Skeppsgossarna
ur Nordisk Familjebok 1800-tals upplagan:
Skeppsgossekåren. Vid flottans station i
Karlskrona finnes en s. k. skeppsgossekår, afsedd att
tjena till plantskola för flottans fasta
sjömanskår, hvilken i sin ordning utgör
stammen för flottans underofficerare. Denna
inrättning kan till sitt ursprung spåras
ända från slutet af 1500-talet. I början
var den icke allenast en uppfostrings-, utan äfven en
välgörenhetsanstalt. Antagning till skeppsgosse
sker numera en gång om året i September
månad. Åldern skall i allmänhet vara
mellan 14 och 16 år. Hufvudsakligt afseende
fästes vid duglighet för flottans tjenst; men om
öfriga förhållanden äro lika,
föredrages den, hvars fader länge och väl
tjenat vid flottan.
Skeppsgossarnas antal utgöra 400,
alla vid Karlskrona station, hvarjämte ett
obestämdt antal extra skeppsgossar antagas vid
Stockholms station för att uppfostras till
hornblåsare. Skeppsgossekåren i Karlskrona
är kasernerad i en palatslik byggnad, der det utom
boningsrum och matsalar finnes gymnastik, skolsalar,
bibliotek, befälsrum m. m. Skolundervisning jämte
öfningar i exercis och vapenföring
pågå under vintern, hvaremot
sommarmånaderna äro anslagna till praktiska
öfningar till sjös. Trenne skolbriggar utgå
för detta ändamål på expedition
hvarje sommar. Utom fri undervisning erhålla
skeppsgossarna kostnadsfritt husrum med hvad dertill
hörer samt föda och kläder. När en
skeppsgosse uppnått 18 års ålder,
utskrifves han i allmänhet från kåren och
blifver 3:dje klassens sjöman.
L. H.
De f.d. skeppsgossar jag arbetat med, antogs i något
fall redan vid 13 års ålder. De var tvungna
binda sig för en tjänstgöringstid om nio (9)
år. Kåren, kännetecknades av pennalism och
var som en uppfostringsanstalt. Den las ner först
omkring 1940. Det man erfarit om Skeppsgossekåren i
Pinan gör en ytterst betänksam. Det går att
förstå att Marinen inte tar fram den här
kåren som något ärofyllt minne, exempelvis
nämns knappast omständigheterna alls när man
besöker Af Chapman (numera vandrarhem i centrala
Stockholm) som var ett av de merendels tre segelskepp, som
användes i utbildningen.
Det var värre förr än man ibland tror. En
del hade faktiskt väldigt få alternativ. Man
kunde t.ex. inte längre emigrera till Nordamerika
på tjugo- och trettitalen, man kunde bli
bonddräng och det var heller ingen sinekur. Jag har
tagit intryck av dels arbetskamraters knapphändiga
vittnesbörd (från år 1952) samt senare i
livet genom en berättelse av Gösta Wallander, som
jag nyligen läst: Knäppen Kanin!
Kvarstår som en bestående erfarenhet, det faktum att personer som gått igenom ekluten har visat sig vara rättvisa och bra människor. Merendels också begåvade.
Nerike 2 aug 2010
Tysslingen, en sjö i Västernärke
Svartån den 2 augusti 2010 invid Örebro Slott