IARC: Glyfosat framkallar cancer hos människor.

Zuletzt wurde viel über das Gefahrenpotenzial von Glyphosat diskutiert, weil verschiedene Expertengremien zu unterschiedlichen Einschätzungen gekommen waren. Die Internationale Krebsforschungsagentur (IARC) kam zum Schluss, dass Glyphosat wahrscheinlich krebserregend beim Menschen ist.

Der Spiegel 19 Mai 2016

Lieber Ejnar Ekström,

Glyphosat sorgt für Krach in der Großen Koalition – für uns eine riesige Chance. Schon übermorgen stimmt die EU ab, ob das Monsanto-Gift wieder zugelassen wird. Die Entscheidung hängt an der gewichtigen Stimme Deutschlands. In den Streit zwischen Agrarminister Christian Schmidt (CSU; für Glyphosat) und Umweltministerin Barbara Hendricks (SPD; gegen Glyphosat) hat sich Kanzlerin Merkel eingeschaltet.[1] Sie muss jetzt dafür sorgen, dass Deutschland mit Nein stimmt – oder sich zumindest enthält. Ohne die nötige Mehrheit stünde das Ackergift dann vor dem Aus.

Die Agrarlobby macht natürlich jetzt mobil. Gemeinsam müssen wir gegenhalten. Bis Donnerstag wollen wir eine halbe Million Unterschriften unter unserem Appell gegen Glyphosat zusammenbekommen. Damit senden wir ein dickes Ausrufezeichen an Merkel, dass die Bürgerinnen und Bürger jetzt ein Verbot des Pestizids erwarten.

Um 500.000 zu werden, fehlen uns noch rund 80.000 Unterschriften – und Ihre, Ejnar Ekström. Bitte ändern Sie das und unterschreiben Sie jetzt schnell.

Jo, jag har sen [2016 05 18] underskrivit petitionen!

Glyfosat är inte giftigt för människor, men tar död på all växtlighet som medlet kommer i kontakt med.

Genom genmanipulering kan man få sojaböner att tåla glyfosat. När man sen sprutar med Roundup på åkern så dör allting, utom den genmanipulerade sojabönan ...
"Everything is under control" or isn´t it?!!!!? Bl.a. Dr. med. Wolfgang Ritter har skrivit om riskerna.

Läget i oktober 2001: Ny Teknik har skrivit om situationen i vårt land. Tidningen Expressen tog också upp det den 11 okt.
En miljon svenskar dricker små mängder växtgift varje dag, stod det bl.a.

Så här skriver Kemikalieinspektionen den 22/2 2002:
Målsättningen - inga bekämpningsrester i grundvatten - är formulerad utifrån kunskapen om de verksamma ämnena i växtskyddsmedel. För dessa gäller att de aldrig kan sägas vara ofarliga. De har tagits fram för att döda eller sänka livskraften hos oönskade organismer. För dessa kan inga undantag från målsättningen medges. [ . . . ]

Upp   eller   Ned

UR ETT RIKSDAGSPROTOKOLL 1996/97:36

Upp   eller   Ned

• Fredagen den 29 november
• Anfört i Riksdagen   GUDRUN LINDVALL (mp):

•    Fru talman! Bakgrunden till interpellationen är den första lasten från USA av soja som består av soja som odlats som man gjorde förr blandad med soja som är genmanipulerad.
     Soja är en produkt som på ett eller annat sätt ingår i 60 % av alla beredda livsmedel som soja eller som sojalecitin, t.ex. i margarin. Den här sojasorten, RRS, Roundup Ready Soyabean, har tagits fram av kemijätten Monsanto. Sojan har den effekten att den är extremt tolerant mot Roundup, som är ett bekämpningsmedel som innehåller en aktiv substans som heter glyfosat. Det här har gjorts genom att gener från virus, bakterier och petunia har stoppats in i sojan. Effekten är att man kan odla soja och bespruta fälten med mycket Roundup, vilket gör att man tar död på allt annat än sojan.
     Det är en mycket otäck utveckling vi kan se framför oss. Som biolog kan jag säga, att av all miljöförstöring som kommit är den genetiska miljöförstöring som vi nu står inför det som skrämmer mig mest och det som jag tror kommer att få mycket stora konsekvenser för framtiden. Varför? Jo, först och främst kan vi se, att när dessa gener planteras in i sojan blir det en ny sorts organism, som inte finns i naturen tidigare och som om den sprids till miljön kommer att kunna bete sig på ett mycket oförutsägbart sätt.
     Vi kan se vad som har hänt i många fall där organismer har kommit ut på ställen där de inte hör hemma. Det gäller t.ex. nilabborren i Victoriasjön, där 200 av de inhemska arterna försvann. Vi kan se vad som hände när man flyttade kaniner och rävar till Australien. De hörde inte hemma där och tog död på mycket av det som tidigare fanns. Vi kan se hur jättebjörnlokan breder ut sig rejält i Sverige därför att den inte har några naturliga fiender. Det finns risk för att de genmanipulerade sorterna också kan göra det.
     Det finns också andra obehagliga risker. De gener som har planterats in i sojaböjan kan sprida sig till närbesläktade arter. Att det kan ske har visats både på laboratorium och i fältförsök. Vad detta kommer att leda till för miljön har vi ingen aning om i dag.
     Dessutom kan vi se att de här produkterna kommer att innehålla nya typer av proteiner, som man inte vet om folk är allergiska mot. Det är ingen som äter petunia, men nu får vi helt plötsligt en petuniagen i maten. Vad det kommer att betyda för allergiker vet vi inte.
     Det bekämpningsmedel som används är glyfosat. Det kallas lågdospreparat, men det borde egentligen heta extremgiftigt preparat. Det som gör att det kan användas i mycket låg dos är att giftverkan är så stark. Det har nu visat sig att det kan bli kvar i växterna. Det har också visat sig, att om det kommer in i människan påminner det om vissa enzymer och kan påverka vår egen metabolism. Det är inte alls ett så ofarligt preparat som har påståtts. I och med att det används i små doser är det mycket svårt att härleda.
     Det finns alltså en mängd anledningar till att vi i Sverige, där konsumentmotståndet är massivt mot genmanipulerade produkter, borde säga nej tack till den här sojan.
     Vi i Miljöpartiet anser att den inriktning Sverige har i dag är alldeles för aningslös. Jag är inte alls nöjd med svaret. Jag tycker att Sverige har givit upp. Det är mycket intressant att vi i svaret får veta att Sverige har haft en "tämligen restriktiv" hållning. Vi konsumenter är inte "tämligen" restriktiva i det här fallet; vi vill inte ha eländet.
     I EU finns det inte någon möjlighet att få till stånd en riktig märkning. Det enda vi kan göra för att säga nej till de här produkterna är att se till att inte få in dem i landet. Jag är förvånad att det, i den här situationen, är öppet för de här produkterna, att vi i Sverige inte kan säga att vi inte vill ha dem. Vi kan se vilka effekter detta kan få, och det enda vi kan göra är att säga nej. Jag undrar hur det kommer sig att Sverige inte vågar försöka använda artikel 16, som Österrike har gjort.

• ur Riksdagens protokoll
• Miljöpartiets Gudrun

Gudrun       Högst upp

Hur växter kan reagera på glyfosat

Det vanliga resultatet vid behandling med glyfosat är att växten dör, men växter kan vid vissa tillfällen utveckla resistens mot preparatet. De som utvecklar resistens mot glyfosat förstärker, vid närvaro av preparatet, sin veckning av m-RNAet som kodar för enzymet EPSP-syntas. Detta ger en stabilisering av m-RNAet, vilket leder till en förhöjd proteinnivå. Då glyfosat är en kompetitiv inhibitor gör detta att syntetiseringen av aromatiska aminosyror trots allt kan äga rum. En sådan förstärkning av enzymet kvarstår även om växten ej utsätts för herbiciden i fortsättningen.

Det följande är skrivet av Rune
    Lanestrand (FiB/K. 6/1997)

Nedbrytning av glyfosat

Glyfosat inaktiveras i jorden. Jordbakterier gå in och spjälkar bindningen mellan kol och fosfor för att frigöra den oorganiska fosforn. Koldioxid kommer att frigöras vid processen, halveringstiden för glyfosat är vanligtvis mindre än 60 dagar. Nu har glyfosat blivit tillgängligt för många människor och användningen har fördubblats på några år. Detta kan vara en av orsakerna till att man hittar rester av glyfosat i grundvattnet. Jordbruksverket vill därför minska förbrukningen och har lagt ett förslag på att glyfosat ej ska tillåtas användas i villaträdgårdar längre, då dessa beräknas kunna åtgärda sina ogräsproblem på andra sätt.

Upp  —  till Glyphosat       Högst upp

local folder     ooo     raÿ
raderade hårt 4/3

Update:   2010 06 15 [2022 03 04]
URL:      http://ejnar.se/3746/maj31.html