|
Räntor och
inkomstskatten i en bostadsrättsförening |
|
Ned |
|
|
|
1 |
Betalar
en bostadsrättsförening t.ex. 100.000 kr i skuldräntor, |
|
kan den få betala 28.000 kr mindre i skatt efterföljande
år. |
|
|
|
2 |
Denna skatterabatt åtnjuts med 12-22 månaders
fördröjning. |
|
Exempelvis en ränteinbetalning i januari 2000 ger en |
|
skatteeffekt först genom in/utbetalningen till
skattekontot |
|
i december 2001. (I samband med
regleringen av slutskatten). |
|
|
|
3 |
Erhåller en bostadsrättsförening 50.000 kr i ränteinkomster
på |
|
obligationer och sparkonton, så måste den för detta betala
in |
|
14.000 kr mer i inkomstskatt nästa år. |
|
|
|
4 |
Vanligast numera är att 30% skatt betalas för
kapitalinkomster. |
|
Men en bostadsrättsförening beskattas i inkomstslaget |
|
näringsverksamhet. Som ett undantag från vad
som eljest är regel |
|
gör därför inte heller bankerna avdrag för
preliminärskatt på ränteinkomster. |
|
|
|
5 |
Det är således räntenettot
som påverkar inkomstskatten. |
|
Skattesatsen är 28%, som för AB och andra juridiska
personer. |
|
Det finns en viss föreställning spridd, om att
det på något sätt skulle |
|
löna sig ha lån. Givetvis är detta helt fel.
Skatterabatten är högst 28%. |
|
|
|
6 |
Det bästa bostadsrättsföreningen kan göra vid
likviditetsöverskott är, |
|
att minska ned de amorteringsbara lån som löper med högst
ränta. |
|
|
|
7 |
För privatpersoner reduceras skattelindringsmöjligheterna något
vid |
|
avdragsnivån 100.000 kr. För en bostadsrättsförening
existerar |
|
inte någon liknande avtrappning eller spärr. |
|
|
|
8 |
Däremot är det, för ett rätt stort antal bostadsrättsföreningar,
ett |
|
problem att schablonintäkten inte räcker till för att man ska
kunna |
|
utnyttja
ränteavdragen fullt ut. |
|
Ett exempel :
Taxeringsvärdet är 60 miljoner kr. Räntenettot är ett år 4,8
milj. kr. |
|
Taxerad inkomst blir 3% av 60" minus 4.800.000
kr. Ett underskott på 3 milj. |
|
uppkommer. Detta kan visserligen föras vidare
till kommande år - men till ingen |
|
nytta, eftersom situationen inte ändras, utan
underskottet bara fortsätter växa. |
|
Tragiskt, när detta, som i de s.k.
krisårgångarna, upplevs som en orättvisa och när |
|
samtidigt den statsfinansiellt nödvändiga
avtrappningen av bostadsstöd i form av |
|
räntebidrag, svårt drabbar samma årgångar av hus
och bostadsrättsföreningar. |
|
En tröst kan vara, att en sådan
bostadsrättsförening helt slipper betala inkomstskatt. |