Mitt fullständiga namn är Lars Ejnar Ekström. På
sjukhusen kallas jag i regel för Lars eller Lars
Ekström.
Själv har jag alltid stavat Einar som norrmännen gör, dvs Einar.
Det var också min mors mening, men en självsvåldig prost vid namn
Thörn bestämde en försvenskad stavning: Ejnar var det korrekta
ansåg han och så står det nu i böckerna, alltsedan dopet i
Wissefjärda Prästgård någon gång i slutet av 1934 eller evt i
början av år 1935. Gör du en sökning med Google ska du komma till
den här sidan om du sökt på 'Ejnar Ekström' . . . .
4 maj 2004 I går tog jag spruta nr 4 av b12 vitaminet. I natt var det som vanligt hemskt med smärtor lite varstans. Händerna har nog aldrig varit mer svullna än nu. Det gör ont i fötterna.
Ringde några samtal. PSO sa att Karolinska hade de bästa läkarna när det gällde reumatologiska sjukdomar. Jag ringde och talad med husläkare d:r PL. Denne tipsade om att jag kunde ringa Karolinska och efterfråga remissen på Njursjuk avdelning. Det gjorde jag. Det heter f.ö. Karolinska Universitetssjukhus, Njurmedicin, Mottagningen och väl där fick jag reda på dess telefontider. Faktiskt lyckades jag få kontakt och syster Pia sa att remissen inkom i går. Att remissen ska granskas av deras läkare. Att väntetiden hur som helst är 1 månad. Att läkaren som sagt avgör om jag ska få komma eller inte komma till dem.
Jag anser mig ha behov av akut vård. Vet inte bara inte hur jag ska bära mig åt. Gör husläkaren en god insats?
Ja, det gör han. Jag talade med honom om smärtstillande nyss (de tabletter jag fått gav tendenser till hjärtflimmer och jag bad om mildare medicin) och om att jag blivit rekommenderad söka få remiss till en läkare vid Reumatologiska på Karolinska.
HAN LOVADE ORDNA EN SÅDAN REMISS.Spenshult.
Ringde Spenshult på eftermiddagen. Där ansåg sköterskan att det första som man borde göra (läs: bort göra) var att röntga fötterna och händerna. Det handlar om 'lättröntgen' och resultatet är att man ser (!) vad det är som ger svullnad och smärtor. Vidare sa hon det var akut och inte tillrådligt vänta på en behandling, som kanske bort sättas in tidigare, exempelvis injektion av Cortison.Nu får jag väl avakta tills i morgon då jag ska ta en ny spruta b12-vitamin. Spenshult sa f.ö. att vitaminbrist inte kan förklara svullnad i händer och fötter. Remissen till reumatologavd KS som utlovats ska jag kolla närmre. Blir det även där väntetid finns kanske anledning söka vidare, ett tips var en specialist vid Nacka läkarhus, som tidigare arbetat på Huddinge sjukhus. Om de journaler som finns, så kan de vidareskickas, trodde hon, med mitt medgivande. (Se dock nedan vad man sa till mig på S:t Göran Akutmott: att jornalerna är husläkarens ensamrätt, en dyr rättighet och den överförs icke (enligt någon sjukvårdslag)). Detta är ett annat område som jag varit inne på för fler år sedan. Jag är en sådan person att jag skulle vilja = kunna ge en generell tillåtelse att vem som helst, var som helst får ta del av de provresultat som föreligger och den information som givits av mig själv vid samtal med olika läkare och distriktsköterskor etc. Varför skulle jag vilja hemlighålla något? Finns anledning till det? Fattar bara inte.
6 Maj.
I går tog jag mod till mig och ringde upp läkaren. Föreslog att händer och fötter röntgas. Han gick med på detta och ordna genast (kl 15.00) att jag fick remiss till röntgen. De stänger kl 16 men tack vare snabbpåklädnad, taxi och snabb och fin service av läkarsekreteraren (Lilian) och röntgensystrarna så ordnade det sig.Nu är det torsdag och jag har inget annat än hoppet om att resultatet från röntgen ska ge ledtrådar. I övrigt är händerna värre än någonsin, svullna och värker. Jag kan absolut inte öppna en flaska vatten. Jag tror mig inte om att kunna bädda sängen. Jag har lyckats klä på mig själv. Undantag är fötterna men i dag är det en varm, sköön dag; man kan vara barfotad!
Apropå fötter så de nya skor jag inköpte i förrgår i Fältöversten valde jag i storlek 46. Annars är 43-44 min vanliga storlek. Det visar sig svårt få på ach ta av även dessa nya. Skohorn är ett måste. Det kunde de tillhandahålla på röntgen i går em. Jag måste se till att jag alltid har ett skohorn med mig i väskan.D:r PL ringde och meddelade svaret på bilderna från händer och fötter. Det finns inget alls som tyder på någon reumatologisk orsak eller åkomma. (Han läste upp det ordagrant och undrade sen om jag ville ha en utskriven kopia). Det är så att värken och smärtorna kommer från inflammationen i mjukdelarna, vävnadernas blodkärl, inte från leder eller förändringar i skelettdelar (minns inte exakt hur han uttryckte saken).
Vad som gör att händerna svullnar (och fötterna) är alltjämnt höljt i största dunkel. Än en gång konstaterar jag själv att besvärligheterna tilltagit. Det är mycket värre på efternatten och på morgnarna. Däremot har t.ex. i dag på eftermiddagen svullnaden varit lika stor men smärtorna betydligt lättare att stå ut med.Jag skulle få ringa om jag undrade över något. Närmast är bara att vänta på vad Karolinskas Njurmedicin (som ska vara så duktiga) kommer fram till, om de avser kalla mig och om det i så fall är en månads väntetid som gäller. PL tyckte jag skulle ringa Njurmedicin (och vara trevlig). Gjort och talat med syster Pia. Hon sa hon kan intet göra, jag kan heller intet göra: den ende som kan ingripa i skeendet är husläkaren, husläkaren, husläkaren!!!
Sen en andra remiss till Karolinskas reumatologiska: den är mindere aktuell dock efter dagens besked om att intet tydde på reumatologisk åkomma.
Sen så fortsätter jag med intag ab b12-vitaminer.......Tog en taxi till akut S:t Göran. Där svarade de mig att de inte ville skriva in mig. Det skulle nämligen innebära att all provtagning och undersökning skulle behöva börja om från början igen. De fick icke tillgång till min journal, enlig gällande sjukvårdslag! Så är det ställt i Sverige. Systrarna på akutmott S:t Göran sa: det är husläkaren, husläkaren, husläkaren som du ska vända dig till.
13:e Maj 2004
Äntligen lite positivt! Syster Majken ringde och sa att jag får komma kl 11 på onsdag den 19:e till en d:r på KS Reumatologiska. Hans namn var:
EaK Ett litet krux är att denne d:r vill att man kommer odrogad. Därför så ska jag inte ta smärtstillande månd, tisd eller onsdag. Blir det besvärligt för mig skulle jag få dispens och bara slippa tisd-onsd - inte vet jag hur detta kommer att gå. Skulle i sig gärna slippa de de där Bufren 400. Har själv varit inne på tanken: "Vad händer om jag inte tar tabletterna?"Njurmedicin har aviserat mig brevledes att de tillskrivit d:r MTa om något. Jag får väl kontakta henne på måndag då och höra efter.
Distriktan i dag (14 Maj) trodde på psoriasis. Just hon verkade väldigt insatt och förtroendeingivande.15:e Maj 2004
Ett brev från KS Njurmedicin har kommit. Där ber syster Pia mig att ringa upp d:r MT för närmare information.
Vidare har jag talat med min biologiska syster, Birgitta f -38. Hon hävdar att hon lider av fibromyalgi (som kan vara psoriasisartrit). Vidare att pappa fick problem med fingrarna (de fingrar som fanns intakta) som gjorde att han inte längre kunde fatta pennan och skriva brev. Men då var han uppe i den aktningsvärda åldern av 86 år. Emellertid kunde detta tyda på att det fanns något psoriasisliknande i släkten. Min pappa född 1889 dog i december 1978, dvs han blev nästan 90 år. Jag fyller 70 i år.måndag 17 Maj
Har hos syster Lena (Sabbatsberg) avbokat vänstra knäets operation 26:e och ska få en ny tid, efter sommaren, genom en ny skriftlig kallelse. Nu har jag varit utan smärtstillande i 13½ h. Es geht doch!
D:r MT ansåg inte saken vara akut - hur hon nu kunde bedöma detta? Hon har f.ö. varit borta 2 hela veckor. Hon skulle ringa upp mig vid fyratiden efter att ha tagit del av Njurmedicins svar på hennes gamla remiss.Hon ringde
aldrigkl halv sju! Brevet från Njurmedicin hade kommit bort eller hur det var. Jag sa att jag fått 'mitt' brev i fredags och att det var daterat den 13:e Maj!!Jag ska emellertid få hämta lite utdrag ur min journal hos sekr Lilian i morgon; att medtagas till d:r EaK på onsdag. Tog upp mina funderingar kring den påkostade magnetröntgenundersökningen. Att jag inte fått se resultatet av magnetröntgen berodde på att denna inte visade på några konstigheter i vänster knä. D:r MT utsaga den 17 Maj 2004... Ändå skulle det opereras! Av en docent på Sabb....
Distriktan gav sista dosen av b12. Vidare fick jag benen/fötterna lindade med stödstrumpa. Erhöll även en griptång för handikappade.
Nu har jag varit utan smärtstillande i 23 timmar. Kan inte säkert påstå att detta betyder någon skillnad (jo, jag kissar mindre, förstås).
Är inne på tanken att ta lite 'starkt' för att kunna sova i natt. Har diskuterat detta med anhöriga, som tillstyrker. Hellre lite sherry än sömntabletter (som jag saknar erfarenhet av).Ursäkta att jag ibland blir bitter av mina upplevelser av svenska husläkarsystemet.
19 maj 2004
Glad i dag. Har blivit inskriven hos Reumatologiska på Karolinska i Solna. Läkaren och personalen och alltihop gav ett mycket gott intryck på mig. Man fick sitta i ett väntrum och prata med personer som hade liknande problem med reumatism o.dyl.
Där fanns kaffe, te och tilltugg. Ingen talade om besparingskrav eller alltför knappa resurser.
Nu har jag närmast att vänta på kallelse, först från läkaren d:r EaK (nästa vecka) sedan från ett komplett vårdteam (!) (kanske omkring 8 juni och då har jag bibringats förtur) — såvitt jag inte missuppfattat nånting.
Nu är det tre (3) hela dygn som jag varit utan intag av smärtstillande Brufen. Enligt råd jag fick i dag kan jag ta (en tablett) när jag känner att jag behöver, eller måste ha smärtlindring . . .20 Maj 2004 Hade nog inte förstått hur man ska utnyttja de smärtstillande medlen. Detta p.g.a. ovanan.Det är också otydliga instruktioner givna. Ja kände mig tvungen ta en tablett Bufren i natt kl 3.00. Förmodar nu att man ska ta vid behov och inte som det är med penicillin (det står 3 tabletter om dan). I dag på folknykterhetens dag är tllståndet hyggligt, som vanligt. Jag kan t.ex. utan större problem skriva vid mitt svarta tangentbord.
Jag var med på Ikea både uppe och nere. Där fanns en liten sittdyna men inga stolar med karm. Har den 22:e skaffat Scholls hålfotsinlägg till de totalplatta skorna, size 46. Men i nya slippers size 46 finns en upphöjd del för hålfoten.
Ledgångsreumatism är f.t. diagnosen. Jag får komma till Artroskopi tisdagen den 1 juni, kl 13.
I vetenskapens tjänst dessutom. Holländare kommer att närvara. Doktorn ringde således fredagen den 21:e.Skulle få en massa papper från Reumatologen, att läsas och begrundas, kanske även en del enkäter att besvara.
1 juni 2004
Nu har jag genomgått mitt livs första operation. Det kallas för artroskopi eller artroskopisk undersökning.
Opererande doktorns mobil ringde och störde mitt i. Hon gjorde två hål, ett för kameran och sen ett för provtagningstången. Hela operationen tog ca 1½ h. Efteråt infann sig en diskussion om jag skulle få kortisonmedicin eller icke. Ett recept ringdes in. Sista budet blev att jag inte skulle lösa ut medicinen.
Hem efter en 'jobbig' dag fick jag åka tjänstetaxi.3 juni 2004.
I dag har d:r EaK hört av sig. Jag svarade att operationen synbarligen lyckats så till vida att jag har inte ont i det knäet. Däremot är sen i går (dagen efter artroskopin) inte reumatiska allmänläget något vidare. Jag har ont i både fötter och händer. Tar smärtstillande och har t.o.m. tagit Alvedon; men till ringa påverkan på svullnad och smärta. Är det bra några timmar i t.ex. händerna (var så i måndags) så vet jag att det är inte varaktigt. Sjukdomen liksom skämtar med min kropp och vill visa vem som bestämmer.Nästa gång doktorn vill träffa mig blir den 10 augusti kl 13. samma procedur!
På tisdag den 8 juni ska jag inleda en behandling med Metotrexate.
4 juni 2004
Fick brev daterat 2 juni, från FamiljeLäkarGruppen Odenplan i går. Ringde m.a.a. innehållet (urinprov för äggvita rekommenderas) upp och talte med d:r PL i morse. Det var Diclofenac 50 mg som jag fick 2 gånger i nov/dec. Då var den medicinen välgörande. Sen i april visade den sig alltför 'stark' - den gav påtagliga biverkningar då.
Brevets innehåll var ett svar på den remissbegäran som Karolinskas Njurmedicin avslagit. Obegripligt varför d:r MT trott mina njurar var defekta. Redan den 15 maj hade Njurmedicin skrivit ett brev till mig i ärendet; men i Familjeläkarsystemet saknades informationen (som jag evt. föreställde mig vara av väsentlig betydelse för min hälsa) . . .
Jag ska få utskrifter av undersökningsresultaten från:
- knä röntgas — remissdatum 2003-11-21
- magnetröntgen — remissdatum 2003-12-17
- lung/hjärta röntgen — remissdatum 2004-04-22
- ultraljud — remissdatum 2004-04-26
- röntgen av händer/fötter — remissdatum 2004-05-05
Nu börjar det gå upp för mig att dessa 'papper' är betydelsefulla fastän jag själv knappast förstår vad som menas med t.ex. ekogenicitet eller parenkyminfiltrat.
Jag har kopierat resultaten och tänker ta med dessa papper på tisdag (8 juni) när jag ska 'börja min behandling' på Reumatologen KS Solna. Det är väl inte nödvändigt röntga dubbelt eller överhuvud dubblera dyrbara provtagningar; det är min lilla mening om det hela, som jag tänkte framföra till folk på Reumatologen.Enligt d:r PL finns allting som jag gått igenom samlat i Läkarhusets Arkiv, och till disposition!
Rapporten fortsätter fr.o.m. 6/6 2004 på behandling.html
Politikermajoriteten har antagit en nationell
handlingsplan för svensk hälso- och sjukvård, som går ut på att
minska antalet specialister och i stället satsa på
allmänläkare.
Det kommer bli en stor brist på barnläkare, gynekologer,
reumatologer och andra specialister när fyrtiotalisterna går i
pension. Akutverksamheten i Norrtälje och Södertälje har
tillfälligt räddats, men hotas på sikt av nedläggning.
Enligt ett hittills hemlighållet förslag kommer bara sjuka barn
"som kommer in med blåljus" att tas emot direkt på Astrid
Lindgrens barnsjukhus.
I första hand uppmanas såväl akut sjuka barn som vuxna att i
första hand låta sig undersökas av sina husläkare eller numera
familjeläkare. Det ska vara som på den gamla goda tiden; en
provinsialläkare i byn som jämt är tillgänglig.
Genom att husläkaren förväntas känna patienten, påstås hon eller
han också veta när sjukskrivning är befogad.
Husläkaren ska kunna ta hand om allt; såväl nyfödda barn
som livsfarliga
psykopater i kvarteret. Man anser att det är billigare att sjuka
barn sköts av husläkare med två tre månaders utbildning i
barnmedicin, jämfört med barnläkare som har minst fem års
utbildning i specialiteten.
Kruxet är att svenskarna klokt nog fortsätter att gå till
akutmottagningarna, särskilt barnfamiljerna. Kvinnor väljer
hellre en gynekolog när det gäller underlivsbesvär. Om man har
ont i örat vill man naturligtvis träffa en örondoktor och om man
har ont i ryggen gäller ortopeden.
Husläkare är bra för patienter med komplexa problem,
särskilt de gamla, medan de yngre i arbetsför ålder oftast bara
behöver tillfällig läkarhjälp, mest för sina barn.
Varför lyckas vi inte i Sverige med att införa ett lika effektivt
familjeläkarsystem som i Holland, Belgien och
Storbritannien?
Orsakerna till att husläkarsystemet har misslyckats i Sverige är
följande:
Många husläkare orkar helt enkelt inte med sina
frustrerande arbetsförhållanden; de dignar under omänskliga krav
att sköta sina egna listade patienter, akut sjuka, ha hand om
barnvårdcentraler, se till patienter i äldrevården.
De sliter med administrativa utredningar och nu måste de skriva
ännu fler remisser, när remisstvång för specialistvård införs i
Stockholm.
Inte undra på att de tacksamt åker på läkemedelssponsrade
vidareutbildningskurser i Wien eller Nice för att få en chans att
vila upp sig.
Sålunda finns de kanske tillgängliga bara 20 av veckans 168
timmar. Chansen att passa just den tiden när spädbarnet insjuknar
med feber och kräkningar är mindre än en på åtta, om det över
huvud taget erbjudes någon besökstid. Medan exempelvis barnakuten
ständigt är öppen.
"Att de svenska läkarna i allmänhet och husläkarna i synnerhet
tar emot relativt få patienter har nyligen framhållits av Stefan
Fölster i hans debattbok om sjukvården.
"Akutmottagningen är en etablerad och älskad
institution som patienterna kan lita på. I vissa landsting
bemannas den också delvis av allmänläkare, vilket verkar vara
uppskattat av alla parter.
"De unga läkarna tycker att det är mer stimulerande att arbeta på
en akutmottagning än att harva på en vårdcentral bredvid en
slutkörd husläkare.
Där bedriver man en lagom och utmanande mix av mer eller mindre
akut sjukvård, medan husläkaren mest tvingas skriva recept,
författa remisser till specialistvård eller plita intyg till
försäkringskassan om sjukskrivning, förtidspension,
rehabilitering o s v.
Ju fler nya ministrar som ska ta sig an de höga
sjukskrivningstalen, desto fler intyg.
Husläkarsystemet skapades i drömmen om att socialarbetare,
läkare, polis och andra samhällsinstitutioner skulle samordna
sina resurser. Det är bara att konstatera: av gårdagens visioner
har det blivit ett platt fall. Det är hög tid att slakta den
heliga kon - husläkarkonceptet.
Nästan alla försök att styra patientströmmarna från
akutmottagningar och specialister till
allmänmedicinen har misslyckats.
Det är bättre att i stället anpassa vårdutbudet till patienternas
önskemål.
Fritt cit ur SvD den 20/12 2003 HUGO LAGERCRANTZ SALOMON SCHULMAN
Jag har inte alls skrivit om perioden nov 2003 - februari 2004. Ännu! Det kanske kommer....
URL: http://w1.861.telia.com/~u86113746/sjuk.html Update: 2010 04 24 U p p