Baskontoplanen

EU-BAS 97

Bakgrund

Denna sida har tillkommit för att det finns ett behov av att förklara tillkomsten av och bruket av den nya kontoplan i Sverige, som kallas för EU-BAS 97 baskontoplanen. Först, det är en helt nationell kontoplan. Det är en förklarlig villfarelse att det skulle röra sig om något slags EU-standard. Namnet ger den associationen men den nya kontoplanen är inte ens någon standard. Tidigare hade SIS, den svenska standardiseringskommisionen, under rätt många år hand om kontoplansstandardisering, men så är inte längre fallet.
(SIS Standardiseringen finns alltjämnt kvar men enligt de rosa sidorna (sid 735) sysslar de numera med de nog så viktiga frågorna: kvalitetssäkring inom tjänstesektorn (!), hälso- och sjukvårdsstandard, produktcertifiering och byggstandardisering. Verksamheten anpassas givetvis till avindustrialiseringen och fädernelandets kris.)

Addendum i mars 2002

Så här beskrivs nuläget på en ny hemsida, BAS-Kontoplanens egna hemsida:

BAS-kontoplanen har under de mer än 25 år som gått sedan den introducerades blivit en svensk 'pseudo-standard kontoplan' som tillämpas på frivillig basis. I stort sett alla mindre och medelstora företag samt en växande del storföretag, myndigheter och andra organisationer använder nu BAS-kontoplanen

Slut på addendum

Före det andra världskriget var det tyska inflytandet på ekonomisk utbildning och företagens redovisning högst påtaglig. Efteråt blev det en omsvängning och mycket av det europeiskt kontinentala slängdes överbord och i stället anammades det anglo-amerikanska, såväl i utbildningen av ekonomer som i företagens redovisningsvärld med mer och mer inflytande från internationella, främst amerikanska revisionsbyråer.

Avindustrialiseringen av Sverige och EU-inträdet har verkat för en viss återgång till vad som en gång var. Exempelvis hade vi en gång en balansräkning med en viss uppställningsform som byttes ut mot en amerikansk uppställningsform och nu bytte vi återigen till det ursprungliga.

Baskontoplanen är en svensk, nationell kontoplan. Den är inte alls likadan som de belgiska, franska eller tyska kontoplanerna. Tillkomsten av EU-BAS 97 tror jag främst var orsakat av de s.k. EG-direktiven om redovisningsprinciper som "rättvisande bild" och mallar för hur result- och balansrapporterna skulle kunna få se ut i företag inom EU-området. Vårt land var givetvis tvunget att, i och med inträdet i gemenskapen, följa alla sorters direktiv från Büssel. Årsredovisningslagen tillkom i en hast och med den behov av revision av befintlig baskontoplan, den som hette BAS 95.

Tidigare hade vi kontoplaner som var anpassade för industrin och som ibland kompletterades med s.k. pedagogiska kontoplaner för utbildningen av företagsekonomer. Själv har jag känt mig tvungen göra en enkel kontoplan för mina elever, en med de vanligaste kontona och lämplig i våra bokföringskurser och som får plats på två A4-sidor...   
Det fanns en Mekankontoplan som många ekonomelever fick traggla. Det kom sen en enhetlig kontoplan för ca 22 år sedan: BAS 76. Denna uppdaterades med jämna mellanrum: BAS 81, BAS 90 och SRU 1991. SRU betyder som alla vet: Standardiserat räkenskapsutdrag. Det visar på den i vårt land påtagliga kopplingen mellan bokslutet och inkomstdeklarationen. Många år var Baskontoplanen en svensk standard och allt ansvar för uppdatering etc låg hos SIS den svenska Standardiseringskommissionen. I det läge som vi nu befinner oss i finns behovet av enhetlig kontoplan främst i tjänstesektorn, hos konsulter, friskolor, föräldrakooperativ, idrottsklubbar, bostadsrättsföreningar. Hos storföretag som Astra, Volvo, ABB, Sandvik, Saab och Scania tror jag inte någon enda bekymrar sig över hur en egen svensk kontoplan ser ut. De är så globalt verksamma att en rapport måste kunna läsas och förstås (tolkas rätt) i varje världsdel. Inte spelar det någon roll om eget kapital har kontonummer si oder so eller om man i en kontoplan skiljer mellan avdragsgill och icke-avdragsgill representation. Det nya skattekontot och alla de nationella innovationer som kommer att komma med jämna mellanrum, även framledes på redovisningsområdet, anpassar man sig bara till, så som man i latinamerikanska och sydostasiatiska länder får anpassa sig till den kultur och de eventuella regler som finns på de platserna.

Sammanfattningsvis: EU-BAS 97 är en svensk företeelse. Den är ingen standard men kommer nog att uppfattas av de som behöver kontoplaner, dvs alla som är bokföringsskyldiga, som en defactostandard eller åtminstone stark rekommendation och vägledning. Eftersom man i utbildningen av svenska ekonomer redan övergått till EU-BAS 97 så befästs dess ställning bland företag och organisationer med viss automatik. De olika svenska bokföringsprogram som finns på marknaden - det finns åtskilliga sådana, (mer än 200 har det sagts) från Malmö, Luleå, Växjö, Stenungssund, Södertälje, osv, har givetvis med glädje sett en chans till merförsäljning genom uppdatering, som kunderna mer eller mindre villigt, men alla utan knot, betalar.

Det finns ingen EU-normering av kontoplaner.

Det finns ingen anledning tro att EU-BAS 97 är den sista kontoplan som presenteras i vårt land.

Andra länders kontoplaner

Jag har absolut ingen överblick över vad som används världen över. Däremot vill jag avslöja att Frankrike har en egen kontoplan, (PCG), vilken alla franska företag måste följa. I den är kontoklasserna 1-5 avsedda för tillgångar/skulder, klass 6 för utgifter och klass 7 för inkomster.
Den belgiska kontoplanen företer stora likheter med den franska.

Vad beträffar Tyskland är läget för mig oklart. Jag saknar inblickar f.t. och det ter sig en smula komplicerat. Medan landet antagligen är ledande vad gäller redovisningsteori, åtminstone i Europa, så tycks de ha olika s.k. Kontenrahmen för utbildning och för industrin. Frapperande är emellertid att både teori och praktik stöder den tyska användningen av minst 2 kontoklasser för tillgångar. Där frågar man sig varför vi svenske ska nöja oss med en enda klass. 0-3 är balanskonton i DATEV-SKR 04, klass 3 är inkomster och klasserna 5-6 är rörelseutgifter.

Jag återkommer till de tyskspråkiga ländernas tillstånd när jag hunnit få fram mer information.

Organisation och ansvar för EU-BAS 99

Den svenska kontoplanen, EU-BAS 99 förvaltas numera av www.bas.se

Parentetiskt är att nämna att BAS fordomdags stod för Bofors, Asea, Scania-Vabis.

Dessa industriföretag utarbetade s.k. BAS-standarder för maskincertifiering etc. Damals!

En lärobok meddelar att BAS skulle kunna stå för Bättre Affärsredovisning för Småföretag - det får väl den tro som välvilligt vill.....

Nyheter i den nya kontoplanen

Den tidigare använda, kanske till 99% utbredda kontoplanen, hette BAS 95. Än tidigare fanns BAS 76 etc. Skillnaden mellan den "gamla" dvs BAS 95 och den nya, EU-BAS 97 är främst följande:

• Användning av kontoklass 0
• Klasserna 1 - 2 har numera fallande likviditetsordning (upp och ner jämfört med tidigare)
• Kontoklasser 5 - 7 anpassade och med ny kontogruppsindelning
• Kontoklass 8 har nya kontonamn och beteckningar
• Alla momskonton finns nu samlade, t.ex. i grupp 26xx

Avslutningsvis och än en gång, det finns anledning tro att nya BAS-kontoplaner snart åter kommer att lanceras - trenden kommer inte att brytas. Kreativitet och innovationsförmåga består i överflöd på redovisningsområdet. Detta kan bero på att man rent allmänt förr beskyllde ekonomerna för att vara av ett alldeles särskilt konservativt släkte, dvs en ändringsobenägen grupp. Nya och gamla, alla vill ju leva upp till en motsatt bild - alltid finns det något man kan peta och ändra i - om inte annat så i kontoplaner!

Slut på information om den nya svenska kontoplanen.   © Einar Ekström. 7 april 1998. Viss red. 26 april 1999.