna dog 58 barn på tre månader! Egendomligt nog försvann epidemin helt i december, efter det det startat i aug/september med kulmen i oktober/november.

*) Varför finns det inga särskilda kommentarer från kyrkans sida om skilsmässan 1823? Eljest är ju prästerna vanligtvis frikostiga med anteckningar om frejd och annat.

*) Sönernas och den frånskilde makens efternamn ändrades. Jonas Månsson blev Jonas Bergström. Om det fanns särskilda skäl härtill?

*) Hur kunde en som beskrivits som hemmansägare - och som förefaller ha varit en aktad person (ser man i dopböckerna - när de tre första barnen föds) övergå till att ha sin försörjning av gruvarbete? Vilka gruvor och vad tillvaratogs där, utöver järnmalm?

*) Vad hade man rent allmänt emot kusinäktenskap i vårt land? Jag har läst att det tidvis varit förbjudet. Att det ansågs kunna leda till efterblivenhet, men att detta skulle vara ytterst sällsynt. Det finns ju många exempel på att ättlingarna inte bara lyckats hålla sig friska utan t o m levde längre än normalt för tiden. Hade kyrkan någon moralisk åsikt i frågan?

Uppåt   |   Nedåt