Först ett mail den 2/10 2018

Hej Jerry!
En sån fantastisk fotoskatt jag fått av dig i dag! Jag hade aldrig kunna drömma om att det gick att få tag på bilder från så långt tillbaka i tiden. Du förstår att jag uppskattar oerhört att ha fått se t ex Folke, Hjalmar, Parkanders och Sandells. Mycket för mig att ta in - min fantasi kunde inte fått större stimulans än detta. Ja, jag är överväldigad just nu. Återkommer därför senare.
Ett kort ska du få av mig: det var så att min syster Birgitta hade vänligheten att skjutsa mig ner till Bäckasjögärde i Blekinge i början av juni denna sommar. Där föddes min farfar och jag ville gärna se hur det såg ut där.
På hemvägen passerade vi Tingsryd och skulle passa på att äta där. Då stötte vi helt händelsevis på kusinerna Jan-Erik och Lars-Gunnar, tvillingar födda den 7/11 1938. Vi har aldrig tidigare haft kontakt med varandra men nu - ren slump! De båda pojkarna hade rest upp till Tingsryd för att deras äldre bror, Arthur Ekström, 92 år (!) hade ramlat och blivit inlagd på Växjö lasarett. Där hade de konstaterat svår demens och begärde att anhöriga skulle hjälpa till med ett äldreboende åt den gamle brodern. Därför var de i Tingsryd och skulle fixa möbler till detta boende i Konga. (lätt att ordna eftersom de hade ett stort eget möbelhus, Ekströms Möbler, att ta möbler ifrån, och möbelbil hade de ju där också samt en chaufför). Vi visste ju inget om detta. Hade vi kommit en timma senare hade vi knappast träffat dem.

Men några foton kunde tas till eftervärlden på fyra kusiner Ekström; ja Birgitta heter fortfarande Olsson efter sitt tidigare gifte. Vill tillägga att Jan-Erik bor i ett stort hus i Kalmar, har varit tandläkare och Carl-Gunnar bor i Skåne, han har haft revisionsfirma i Malmö och arbetat som gymnasielärare. Men som sagt, vi har aldrig haft något som helst umgänge förrän detta, en gång i juni 2018.

Birgitta har ju varit änka länge nu, hon bor växelvis i lägenhet i Lindås eller hos sin pojkvän i Nybro. Hon har två söner, Olaus och Nils-Olof, båda bor på Öland.
Mvh kusinen Ejnar

Sen ett mail från Jerry den 4/10 2018

Hej igen!
Kollar genom vad jag har mer för foton inscannade i datorn. Har nog skickat de flesta nu tror jag men hittade några till. Ett är på Oskar Johansson med familj (Karolina Wolfs andra bror). Sedan är det ett på Franklin och Evelyn, Folke Lindwalls barn i Amerika. Samt ett på Folke (Frank) och hans hustru Louise på äldre dagar. Tyvärr har ju kontakten tappats på den sidan. Sedan ett par kort till på Hjalmar Wolf, den ena med fru (vilken är oklart då han var gift 2 ggr) och den andra när han står vid sidan av sin kusin Joseph Parkander. Vet inte hur mycket du vet om om Hjalmar och Parkander familjen i USA? Detta är vad jag vet till dags dato om dem:

Hjalmar tog värvning vid Svea Livgarde efter att ha gjort värnplikten och bodde på Svea Livgarde på Kaptensgatan 15 mellan 26/10 1900 till 28/9 1903 sedan flyttade han till Södermalm, Bellmansgatan 23. Han tjänstgjorde på 5:e kompaniet. 15 juni 1906 emigrerar han från Göteborg med fartyget Calypso till New York. Han bytte namn till Elmer Wolf efter han emigrerat. 1910 bor han i Flathead county, Montana och står som "Lodger". Någon gång de kommande åren blir han av med sin högra arm. Finns någon muntlig familjehistoria om att det var ett vådaskott i en jaktolycka. 1915 finns det ett brev från Frans Parkander till Karolina som nämner Hjalmar:
Citat ur brev från Frans Parkander till Carl Petter Wolf 4/1 1915:

"Vad jag särskilt ville tala om var Hjalmar. Vi har betraktat honom såsom död eller också bortkommen, ty vi hade ej hört från honom på så lång tid, och så kom han hit och alldeles överraskade oss. Han har fått genomgå så svåra pröfvningar på dessa fyra år som vi ej har sett varandra. Han har fått dricka mycket av lidandets bittra kalk och varit nära att uppslukas af döden. Tänk huru stor Guds långmodighet är mot oss. Allt detta har fått lära honom att se lifvets alvar, mera frimodig och förhoppningsfull var han men allvarsam, jag riktigt gladde mig åt honom, men och på samma gång kände djupt medlidande öfver att han nu måste hafva en arm som menniskoskills med dess konst har skapat. Han kunde göra rörelser med densamma likadant med den andra, men med stor möda. Vi kunna ej nog verdera den förmånen att få ha våra lemmar. Men även detta kanhända är för hans, både timliga och eviga väl. Jag tyckte bättre om honom nu, än någonsin tillförene."

Vid denna tid var han gift med en kvinna som hette Rose Wolf enligt amerikanska census. Han gifter sig för andra gången med en Lena Wilkerson den 17/1 1917 i Clark, Indiana. Lena och han får inga egna barn men de har en fosterson som heter Fredrik.
Delar av ett brev från Hjalmar till sin syster finns bevarat från omkring 1917-18. Fattas en sida. Från sida 2:

"...ett år. Han är också en god spelare på piano (om fostersonen Fredrick) och har organiserat ett band, de övar nu och efter nyåret så skall de spela på dansen. De får 1,50$ i timmen och kanske får spela 6-8 timmar på natten. Jag hoppas att de är lyckliga för Fred har arbetat så hårt för detta. Sedan kriget med Tyskland har allting förändrats här, folket vill inte arbeta, det är orsaken för så många tjuvar här. Jag säljer lite försäkringar nu, vet inte hur det vill bli men jag kan alltid...min... Kära moder skriver ibland, ni vet väl jag är slö men om ni skriver ofta så blir jag driven till att svara. Det är inte det att jag inte vill skriva. Jag har haft det svårt att lära engelska, jag kan inte tala väl nu, för de sista 15 åren har jag inte talat svenska. Jag har inte glömt modersmålet men för den som inte talar det för en lång tid så är det svårt till att tala och skriva väl. Vi har allt vi behöver, jag väger 215 pound, det är nära 100 kg och min fru väger närapå detsamma, så ni kan förstå att vi svälter inte. Var snäll och skriv snart och om ni inte får svar skriv igen. Lena frågar ofta om jag skrivit till moder, jag säger det jag ska skriva denna veckan. Vi sänder 5 dollar, det är inte mycket men ni kanske kan köpa någon småsak för jul. Jag skall sluta med många kära hälsningar till allt folk man (känner). ...... är ni hälsad ifrån Lena + Elmer".

Den 9/9 1918 mönstrar Hjalmar för 1:a världskriget och i hans registrations card kan man läsa att de då bor i Chicago och att han jobbar som "traveling salesman" för Arts limb company som tillverkade proteser. 1930 bor de i ett hus i Markham, Cook county, Illinois och Hjalmar arbetar i en manufakturaffär.
Den 9/7 1937 avlider Hjalmar i cancer. I ett brev från Frans Parkander till Karolina får vi veta lite mer om omständigheterna:
Citat ur brev från morbrodern Frank Parkander 25/1 1938 till Karolina Wolf:

"Förliden sommar var jag och Lindwall här i Chicago på begravning som du väl har hört. Jag bad Lindwall han skulle skriva till dig så fort han kom hem, han lovade göra så. vi visste ej han var sjuk. Lindwall och Hjalmar stod i förbindelse med varandra så han visste han var sjuk, men trodde ej att sjukdomen var till döds. Han hade den förhärjande sjukdomen kräfta. Lindwall och jag när vi kom hit så ordnade vi om att han fick en kristlig begravning. Joseph (Hjalmars kusin) var där och hade begravningen. Hans hustru är av söderns slöa natur så hon brydde sig ej om något. Stackars Hjalmar hade ej sötebrödsdagar medan han levde alltid. Även han fick känna livets bitterhet, som vi alla lite var får."

Hjalmar är begravd på Forest Holm cemetery, Cook, Illinois. Familjen Parkander kan jag berätta mer om i kommande mail. Blev visst rätt långt det här...
mvh Jerry

Från: Ejnar Ekström Skickat: den 4 oktober 2018 19:22 Till: Jerry Axelsson
Ämne: Re: Släkten

Tack för eposten, Jerry
Släktforskning är inte bara trevligt och underhållande. Man lär sig så mycket hela tiden, om socknar man inte hade hört talas om, släktingar som man inte hade en aning om existerade. Nu är jag mycket, mycket gammal men har alltid tyckt om att lära mig nytt.
Sen jag började 2/2 2017 har jag enormt vidgat min kunskap om närhistorien. Det är förstås så att prästerna skrev inget om hur folk verkligen hade det, vad de levde av t ex - det låg ju inte i deras uppdrag. Men när man t ex träffar på listorna på i dysenteri döda barn 1813 under tre månaders tid blir man inte bara ledsen man blir fundersam över hur mycket som saknas i kunskap om de senaste århundradena. Hur det var att leva under de rådande omständigheterna får man använda sin fantasi till. Visst finns det historiska romaner men det finns ingen arbetarlitteratur förrän vi är inne på 1930-talet. Begriper mer än väl att en torpare inte hade tid att skriva en bok - men spridda anteckningar kan man finna här och var, dock sällsynta. Oftast är det då religiösa människor som fattat pennan för att teckna ner livshändelser.

Tack för att du återgett vad en del emigrerade Wolfare skrivit hem i brev. I våra dagar är det ju lättare att arkivera och då menar jag den digitala/elektroniska lagringen. Antar de flesta av kanske miljontals amerikabrev försvunnit när det rensas ut av ättlingarna.
Min pappa emigrerade 1907 och återkom 1921. Jag vet ingenting om vad han sysslade med där borta i Minnesota. Vi hade en del fotografier hemma i en ask som var på människor i USA kanske släkt på mödernet eller på fädernet. Minns vi fick ett amerikabrev också - efter kriget - från Philadelphia, från en halvbror till pappa. Det lästes med stort intresse men jag tror att brevet varken besvarades eller bevarades.

En anledning till att pappa for iväg till Amerika var enligt hans egen utsago att han vill slippa värnplikten som införts. Förmodligen levde han sen i Minnesota som oregistrerad, papperslös! Jag har ancestrys globala abonnemang men har inte fått ut någonting om min egen pappa.
Jag är mycket glad att du hjälper mig med personerna på mödernet. Du förstår att för 1½ år sedan hade jag aldrig hört talas om någon Oskar Johansson, någon husar Sandell eller Frank Parkander. Min mamma var nog lite restriktiv med vilka hon ville tala om och vilka hon vill ignorera. Hon var mycket mån om sina systrar o Edvin och hon hade ju en älsklingsbroder som hette Einar. Därför var det självklart för henne att när jag - endast fem månader efter Einars död skulle döpas så blev det namnet Ejnar jag fick. Om inte prosten Thörn varit mycket bestämd om den riktiga stavningen av namnet så hade det blivit Einar inte Ejnar.
Jag ser fram mot att få höra mer om Parkander o annat - som du utlovat. Vill bara avslutningsvis komma med en iakttagelse. Det är när jag jämför släktforskningens resultat som det föreligger hitintills från mödernet resp fädernet. På mödernet finns det flera soldater: morfar, husaren o a och jag förstår det var ett sätt att försörja sig på. T ex Hjalmar aka Elmer som var på Svea Livgarde i tre år. Själv var jag volontär 1952-1953 vid Flygvapnet och det var mitt sätt att få läsa in realen efter en 6-klassig folkskola; jag fick lära mig grunderna i engelska och matematik t ex och lära mig 'veta hut' också. Ja, jag är ingen vän av det militära - kanske ett arv från min pappa.
I släkten Ekström har vi mest bara smeder av olika slag och ingen som haft soldat som yrke, detta gäller ända bort till min farfarsfars farfarsfar, Gustaf Ekström 1719 och alla de däremellan. Däremot är jag född på ett f.d. båtsmanstorp och minsann, min farmorsfar Lindström, var båtsman i S:t Sigfrid utanför Nybro (höll på att glömma det)
Vi hörs! mvh Ejnar

Sen ett mail från Jerry den 6/10 2018
Hallå igen!
Ja visst är släktforskning bildande! Jag började forska år 2000 strax efter Sally hade gått bort och då ångrade jag att jag inte började medans hon levde. Så mycket mer hon hade kunnat berätta om personer och platser och så mycket jag hade kunnat berätta för henne om mina upptäckter och släktingar hon inte visste om! Dock är jag glad över att vi ofta träffades och att vi åkte i hennes gamla hemtrakter som hon berättade mycket om. Hon skrev också en liten levnadsbeskrivning med minnen och detaljer som annars hade gått förlorade.
Min forskning har numera gått lite i stå eftersom det blir allt svårare när man kommer längre tillbaka i tiden, speciellt före kyrkböckernas tid. Men något som underlättat forskningen mycket är att jag kan sitta hemma vid datorn när jag har lite tid. När jag började fick man skicka efter mikrokort och sitta på bibliotek och forska. Jag har också haft lite tur genom internet och fått kontakt med både släktingar i Amerika och hjälpsamma människor som förmedlat kontakter.
Min mamma är från Öland och där var ju emigrationen stor så flera av både min morfars och mormors syskon emigrerade därifrån. Kontakten tappades när den gamla generationen försvann men tack vare internet har jag lyckats knyta kontakt med flera av deras ättlingar. I juni var en av dem här och hälsade på och tack vare henne fick jag foton på släktingar som jag aldrig hade fått se annars.

Men nu till Parkander familjen. Jag visste ingenting om dem heller när jag började forska annat än att Sally hade skrivit på deras familjefoto i sitt album att det var Karolinas bror.
Detta är vad jag under åren fått reda på:
Frans August Johansson gifter sig med Helena Sofia Gustafsdotter i Hult den 10/3 1888. De bor i Sälldefall, Ingatorp och där föds sonen Joseph August Alfred den 9/2 1890. De bor där fram till 1/11 1890 då de flyttar till Hästberget, Stufveryd i Hult socken. Stället finns inte kvar idag. Där föds ännu en son 4/1 1892 Karl Oskar Efraim, men han dör av svaghet redan den 22/1.
De bor på Hästberget tills den 10/2 1893 då de emigrerar till Minneapolis, Minnesota. Av någon hittills okänd anledning använde familjen nu efternamnet Andersson istället för Johansson. Frun Helena är då gravid och redan i maj 1893 föds dottern Josea Ellen Augusta Alfrida.
Efternamnet Parkander togs samma år och tack vare ett barnbarn till Frans vet vi hur det kom till:
"1893 så satt min farfar, nyligen anländ från Sverige, på en bänk under ett träd i Minneapolis, Minnesota. Han var energisk och ambitiös och ville inte bli bara en anonym immigrant. Och då som han tittade på det gröna gräset under sina fötter, och vårblommorna blommade omkring honom, så bestämde han sig för att byta namnet han haft med från Sverige och skapade ett nytt namn- Parkander –halvt engelskt-halvt svenskt."
-Dorothy Parkander-.

Den 26/1 1896 föds nästa barn, Alma Anna och tre år senare 1899 Edith Ester. Familjen bor sedan på lite olika ställen i Minnesota under de kommande åren, 1905 Springvale, Isanti county, 1920 i Camebridge, Isanti. Frans eller Frank som han ändrade till arbetade som snickare. Hustrun Helena avlider 15/5 1932 och Frank 1/10 1952 då boende hos sin dotter Alma med familj i St.Louis, Minnesota. 4/9 1916 dör dottern Edith 17 år gammal. Av en släkting i Sverige på hustrun Helenas sida fick jag ett kort (tyvärr av ganska dålig kvalité) på Ediths gravsten i Cambridge. Jag bifogar fotot i mailet.
Alma kommer bosätta sig i Duluth, St Louis, Minnesota. Lite information om henne kommer från ett brev från hennes mamma till släkt i Sverige år 1926: "Wåra flickor bor i Duluth, en stor stad är det. Alma har ej något barn, hennes man är polis, han har varit sjuk en lång tid, en sjukdom som kallas Nimi eller blodfattig, men han är bättre nu, men ej frisk. De har sökt doktor sedan i början av detta år." Det verkar sedan som att Almas man troligen avlider sedan för 1940 är hon gift med en Rudolph Johnson f.1898 i Wisconsin och har två barn, Marjorie Johnson f.1921 och Robert Johnson f.1925. Maken står som "deliveryman". Har inte lyckats spåra vidare på denna familj.
I samma brev från 1926 finns också lite info om Ellen, "Ellen har två barn, en gosse och en flicka. Ellens man är snickare". Ellen gifte sig med en svensk emigrant, Agnar Julius Hedlund född 1886 i Arvika och han hade emigrerat 1906. Han arbetade som stenbrytare. De fick minst tre barn, Edith A Hedlund f.1924, Paul P Hedlund f.1925 och Ruth Victoria Hedlund f.1927. Inte heller här har jag lyckats spåra vidare. Kanske går att få upp nya spår på ancestry?

Nu kommer vi till Joseph Parkander som ju var född i Sverige. Han blir lärare på North Branch Public school i Minnesota 1918 och gifter sig med en Hazel S som är född i DesMoines, Iowa. De får två döttrar tillsammans: Ruth Helene Parkander f.12/9 1923 i Hallock, Minnesota och Dorothy Parkander f.14/3 1925. Joseph blir senare en respekterad och känd Pastor i Svensk-Lutheranska församlingen i Chicago och senare 1942 i bl.a Zimmermans chapel i Chicago och senare i Gloria Dei, Providence, Rock Island, Illinois. Hans hustru avlider i augusti 1966 och han själv går bort 14/2 1980 då boende i Covina, Los Angeles, Kalifornien.
Döttrarna kommer göra karriärer båda två och bli lite av kändisar. Ruth Parkander gifter sig 1949 med Art Clokey och tillsammans har de en animationsstudio som producerar animerade barnfilmer. Ett program som hette David och Goliath blev mycket populär i amerikansk tv. Du kan läsa om hennes liv i denna länken: http://augustana.net/x11825.xml
Jag kom i kontakt med en amerikan som var nära familjen men ville vara anonym som berättade en del om Ruth. Hon och maken Art fick två barn, en dotter Ann Helene Clokey f.29/1 1955 som tragiskt tog livet av sig 12/12 1974. Länk här om henne: https://www.findagrave.com/memorial/152458717/ann-helene-clokey och sonen Joe Clokey f.28/11 1961 som kom att ta över deras animationsföretag. Han avled i år och här är en länk om honom: https://www.hollywoodreporter.com/news/joe-clokey-dead-son-gumby-creator-art-clokey-was-56-1107693
EE: jag deaktiverar länkarna nu i dec 2022
Ruth Parkander Clokey Goodell, producer of ELCA's Davey ... Augustana alumna Ruth Parkander Clokey Goodell, producer of the animated television series, "Davey and Goliath," died Dec. 28, 2008. augustana.net
Ruth drabbades tyvärr av alzheimers och jag kom aldrig i direkt kontakt med varken Ruth eller Joey utan bara indirekt genom den här mannen som stod dem nära. Den andra dottern Dorothy Parkander blev också framgångsrik men som Professor på Augustana college, Rock Island, Illinois. Du kan läsa om hennes karriär här: http://augustana.net/x17969.xml Dorothy Parkander | Augustana College Dorothy Parkander, Professor of English, 1947-1996. Professor of English, 1947-1996. Dorothy J. Parkander is a Chicago native and daughter of a well-respected Lutheran minister, the Rev. Joseph Parkander. augustana.net
Jag kom i kontakt med Dorothy genom en av hennes vänner och kollega Ann Boaden som står henne nära. Dorothy har ingen dator så hon förmedlade mina mail och korten jag skickade. Dorothy fick en byggnad uppkallade efter sig på Augustana College och jag fick en kopia på talet Dorothy höll där. Tyvärr dog kontakten ut efter ett tag och jag fick aldrig några svar på frågorna om hennes fastrars familjer. Hon är ju 93 år nu så det kanske inte är så konstigt. Hon gifte sig aldrig och har inga barn.
Ja det är väl allt jag har om Parkander familjen.
mvh Jerry

Från: Ejnar Ekström Skickat: den 7 oktober 2018 15:02 Till: Jerry Axelsson
Ämne: Folke Wolf
Hej Jerry
Undrar lite om morbror Folke. Saknar alla uppgifter om honom efter emigrationen februari 1906, men fått uppgift att han dog 1974. På de kort jag fått kallas han Folke Lindwall så han har nån gång bytt namn. I ditt mail 4/10 nämner du ett brev från 25/1 1938 där Frank Parkander beskriver begravningen av Hjalmar. Däri kallas han Lindwall flera gånger men aldrig Folke. Har du lite data om denne morbror Folke? Skulle vara tacksam om du kunde vara behjälplig med detta. Jag har som sagt ingenting om Folkes sista 70 år mer än att på ett kort står det Folke Lindwall o Louise Lindwall, Hibbing, Minnesota.
mvh ejnar

Jerrys mail 7/10 2018
Hej Ejnar!
Vad gäller ditt förra mail så är inte bilden på prästen Joseph Parkander. Hittade en bild på nätet hur han såg ut i vuxen ålder. Har inte heller hittat någon koppling till oss och den där Göte Parkander så det är nog en tillfällighet med samma efternamn, även om det är lite märkligt eftersom Frans hittade på namnet själv.
Här är vad jag vet om Folke Lindwall med familj: Han ändrade sitt namn till Frank efter han kom till amerika 1906 (gissar att orsaken var att det är svårt att uttala Folke på engelska). Han gifte sig med Louise den 30/10 1909, hon var ifrån Mockfjärd i Dalarna och hade emigrerat 1903. Den 18/2 1911 föddes dottern Evelyn Lindwall i St.Louis, Minnesota och den 5/4 1913 sonen Franklin Lindwall i Chisholm, Minnesota. 1918 när han mönstrar för världskriget så bor de på 314 W Walnut i Chisholm, Minnesota. Det står där att han är gift med två barn och att han är lång, med blå ögon och brunt hår. Men inget om vad han arbetar med. De bosätter sig sedan i Hibbing, Minnesota (som kuriosa samma stad som Bob Dylan kommer ifrån). Vet dock inte vilket år. Folke/Frank brevväxlar med Sally lite (förmodligen skrev han från början till Olivia och efter hennes död blev det Sally). Tyvärr är inget mer än två brev sparade. sista brevet är skrivet av dottern Evelyn på engelska 1974. Men tack vare hans brev vet vi iallafall lite om familjen. Familjen går med i Jehovas vittnen där i Hibbing (vilket försvårat vidare efterforskningar i nutid då de är rätt slutna av sig i den sekten och helst inte vill ha kontakt med folk utanför). Folke/Frank avlider i september 1974, enligt vad dottern skriver i sista brevet så hade han njurproblem i slutet. Sonen Franklin höll begravningstalet inför 275 gäster i rikets sal. Louise går bort 19/8 1980.
Sonen Franklin Lindwall gifter sig 22/10 1937 med en Viola Linnea Swanson (av namnet att döma svenskättad även hon) i Hibbing. De får dottern Lois Ann Lindwall 25/8 1950. Folke/Frank skriver i ett brev från 1968 att "Franklin har varit invalid i många år, han har haft två stora operationer på ryggen, de tog ut en section of ryggen, han har ett järnbälte när han gör någonting". Hans hustru Viola går bort 1/7 1989 i Hibbing och Franklin lever till 7/2 1999 då han går bort. Han bor då i Fridley, Anoka county, Minnesota. Dottern Lois-Ann gifter sig i sin tur med en Darrell Lee Bopp 5/6 1982 och får minst tre barn. Sara Nicole Bopp 14/7 1983, Levi Benjamin Bopp 6/11 1985, Jacob Andrew Bopp 11/9 1987.
Evelyn Lindwall gifter sig med en Anthony Slapnicher f.15/12 1909 och får tre barn, Glenn Reuben Slapnicher 27/3 1936, Anthony Theodore Slapnicher 19/7 1939, Sandra >Louise Slapnicher 13/9 1945. Sonen Glenn gifter sig med en Norma Louise Ebeltoft 20/7 1959 och får barnen Leyton Glenn Slapnicher 2/8 1961 och Christl Florissant-Brolin. De bor enligt brev från 1968 i Lakeview, Minnesota.
Anthony Theodore gifter sig med en Audrey Kaye Grove 8/11 1958 i Hennepin county, Minnesota. De får också tre barn: Theodore Michael Slapnicher 3/9 1959, Thimothy Mitchell Slapnicher 30/11 1961, Stacy Kay Slapnicher 14/12 1962. Anthony gifter sig för andra gången 15/4 1985 med en Roberta M Smedberg. Okänt om han skilt sig dessförinnan eller om han kanske var änkeman.
Jag vet att Carina Wolf försökt få kontakt via mail till några Slapnichers men jag tror inte hon fått några svar.
Ja det är vad jag vet om Folkes liv och familj därborta. Kanske det kan dyka upp mer i framtiden och det hade ju varit roligt att återknyta någon kontakt med den grenen. Ha det gott!
/Jerry

Beslöt att avlägsna bilderna på Ruth och Dorothy Parkander samt Ann Helen Clokey. Det är ju inga närstående personer precis och fotona finns bevarade i arkiv 2018 av epostprogrammet. Ejnar klippte o klistrade 28/12 2022.