Den 30 november 2019 svimmade Märta och föll ner vid sängkanten. Med ambulans kom hon in på Sankt Görans sjukhus. Där fick hon undergå en ordentlig undersökning. Lätt att fastställa var att hon hade 39 graders feber och hade ont. Hon fick dropp för vätske- och näringstillförsel samt antibiotika och smärtstillande. En misstänkt njursten bekräftades genom röntgen.
Märta genomgick den 2 december en nefrostomioperation. Från högra njuren avleddes vätskan genom uttag på ryggen till en katet. Dessutom fick hon en katet för vanliga urinen.
Den 16 december kommer Märta hem - i detta skick med dubbla kateter. Man försäkrade mig att det skulle bli lika förstklassig vård hemmavid som på ett sjukhus...
De kommande helgerna blev fruktansvärt påfrestande. En hemsk odör av urinvägsinfektion och läckande kateter. Ordinarie personal från hemtjänsten, firade jul hemma hos sina familjer. Unga och tämligen oerfarna människor kom och ibland vände de efter ett par minuter. Det luktade i hela huset.
I januari blev det betydligt bättre vård. Personalen önskade hjälpmedel, sjukhussäng framför allt. Detta fick vi mid februari. Vi fick också utökad vård med dubbelbemannade besök, därjämte nattvakt.
I februari fick vi s k "avancerad sjukvård i hemmet" ASIH. Bl a erhöll Märta nu kortison.I början av mars får jag träffa en läkare på Urologen, Sankt Göran, som visar en röntgenbild av Märtas njursten. Den är stor som en pingisboll. Bilden är från en röntgen i början av februari. Vi överenskommer om att njurstenen skall opereras bort. Vi bedömde andra alternativ för eliminering av stenen sämre för Märta. Vi skulle få en remiss till narkosläkare som skulle bedöma förutsättningarna för Märta att klara av operationen.
Vi har fått en kallelse till röntgen på Sankt Görans sjukhus den 29 april - tämligen långt fram i tiden.
Men: Den 8 april avlider Märta i hemmet.