KOMMUNALSKATTELAGEN (1928: 370)
(transumt)
24 § Inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i denna lag.
Anvisningar till 24 § 1. För skattskyldig som haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter.
[ . . . . ]
2.6 Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen (1976:125) eller, i förekommande fall 4 kap. 9 § årsredovisningslagen (1995:1554).....
Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97% av det samlade anskaffningsvärdet.
[ . . . . ]
(1976: 125)
(transumt)
[ . . . . ]
13 § Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.
Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift, om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).
14 § Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Är tillgångens verkliga värde på balansdagen lägre än anskaffningsvärdet, får tillgången dock ej tagas upp över detta verkliga värde.
Såsom verkliga värdet av omsättningstillgång anses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om rörelsens förhållanden, tillgångens beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning härtill, får verkliga värdet dock bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller till annat värde som är förenligt med god redovisningssed.
Om varulager upptages till lägre värde än det i första stycket medgivna högsta värdet, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.
Omsättningstillgång får tagas upp över anskaffningsvärdet, om särskilda omständigheter föreligger och det kan anses tillåtet enligt god redovisningssed.
[ . . . . ]
För att vara på den helt säkra sidan, innan man tar på sig ansvar för ett företags värdering av sitt varulager, bör man ta dessutom ta del av Bokföringsnämndens Uttalande BFN U 92:1 REDOVISNING AV VARULAGER VID TILLÄMPNING AV DEN S.K. 97-PROCENTREGELN. Självklart måste man känna till Redovisningsrådets REKOMMENDATION RR 2 Redovisning av varulager från december 1992; det är ju myndigheternas myndighet och moder såväl när det gäller bokföring som redovisning. Kan man också FAR:s Rekommendation nr 2. Varulagervärdering (senast ändrad december 1996) - ja då är lyckan fullständig. Nåja: lite om reglerna för varulagers inventering i Konungariket Sverige vore nog bra att känna till dessutom.
Till slut: Den nya bokföringslagen skall träda i kraft 1/1 1999 har det påståtts. I den står det nog ett och annat om varulager också. Det får vänta till den dag då en fullständig proposition till Riksdagen föreligger. Sen blir det spännande att se om en riksdag beslutar införa den nya lagen i full övererensstämmelse med proppen eller om det p.g.a. invändningar från Lagrådet eller andra blir modifikationer. Sen kan ju lagen ändras ett par veckor senare igen... T.ex. Vid skattereformen 1990 kom den nya texten till Kommunalskattelagen den 28 december på Menlösa Barns Dag och ändringar i samma (för man hade haft stressbrått) kom redan i februari med nya SFS.!. Ändå är lagen ursprungligen från 1928 och man kan tycka att läget inte motiverade sådan brådska som det blivit. Man skyller på det parlamentariska läget och därför får väl vi medborgare skylla oss själva - vi har väl på något sätt, genom ett oansvarigt beteende vid valurnorna åstadkommit det demokratiskt otillständiga läget (jag avser att lotten ibland fått avgöra vid viktiga ändringsbeslut).
När det gäller värderingen av varulager så föreslog Redovisningskommittén att den s.k. 97-procentsregeln i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 24 § KL (Kommunalskattelagen) skulle ändras och utformas till en specifik skattemässig nedskrivningsregel. Utgångspunkten för beräkningen av det värde lagret skall tas upp till vid beskattningen föreslås vara det värde lagret åsatts i räkenskaperna, dvs normalt det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.
Här är rätt plats att framhålla att skattelagstiftningen påverkar redovisningen på ett sätt som om "rättvisande bild" - begreppet inte fanns. Den intresserade måste ta del av, antingen den fullständiga texten i kommunalskattelagen eller det utdrag ur KL lagtext som jag har lagt ut ovan (i denna fil). Ett utdrag ur Bokföringslagen med relevans för lagervärderingsfrågan finns också ovan.
Det finns ett inkuransbegrepp som egentligen inte är särskilt omstritt. Inkurans betyder det mesta (rost, mögel, kantstötthet, omodernitet etc) som gör att en viss varit blivit svårsåld - till skillnad mot helt kuranta varor. Vid värderingen ska man givetvis ta all hänsyn till sådant som direkt påverkar värdet och minnas att LVP gäller, dvs lägsta värdets princip. Något, som i vissa läroböcker i ämnet, benämns inkuransavdrag med 3%, utgör en schablon och har inte med någon verklig inkurans att göra. M.a.o. det får (tillåts) dras av av skatteskäl och också brukar dras av eftersom det ger en liten men dock skattekredit. Däremot är det ingen kostnad då det ej rör sig om fastställd värdeminskning - på sin höjd en antagen... sådan. Det blir ofta ett pedagogiskt litet problem att förklara varför "inkurans" inte alltid är verklig inkurans.
Enligt BFN:s uttalande U 92:1, Redovisning av varulager vid tillämpning av den sk. 97-procentsregeln, skall det värde lagret åsätts i räkenskaperna alltid beräknas enligt lägsta värdets princip och med en individuell inkuransbedömning. Även om företaget vid beskattningen utnyttjar 97-procentsregeln skall det på tillgångssidan i balansräkningen ta upp lagrets värde beräknat enligt lägsta värdets princip. På skuldsidan skall skillnaden mellan det skattemässiga värdet och det bokföringsmässiga redovisas som en obeskattad reserv. Den nedskrivning av lagret som medges enligt KL på tre procent utgör således med BFN:s synsätt - till vilket den nämnda redovisningskommittén anslutet sig - en bokslutsdisposition.
Detta lilla treprocentsavdrag kan ge stora bryderier för elever - och tillika för läromedelsförfattare. Man tvingas förklara vad schablonmässiga skatteavdrag är och varför de hör hemma i redovisningen. Detta blir svårt om man tänker sig slippa förklara bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, latent skatteskuld mm, t.ex. i en elementärkurs i företagsekonomi. Men att utnyttja ordet inkurans i samband med en obeskattad reserv är väl magstarkt. Dock sker detta 1998.
En liten anmärkning må tillåtas: För ca 15 år sedan fick alla göra en nedskrivning med 60% (sextio procent) på varulager - vilket kan låta mycket i dag med som hade sitt ursprung i trettiotalskrisens erfarenheter där en del företag ansågs ha försvunnit liksom i onödan - hade de bara fått reservera medel under de goda åren skulle de varit bättre rustade att klara de svåra och ett innehav av lager kunde senare visa sig vara en "guldgruva".
Därmed inte sagt att jag tror att perioder kännetecknade av varubrist kommer att vara något vi bör ha beredskap inför...
För att lätt och bekvämt hitta källtexterna i de lagar som är mest intressanta när det gäller varulagers värdering, när det gäller "skattemässiga" inkuransavdraget, Fifo och LVP etc., så har jag här länkar till utdrag ur författningstexten (utan copyrighttecken), dvs Kommunalskattelagen 24 § och den nuvarande Bokföringslagen 13 § och 14 §.