När vi ska öka ett pris med exempelvis 8%, då använder vi vanligen en förändringsfaktor (multiplikator eller tillväxtfaktor). Vid exempelvis en åttaprocentig prishöjning blir faktorn 1,08. Skulle vi i stället sänka priset, t. ex. lämna 12% rabatt på priset 600 kr (bruttopris), så multiplicerar vi med förändringsfaktorn 0,88 (eftersom 1 - 0,12 = 0,88), för att få det nettopris som kunden betalar, dvs 0,88*600 = 528 kr.
En förändringsfaktor ( ƒ) är således ett positivt tal, ƒ > 1 vid ökningar och ƒ < 1 vid minskningar.
Exempel 1
En produkt tillverkas och säljs i ett volymsintervall mellan 4 000 och 7 000 st per månad, varvid följande kostnadsfakta gäller:
| Fasta kostnader: | 80 000 kr |
| Rörlig kostnad: | 38,50 kr/st |
Priset 55 kr/st har gällt de senaste månaderna och såld volym har varit 6 400 st per månad. En prishöjning med 5 kr övervägs. Man vill veta hur många procent som volymen kan tillåtas minska utan att resultatet försämras.
Lösning:
De angivna kostnaderna förutsätts vara konstanta i volymsintervallet.
Marginalen är i procent: TG = (55 - 38,50)/55 = 30%
Då blir nuvarande bidraget: TTB = 55 * 6400 * 0,30 = 105 600 kr. (1)
(Detta ska som bekant täcka fasta kostnaderna och dessutom bidra till vinst)
Använd en förändringsfaktor, beteckna den ƒ (här en volymminskningsfaktor) och teckna det nya bidraget, dvs bidraget efter prishöjningen, enligt följande:
6400 * ƒ * 60 - 6400 * ƒ * 38,50 kr
I första termen står 60 för det nya, högre priset.
Det nya bidraget kan förenklas till: 21,50 * 6400 * ƒ kr. (2)
Då det senare bidraget sätts lika med det gamla, så får vi av uttrycken (1) och (2) ekvationen:
21,50 * 6400 * ƒ = 105 600
Ekvationen har roten ƒ = 0,7674 vilket betyder (eftersom 1 - 0,7674 = 0,23) att en volymminskning om ca 23% kan tolereras utan att resultatet blir försämrat.
Det förutsätts att inga andra effekter uppstår i företaget p.g.a. prisändringen av produkten och att inga kostnader ändras.
Δ p
Exempel 2
Svens Ica sänker priset på falukorv med 20%. TG före prissänkningen var 22%. Med hur många procent måste omsättningen öka för att bidraget från falukorvsförsäljningen inte ska minska?
Lösning:
steg 1: Räkna ut nya TG först. (ivk = rk/st = konstant = 0,78p). Nya priset blir 0,80p kr.
Ny marginal i kronor: 0,22p - 0,20p = 0,02p = TB/st Nya TG = 0,02p/0,8p = 2,5%
steg 2: Räkna ut gamla resp. nya bidraget. Sätt sen dessa lika i en ekvation.
Gamla bidraget: 0,22 I (I = omsättningen i kr = pq)
Nya bidraget: 0,025 ƒ I (kr), där ƒ = omsättningsökningsfaktorn.
Ekv.: 0,025 ƒ I = 0,22 I ƒ = 8,8 Således erfordras en omsättningsökning med inte mindre än 780%
FORMLER Formler, som behövs för att göra hjälptabeller eller enkla kalkylprogram.
Bäst att alltid sätta in procenttalen decimalt i formlerna.
Formel 1
| V = m/(m + h) | Formel som kunde använts i ex.
1 ovan. Priset höjs - hur mycket får volymen minska? m = gamla marginalen i procent, h = prishöjning i procent Volymminskningen erhålls sen som (1 - V) 100 procent. |
Formel 2
| ƒ = (gamla marginalen)/(nya marginalen) | Formel för acceptabel
omsättningsminskning vid en prishöjning: Omsättningen kan minska med (1 - ƒ) 100 %. |
Formel 3
| W = m/(m - s) | Formel för den volymökning som
erfordras vid en prissänkning: m = gamla marginalen, s = prissänkningen. Volymökningen i procent blir: (W - 1) 100. |
Formel 4
| ƒ1 = (gamla marginalen)/(ny marginal) | Formel som kunde använts i exempel 2 ovan.
När priset sänks - hur många procent måste då omsättningen i
kronor öka? Efterfrågat tal erhålls sen som (ƒ1 - 1) 100 %. |
ANTINGEN MAN SÄNKER ELLER HÖJER SINA PRISER -- Viktigt att man har klart för sig hur det påverkar lönsamheten............
Om inte de fasta kostnaderna påverkas så kan man använda sig av bidragskalkylering. Särkostnaderna är då de rörliga kostnaderna. I det normala fallet gäller i handelsföretag att
rk = ivk
och att ivk
förblir konstant medan däremot täckningsgraden
(marginalprocenten) ändras då priset ändras.
Beteckningar:
TG = täckningsgrad ivk =
ingående varukostnad/enhet (inköpspris +
hemtagningskostnad)
Uppgifter:
1. Sixtens Sport sänker sina priser på cyklar med 10%. Man har i genomsnitt 35% TG på cykelsortimentet. Med hur många procent måste volymen öka för att prissänkningen skall löna sig? Från eventuella effekter på annan försäljning bortses.
2. MacPlock´s höjer priset på sina hamburgare med 2 kr. Före höjningen kostade en hamburgare exkl. moms 14:--. Den rörliga kostnaden för en hamburgare är 7:50. Med hur mycket kan volymen minska utan att detta leder till sämre resultat än förut?
3. Evalivs höjer priset på miljöhushållspapper med 15%. TG på pappersprodukter var före prishöjningen 20%.
Med hur många procent kan volymen minska utan att det totala täckningsbidraget minskar?
4. Ett dataföretag har tre varugrupper där man vill förbättra lönsamheten. Man tänker sig att genomföra vissa prisändringar men vill före beslut härom veta lite mer om konsekvenserna.
a) Varugrupp SKRIVARE Här är nu täckningsgraden endast 20%. Man skulle vilja höja priserna med 10%. Antag att volymen p.g.a. denna prishöjning minskar med 15%. Skulle ändå prisändringen betala sig?
b) Varugrupp PROGRAMVARA Täckningsgrad f.n. 25%. Man överväger en prissänkning med 5%. Hur stor volymökning behövs för att kompensera och uppnå oförändrat bidrag?
c) Varugrupp DATABÖCKERTG är 28%. Om man höjer priserna med 7,5 %, hur mycket kan volymen tillåtas minska utan att försämra lönsamheten?
5. En avdelning i ett större företag överväger i samband med budgeteringsarbetet för nästa år att sänka priserna för en produktgrupp med 6%. Produktgruppens täckningsgrad är f.n. 22%.
a) Vad blir den nya täckningsgraden om prisändringen genomförs?
b) Med hur många procent måste volymen öka för att produktgruppens bidrag till avdelningen ska bibehållas oförändrat?
c) Med hur många procent måste omsättningen i kronor öka för att bidraget ska bli oförändrat?
FACIT
1. ökning med 40%
2. volymminskning med 23,5 %
3. volymminskn. 43% (exakt 3/7)
4. a) Ja, ända tills volymen minskar med 1/3 (33%)
b) 25%
c) 21,1 %
5. a) 17%
b) 37½ %
c) 29%